Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ullberg, Jonas - Ullberg, Per Emanuel - Uller, pseud. för Lundgrén, Johan Fredrik, bd 5 s. 117 - Ullgren, Clemens - Ullman, släkt - 1. Ullman, Erik Erland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ullberg
93
Ullman
— den s. k. ”musikprocessen” —
fungerade U. som åklagare och
framträdde därvid med den konservativa
grunduppfattning som allt framgent
skulle komma att känneteckna
honom. Han blev en av borgarståndets
mest framträdande konservativa led.
och ansågs som en av de pålitligaste
och inflytelserikaste bland
regerings-anhängarna. Det var också denna
hans konservatism som bidrog till
att han, då han 1840 kandiderade
som riksgäldsfullmäktig, blev
utslagen av den liberala falangen. —
Ogift. H. U.
Ullberg, Per Emanuel,
kulturtekniker, f. 10 april 1866 i
Häl-singtuna skn, Hälsingland, f 17 dec.
1945 i Uppsala. Föräldrar:
klockaren, organisten och folkskolläraren
Erik U. och Margta Persdotter. —
Per Emanuel Ullberg.
U. avlade mogenhetsex. i Hudiksvall
1885, agronomex. vid Ultuna
lant-bruksinst. 1889 och lantmäteriex.
1890. Han genomgick kurs för
lant-bruksingenjörskompetens 1891,
skaffade sig både verkstads- och
jord-brukspraktik samt avlade specialex. i
maskinlära m. m. vid Tekn. högskolan
1895. Åren 1890—92 tjänstgjorde han
som lantmäteriauskultant i Norrb.,
Gävleb. och Kopparb. län. U. knöts
1892 till Ultuna lantbruksinst. som
adjunkt i redskapslära, byggnadslära,
fältmätning och ritning, från 1900 i
byggnadslära, läran om jords
torrläggning och bevattning samt
fältmätning och ritning. Han blev 1911
lektor där i husbyggnadslära och
kulturteknik med fältmätning samt 1917
prof, i dessa ämnen och avgick 1932.
År 1930 blev han led. av
Lantbruksakad. U. företog vidsträckta
studieresor, delvis med statsmedel, inom
Europa och besökte även Förenta
staterna och Kanada. Efter sitt
av
sked var han bosatt i Uppsala. —
ü. var bl. a. led. av
redskapsprov-ningsnämnden vid Ultuna 1897—99
(sekr. från 1898), ledare för
fortbildningskurser för
jordbrukskonsulenter m. fl. 1919, 1920, 1921 och 1927
samt prisdomare vid flera allm. sv.
lantbruksmöten. I sin produktion
har han behandlat byggnads-,
lantmäteri- och torrläggningsfrågor samt
spörsmål rörande undervisningen på
sistn. båda områden. Av hans
skrifter märkas ”Studier rörande dikning,
ängsvattning m. m. i Danmark,
Tyskland och Holland” (1899), ”Om
byggnad och underhåll av vägar” (1918),
”Svinhusbyggnader” (1919),
”Handledning vid utförandet av
kulturtekniska beräkningar” (1921) och ”Jords
torrläggning och bevattning” (1934).
År 1911 fick han första pris i en av
Lantbruksakad. utlyst tävlan om den
bästa skriften rörande ventilation i
djurstallar. U. erhöll även
guldmedalj vid allm. sv. lantbruksmötet 1901
för konstruktion av en
självregistre-rande apparat för mätning av tiltans
dimensioner. Han var varmt
intresserad av etiska, religiösa och sociala
spörsmål. — Gift 1892 med Anna
Jonsson. S. L.
Uller, pseud. för Lundgren, Johan
Fredrik, bd 5 s. 117.
Ullgren, G l e m en s, kemist, f. 21
juli 1811 i Stockholm, f 6 nov. 1868
därstädes. Föräldrar: direktören
Per U. och Maria Elisabeth (Elise)
Spångberg. — U. blev apotekselev i
Stockholm 1825, fick efter farmacie
studiosiex. ett stipendium av
Apote-karsocieteten 1830 för att studera
vid Uppsala univ., blev student där
s. å. men lämnade, delvis av brist på
medel, univ. efter några terminer.
