Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utter, Peder - Utterström, Carl - Utterström, Sven - 1. Uttini, Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utterström
113
Uttini
mund och lämnade kansliet samt
tvangs att länge hålla sig gömd för
hertig Karl. Omkr. 1610 inträdde
han i tjänst hos hertig Johan av
Östergötland, vari han kvarstod ända
till dennes död 1618, troligen hela
tiden som chef för hertigdömets kansli;
av hertigen hugnades han både med
utnämningen till kammarråd och med
en förläning, bestående av Kolstad
i Risinge skn, Östergötland. Sistn. år
återinträdde han i k. kansliet ss.
sekr. och föreståndare för arkivet. U.,
som med stort skäl kan kallas vår
förste riksarkivarie, visade sig fullt
vuxen denna post. Han uppgjorde ett
om klokhet och insikt vittnande
program för ordnandet av arkivalierna.
Sitt ordningsarbete hann dock U. på
grund av både lokalsvårigheter och
de många uppdrag, som han i
ämbetet fick sig anförtrodda, ej helt
utföra; det fullbordades emellertid av
hans efterträdare Jonas Bure. Bland
övriga uppgifter, som anförtroddes
U., må nämnas utredningar av
Sveriges förhållande till Danmark före
Kalmarkriget och av den sv. adelns
privilegier fr. o. m. Gustav Vasa.
Resultaten av sina omfattande
genealogiska forskningar, till stor del
bedrivna omkr. år 1600, samlade han
i verket ”Collectanea genealogica”
(förvarat i Riksarkivet), som genom
sin rikedom på uppgifter är av
synnerligen stort värde, samt i den s. k.
Peder Månssons vapenbok, vilken
handskrift länge ansågs förlorad men
slutligen återfanns i Uppsala
univ.-bibl. Det senare arbetet är en mera
slutgiltig sammanfattning av en del
av de samlade uppgifterna; båda
skrifterna vittna om en för sin tid
ovanlig kritisk blick. Är 1621 utgav
U. från trycket ”Arftafla therutaf
man hafver till at see, huru man
åt-skilljer baakarf, sijdearf och
bryst-arff...”. —• U:s båda söner adlades
1632 resp. 1636. Ätten utdog
sannolikt 1787 med en sonsons sonson till
U:s yngre son. —■ Gift 1) 1589 med
Margaretha Andersdotter, f 1611;
2) 1613 med Birgitta Simonsdotter.
—• Litt.: H. Rosman, ”Peder
Månssons vapenbok” (i Sv.
autografsäll-skapets tidskr. 2, 1895) och ”Rasmus
Ludvigsson som genealog” (1897).
S. S—s
Utterström, Carl Oscar,
lantbrukare, mejeriman, f. 13 febr. 1881 i
Irsta skn, Västmanl. län. Föräldrar:
skräddarmästaren och lantbrukaren
Per Aron ü. och Maria Mathilda
Jonsdotter. —• ü. var 1902—03
stenarbetare och 1904—06
jordbruksarbetare. Han slog sig sedan ned som
jordbrukare i Frösthults skn,
Västmanl. län, och blev snart en mycket
anlitad kraft inom det kommunala
Carl Utterström.
livet där. Han var bl. a. ordf, i
socknens kommunalstämma 1919—35 och
i kommunalnämnden 1919—24 samt
1926—32. Sedan 1923 är han
landstingsman i Västmanl. län. Dessutom
har U. varit en av de mest
engagerade ledarna inom jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse, där han
särskilt inom mejerihanteringen
innehaft betydande förtroendeposter. Han
var ordf, i Frösthults lantmäns
han-delsfören. 1921—34 och är sedan 1923
ordf, i Lantmännens handelsfören. i
Enköping. Är 1929 blev U. ordf, i
Lantmännens slakterifören. och 1934
i Jordbrukets föreningsråd. Ären
1936—46 var U. verkst. dir. i
Mjölkcentralen i Stockholm. Han är v. ordf,
i Sv. mejeriernas riksfören. sedan
1932 och sedan 1936 jourhavande
styr.-led. där. — Gift 1909 med Anna
Matilda Johansson. H. U.
