Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ulmgren, Pär - Ulner, Carl - Ulner, Carl Hans - Ulrich, släkt - 1. Ulrich, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulner
97
Ulrich
avbrottsförsäkringen. Han var bl. a.
alternerande ordf, och v. ordf, i Sv.
brandtariffören. 1930—44. —• Gift
1909 med Ingrid (Inga} Edlund.
H. U.
Ulner, Carl, ämbetsman, f. 14
febr. 1739 i Åbo, f 14 mars 1801 i
Stockholm. Föräldrar:
regements-skrivaren Carl Ullner och Susanna
Margareta Cajander. — Efter
avslutade studier blev U. antagen till
auskultant i Åbo hovrätt 1758. Han
blev ord. kanslist 1770 och notarie
följ. år. År 1772 blev U.
justitieborg-mästare i Åbo. Han deltog som
fullmäktig för denna stad i
bankorevisionen 1785 och i riksdagen 1789. Vid
det senare tillfället uppträdde han
som Gustav III:s villige anhängare,
bl. a. i sekreta utskottet. Tack vare
detta men också för sina juridiska
meriters och sin finländska börds
skull blev han sistn. år först
titulärlagman och s. å. justitieråd. Skicklig
och orädd, men också hetlevrad och
ibland nästan tröttande talför, blev
han den av Högsta domstolens första
uppsättning ledamöter, vars
individualitet starkast framträdde. Ett
viktigt uppdrag, som han därunder fick,
var att 1790 utföra åtalet mot
kon-teramiralen Per Lilliehorn (bd 4 s.
589). Redan 1791 utnämndes dock U.
till politieborgmästare i Stockholm
— från justitierådsämbetet
entledigades han först 1793 — och 1792
till justitieborgmästare i samma
stad; den senare utnämningen skedde
av allt att döma därför att han hade
förstått att hålla sig väl med de nya
styrande. Ehuru U. tillsatts mot
bor-gerskapets önskan, blev han snart
verkligt respekterad, och han skötte
också sin syssla med stor skicklighet
ända till sin död. Snart nog återigen
deciderad ro jalist, blev U. 1799
fullmäktig i Riksgäldskontoret och 1800
Carl Ulner. Målning av C. F. von Breda
år 1800.
talman i borgarståndet, på vilken
senare post han tack vare smidighet
och moderation framgångsrikt
hävdade de kungliga intressena; mot
vissa samtidas utsagor förtjänar dock
framhållas, att ej U. utan Anders
Håkansson spelade den främsta rollen
inom borgarståndet under denna
riksdag. — Gift 1) 1761 med Elisabeth
Margareta Enesköld, t 1778; 2) 1784
med Catharina Bergqvist. S. S—s
Ulner, Carl Hans, sjöofficer,
ämbetsman, f. 23 nov. 1796 i
Karlskrona, f 9 sept. 1859 i Stockholm.
Föräldrar: majoren Carl U. och
Gustafva Holst. —■ Vid unga år
inskriven som skeppsgosse vid flottan
och 12 år gammal kadett, blev U.
1812 sekundlöjtnant vid örlogsflottan
och deltog 1814 i företaget mot
Norge. År 1833 blev U.
underekipage-mästare, följ, år ekipagemästare och
1844 tf. varvschef, allt i Karlskrona.
Han utnämndes 1841 till
kommendörkapten, varefter han de följ, åren
med skicklighet ledde ett flertal olika
expeditioner, bl. a. till Marocko. År
1849 blev han chef för Karlskrona
varv men mottog, synbarligen mycket
mot sin vilja, redan 1852 uppdraget
att inträda i regeringen ss. chef för
Sjöförsvarsdep.; s. å. utnämndes han
till konteramiral. Han avgick 1857
som statsråd, då en av honom
utarbetad byggnadsplan ej godtogs. Som
statsråd motarbetade U. varje mer
djupgående omdaning av sjövapnet,
Hans huvudlinje var den då i
fack-kretsar icke ovanliga att i det längsta
söka hålla de gamla linjeskeppen
sjödugliga och låta dem utgöra flottans
kärna. —■ U. blev led. av Krigsvet.
akad. 1851. —• Gift 1820 med Sophia
Charlotta Holm. S. S—s
Ulrich, släkt från Mecklenburg,
som 1787 med rektorn Friedrich U.
(U. 1) inkom till Sverige. Han blev
far till krigsrådet, statssekr. Johan
Christian Henrik U. (f. 1781, f 1849),
som var handsekr. hos Karl XIV
Johan samt chef för konungens byrå
och enskilda kabinett. Två äldre
söner till honom, Fredrik Carl U. (f.
1808, t 1868) och
kommendörkaptenen av första graden Bror Ludvig U.
(f. 1818, t 1887), voro guvernörer
på S:t Barthélemy. En dotter till
Bror Ludvig U. var Sigrid Emilia
Charlotta U. (f. 1858, t 1944), som
1896 bildade Sv. sjuksköterskornas
allm. pensionsfören. och var en av
pionjärerna inom
Fredrika-Bremer-förb. Yngre söner till statssekr.
Johan Christian Henrik U. voro
borgmästaren i Stockholm Arvid Erik Ü.
(f. 1820, t 1893) och sjukgymnasten
prof. Sigfrid U. (U. 2), far till
gym-nastikdir. Sigfrid Johannes Olof U.
(f. 1855, t 1913).
Friedrich Ulrich. Målning av okänd
konst-när omkr. 1800.
1. Ulrich, Friedrich Didrich
Daniel, skolman, bokhandlare, f. 4
febr. 1752 i Teterow,
Mecklenburg-Schwerin, Tyskland, f 3 nov. 1812 i
Stockholm. Föräldrai’: linnevävaren
Johan Christian Henrik U. och Maria
Elisabeth Peterzen. —- U. ägnade sig
i ungdomen åt handelsyrket och var
under fyra år kontorsanställd innan
han 1773 blev student vid univ. i
Kiel, där han tillbringade tre år,
varefter han konditionerade i olika
familjer under ytterligare tre år. Åren
1779—87 var han rektor för skolan
i Boitzenburg och gjorde sig därvid
känd som en god pedagog. Han
kallades sistn. år till rektor för Tyska
skolan i Norrköping, vilken
befattning han innehade till 1801. Under
denna tid bedrev han en mångsidig
verksamhet i staden. Bl. a. innehade
han där 1788—99 ett högt skattat
handelsinst., där språkundervisningen
leddes av infödda lärare. Dessutom
drev han bokhandel med
lånebiblio-teksrörelse som bisyssla tills denna
verksamhet efter 1799 blev hans
huvudyrke. U:s import av utländsk
litteratur var betydande, och han
bedrev även förlagsverksamhet. U.
flyttade till Stockholm 1801 och
innehade till sin död bokhandel vid
Stortorget, samtidigt som han fortfarande
hade kvar affären i Norrköping.
Affären i Stockholm växte snart till
att bli landets dittills troligen
förnämsta bokhandel. U. var onekligen
en föregångsman inom den sv.
bokhandeln genom sina vidsträckta
utlandsförbindelser. Under de sista
åren av U: s liv försämrades
emellertid konjunkturerna på
bokmarknaden genom valutasvårigheter,
importrestriktioner och
transporthämningar under de alltmer stegrade
krigsoroligheterna, och företagets
ställning försvagades. — Gift 1)
1 Svenska män och kvinnor VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
