Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Uggla, Claes - 2. Uggla, Leonard - 3. Uggla, Gustaf - 4. Uggla, Christer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uggla
83
Uggla
gardet i slaget vid Ölands s. udde,
stred med utomordentlig seghet, tills
hans flaggskepp Svärdet blivit
redlöst vrak, oeh lät därpå fartyget gå
under med flaggan blåsande, varvid
han själv omkom. — U. var en
erfaren sjötaktiker och utövade stort
inflytande på Karl XI. Han
upphöjdes 1676 i friherrligt stånd. — Gift
1673 med Christina Maria Sparre af
Rossvik. A. Åg
2. Uggla, Leonar d Magnus,
brukspatron, f. 17 mars 1722 på
Södra Dingelvik, Steneby skn,
Dalsland, t 16 jan. 1794 i Kristinehamn.
Föräldrar: kornetten Fredrik U. och
Anna Catharina Fahnesköld. Kusins
sonson till U. 1. — U. blev student i
Uppsala 1740. Efter kortvariga
befattningar som militär och
tjänsteman bestämde han sig för
bruksid-karens bana och anlade vid
1740-talets mitt Adolfsfors bruk i Köla
skn, Värml. län. År 1752 blev han
emellertid tvungen att sälja bruket,
varefter han flyttade till egendomen
Äng i Visnums härad i Värmland.
Redan två år senare inropade han
på auktion hälften av Billingsfors
bruk i Steneby skn, Dalsland, ett i
slutet av 1730-talet anlagt järnbruk,
oeh 1757 blev han ensam ägare av
hela bruket. Verkstäderna hade på
grund av den föregående ägarens
ekonomiska bekymmer vanskötts, men
U., som var en av sin tids mest
initiativrika bruksmän, fastän han
ständigt förföljdes av penningsvårigheter,
lyckades snart rycka upp
anläggningen ur dess förfall. Han ombyggde
bl. a. stålugnen, plåthammarsmedjan,
sågen, kolhus och arbetarbostäder
samt anlade ett flertal nya
verkstäder, bl. a. en spiksmedja och ett
valsverk. År 1764 bildades en särskild
bruksförs., Billingsfors, där U. 1762
—63 uppfört en kyrka och inrättat en
Leonard Uggla.
Målning av J. G. Bure 1756.
skola. U. sålde västra hälften av
Billingsfors 1768 till sin blivande
svärson, norrmannen Mathias Wærn, och
östra hälften 1782 till sina söner
Carl Fredrik och Leonard Magnus.
Vid sidan av sin verksamhet som
brukspatron på Billingsfors anlade
U. på 1760-talet på det gamla
frälse-godset Vättungen i Bäcke skn,
Dalsland, några mil s. om Billingsfors,
ett mindre järnbruk, Bäckefors bruk,
som han 1782 likaledes sålde till
sönerna Carl Fredrik och Leonard
Magnus. ■— Gift 1745 med friherrinnan
Anna Märta Taube af Odenkat. —
Litt.: A. Edestam, ”Billingsfors bruk”
(Dalia X: r 9, 1939). G. M—e
3. Uggla, Gustaf Fredrik Oscar,
arméofficer, f. 22 jan. 1846 på Säffle
säteri i By skn, Värml. län, f 7 jan.
1924 i Stockholm. Föräldrar: majoren
Carl Fredrik U. och Lovisa Regina
Örn. —• U. blev underlöjtnant i
Värmlands reg. 1863, utexaminerades från
Krigshögskolan 1869, blev
generalstabsofficer 1870, löjtnant vid
Generalstaben 1873, major 1886 och
utnämndes till överstelöjtnant och chef
för Krigsskolan på Karlberg 1890.
Han blev överste i armén 1894, i
Generalstaben 1897, överste och sekundchef
för Svea livgarde s. å., generalmajor
i armén och chef för Andra
arméfördelningen 1902, generallöjtnant 1908
och general 1913. Sistn. år tog han
avsked ur aktiv tjänst med
skyldighet att kvarstå i Generalitetets
reserv och tjänstgjorde 1915 en tid som
inspektör för trängen. ■—• Åren 1877
—83 var U. lärare i krigskonst vid
Krigsskolan, 1883—85 militärattaché
i Wien och 1885—90 lärare i
generalstabst jänst vid Krigshögskolan.
En betydande insats gjorde han som
chef för Krigsskolan 1890—97. Hans
befälsföring var fast och allvarlig,
men han vårdade sig också om
kadet-terna med levande intresse. Som
sekundchef och arméfördelningschef
var han outtröttligt verksam och i
plikttrohet ett föredöme för
underlydande. U. togs i anspråk för
mångfaldiga kommitté- och andra uppdrag.
Bl. a. var han ordf, i Fören. Sveriges
flotta, i Skytteförbundens överstyr,
och Fören. för Norrlands fasta
försvar. Han var också led. av
direktionen för Nya elementarskolan i
Stockholm och från 1913 läroverkets
inspektor. År 1919 tillhörde han Första
K. —• U., som redan 1871 blev
ordon-nansofficer hos dåvarande hertigen
av Östergötland, blev sedermera
adjutant och överadjutant hos konung
Oscar II och åtföljde konungen vid
besök hos flera utländska hov. Hos
konung Gustav V hade han, då denne
var kronprins, tjänstgjort i egenskap
av ordonnansofficer 1871—74. År
Gustaf Uggla.
1910 blev han chef för konungens
stab. År 1914 blev U.
serafimerrid-dare. — U. var en stark personlighet
och vördad som få inom hela
krigsmakten för sitt allvar, sin
plikttrohet, rättrådighet oeh karaktärsstyrka.
I Krigsvet. akad. invaldes han 1886
och var akadts styresman 1914—15.
—■ U. har bl. a. utgivit ”Kriget
mellan Tyskland och Frankrike 1870 och
1871” (tills, med Gustaf Kleen och
Adolf Malmborg 1872) och
”Handledning vid studiet af krigskonsten”
(1878—80) ; han har skrivit
uppsatser i Krigsvet. akad:s tidskr. och
Illustrerad militär revy, utgivit tal
och smärre skrifter samt medarbetat
i Nordisk familjebok. — Gift 1875
med Augusta Eleonora von Post.
F. M.
4. Uggla, Axel Christer
Helm-frid, ingenjör, f. 12 sept. 1865 i
Göteborg, f 4 okt. 1945 i Stockholm.
Föräldrar : grosshandlaren Thure
Conrad Harald V. och Ida Wilhelmina
Pihl. Brorson till U. 3. •—• U. avlade
ingenjörsex. vid Chalmers tekn. inst.
1885 oeh vid Polyteknikum i Zürich
1889. Efter kortare anställningar i
hemlandet var han 1890—1900
ma-skindir. vid nederländska
Sydafrikanska järnvägsab. i Transvaal; bl. a.
uppförde han de centrala
järnvägs-verkstäderna i Pretoria. Vid
boerkrigets utbrott 1899 upprättade han till
boernas hjälp en skandinavisk
organisation med stridande
frivilligförband, Skandinaviska kåren, och
ambulans. Han deltog i det för boerna
segerrika slaget vid Magersfontein i
dec. 1899 och medarbetade senare i
jubileumsskriften ”Hjältarne vid
Magersfontein” (1925). Efter
engelsmännens slutliga seger lämnade U.
Sydafrika och var 1901—09 andre
dir. vid Machinefabriek Breda i
Breda, Holland, 1909—11 dir. vid
Vagnfabriksab. i Södertälje (Vabis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