Utterström, Sven Ludvig,
fabrikör, idrottsman, f. 16 maj 1901 i
Vib-byn, överluleå skn, Norrb. län.
Föräldrar: lantbrukaren Olof Ludvig U.
och Anna Kristina Karlsson. —■ ü.
började efter genomgången folkskola
vid 14 års ålder ägna sig åt
skogsarbete samt arbete på faderns gård.
Detta var hans huvudsakliga
sysselsättning till 1928, då han tills, med
S. Nilsson inköpte en
mineralvattenfabrik i Boden; sedermera har han
ägnat sig åt tillverkning av
skid-valla. —■ U. hemförde 1922 i
Stockholm sv. mästerskapet i skidlöpning
30 km. Han har sedermera blivit
mästare på 30 km 1928, 1930 och
1933 samt i budkavlelöpning för
Bodens bandyklubb 1925. I Vasaloppet
segrade han 1925 och delade 1928
förstaplatsen med P. E. Hedlund.
U: s största bedrifter på idrottsbanan
voro segrarna i Holmenkollens 50
km-lopp 1929 och 1930, båda i hård strid
med norrmannen Rustadstuen, samt
den överraskande segern på 18 km
vid Olympiska spelen i Lake Placid
1932. •— På skidutrustningens
område ha U:s erfarenheter (hårda
bindningar, kortare skidor och
stavar) varit vägledande för senare
generationer. Han har utgivit ”Mitt
skidlöparliv” (1934). — Gift 1922
med Frida Ottilia Sundquist. Lt
1. Uttini, Francesco Antonio,
tonsättare, hovkapellmästare, f. 1723
i Bologna, f 25 okt. 1795 i
Stockholm. — U. var elev till padre Martini
i Bologna och blev 1743 led. av
Acea-demia Filarmonica där. Han
gjorde sig känd som operadirigent vid
bröderna Mingottis teatertrupp,
vilken också Gluck någon tid tillhörde
som dirigent. Med denna trupp
besökte U. bl. a. Hamburg, Rostock
och Köpenhamn. Från 1755 verkade
han i Stockholm som ledare för ett
italienskt operasällskap, som
inkallats av Adolf Fredrik. Han blev t. f.
hovkapellmästare 1767 och förste
hovkapellmästare 1781. Fr. o. m.
grundandet av den sv. operan under
Gustav III 1773 spelade U. en
framträdande roll som organisatör av
hovkapellet samt som dirigent och
kompositör. År 1787 erhöll han avsked
med full lön som hovkapellmästare.
—■ Som musiker av konservativ
läggning blev U. ofta utsatt för kritik,
men han lyckades dock hävda sig i
uppgifter av modernare art, ss. vid
in-studeringen och ledningen av Glucks
verk och Naumanns ”Gustaf Wasa”.
Tack vare sin kunnighet,
mångsidighet och en märklig initiativkraft var
U. i trettio års tid en drivande kraft
i Stockholms konsertliv. Han
intresserade sig särskilt för verk av
Co-relli, Händel, Pergolesi, Hasse, Sarti,
Grétry och Haydn. Av hans italienska
operor, som spelades på
Drottningholm sedan 1755, må nämnas ”LTsola
disabitata”, ”11 Re pastore” och
”L’Eroe cinese”, alla efter Metastasios
text. De utmärka sig genom ädel
me-lodik, omsorgsfullt recitativ och
intressanta instrumentala effekter i
synnerhet i talrika dekorativa arior
med obligat instrument. På Gustav
III: s uppdrag och efter hans plan
skrev U. 1773 den gustavianska
operans första stycke ”Thetis och Pelée”
med text av J. Wellander. Liksom
senare ”Aline, drottning av Golconda”
(1776) gjorde denna opera stor
succé. Dessa verk visa en viss stilistisk
förnyelse och en beaktansvärd
förståelse för balett och kör i den
franska operans mening, liksom även för
den sv. deklamationen. För de
franska komedianterna i Stockholm skrev
U. bl. a. en intagande ”Ballet
chi-nois” samt musiken till ”Soliman II
ou Les trois sultanes”. Av hans
bidrag till instrumentalmusiken må
8 Svenska män och kvinnor VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