Han bedrev 1833—39 kemiska
undersökningar vid Berzelius’ laboratorium
i Stockholm och blev känd bl. a. för
förbättrade analysmetoder. En
kortare tid 1834—35 undervisade han
därjämte i kemi vid Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg. U. var
industriellt verksam 1839—47; först
arbetade han som kemist vid Kleva
nickelgruvor i Småland, varefter han
drev en ättiksfabrik i Karlshamn
och sedermera en teknisk anläggning
i Jönköping. Under denna tid och
även senare var han samtidigt
konsulterande vid industrianläggningar.
Han blev tf. laborator i kemi vid
Teknologiska inst. 1848 och tf. prof,
i kemi och kemisk teknologi där 1851
samt var från 1853 prof, i dessa
ämnen. År 1859 invaldes han i Vet.
akad. — U. skrev flera läroböcker,
bl. a. ”Organiska chemien, i
sammandrag” (1, 1839), samt publicerade
oorganiskt kemiska och kemiskt
analytiska arbeten i Vet. akad:s
skrift
serier; för en avh. om
kvicksilver-salters sammansättning
prisbelönades han 1836 av akad. Tidigt ägnade
han sig åt pedagogiskt författarskap
och övers.-arbete. De mest bekanta
av hans övers, och bearb. äro F.
Wöh-lers ”Oorganiska chemien” (1833;
2 :a uppl. 1836), H. Davys ”En
naturforskares sista dagar” (1834),
”Handbok för metallarbetare” (1842), F.
Aragos ”Om himmelskropparna och
deras rörelser” (s. å.) och J. A.
Stöck-hardts handledning ”Kemi-skola”
(1848; 4:e uppl. 1866). — Ogift.
S.L.
Ullman, släkt, vars äldste kände
medl., rådmannen och handlanden i
Kristinehamn Gustaf Uddeson U. (f.
1685, f 1755), blev far till prosten
och kyrkoherden i Torp och Ryr i
Dalsland Uddo U. (f. 1712, t 1781).
Söner till honom voro kyrkoherden
och förf. Erik Erland U. (U. 1) samt
prosten och kvrkoherden i Onsala,
Hall, län, Magnus U. (f. 1762,11826).
Den sistn :s äldste son, prosten och
kyrkoherden i Forshälla, Göteb. län,
Carl Adam U. (f. 1795, t 1849), blev
far till läkaren prof. Carl Magnus U.
(U. 2). Från Magnus U: s yngre söner,
prosten och kyrkoherden i Uddevalla
Magnus U. (f. 1798, t 1842),
bankkamreraren Bengt Magnus U. (f.
1806, t 1882), brukspatronen Gustaf
U. (f. 1819, t 1874) och kyrkoherden
i Tådene, Skarab. län, Elis Mauritz
U. (f. 1820, f 1895), härstamma
släktens alla nu levande medl.
Kyrkoherden i Uddevalla Magnus U. hade
sönerna a) prosten och kyrkoherden
i Varberg Magnus U. (f. 1830, t
1919), som blev far till författaren
Gustaf U. (U. 4) och konstnären
Sigfrid U. (U. 5), samt b) biskopen
Uddo U. (U. 3), far till
domkyrko-organisten musikdir. Otto Fredrik
Daniel U. (f. 1874, f 1926). En yngre
son till brukspatronen Gustaf U.,
verkst. dir. i Kartongab., Stockholm,
Elis Magnus U. (f. 1859, t 1914),
blev far till skytten ingenjör Torsten
U. (U. 6).
1. Ullman, ErikErland, präst,
författare, f. 18 sept. 1749 i Torps
skn, Dalsland, t 18 jan. 1821 i
Dals-Eds skn, Dalsland. Föräldrar:
kyrkoherden Uddo U. och Sara Maria
Nordberg. — U. blev student i
Uppsala 1768, prästvigdes i Stockholm
1771 och blev efter tjänstgöring i
huvudstaden kyrkoherde i Torp 1782
(tillträdde 1784) samt kyrkoherde i
Ed 1809 (tillträdde 1811) och prost
i Västra Dals kontrakt sistn. år
(prosts titel 1808). Jämte J. H.
Mörk var U. 1700-talets flitigaste
sv. romanförf., fastän han för
litterär verksamhet endast använde tre
år av sin tid som obefordrad präst i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
