Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wachtmeister, släkt - 1. Wachtmeister, Hans - 2. Wachtmeister, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wachtmeister
116
Wachtmeister
ter ss. släktnamn, trädde omkr. 1569
i sv. tjänst och. adlades 1578. Hans
son, ryttmästaren och lantrådet i
Estland Claes W. (t 1631), blev far till
riksrådet Hans W. (W. 2), som 1651
blev friherre med Björkö i Viborgs
skn i Einland till friherreskap. Av
dennes söner blevo generalguvernören
Hans W. och presidenten Axel W.
stamfäder för grevliga ätterna W. af
Johannishus, resp. W. af Mälsåker (se
nedan). En annan son var
landshövdingen, generallöjtnanten friherre
Bleckert W. (W. 5), från vilken alla
senare levande medl. av ätten W. af
Björkö härstamma. Yngre bror till
honom var generalmajoren Fritz W.
(W. 6). En äldre son till W. 5 var
amiralen, presidenten friherre Carl
Hans W. (W. 7). Dennes bror,
överstelöjtnanten friherre Axel Gustaf W.
(f. 1688, t 1751), blev far till
överstemarskalken friherre Carl Adam W.
(W. 9), som 1799 erhöll grevlig
värdighet men aldrig tog introduktion,
samt översten friherre Axel Vilhelm
W. (f. 1745, f 1795). Dennes äldste
son, friherre Carl Axel Didrik W. (f.
1780, f 1837), erhöll 1806
överstelöjtnants avsked och överflyttade till
Pommern samt erhöll 1816 preussisk
grevlig värdighet; hans ättegren
fortlever i Tyskland. En yngre son till
friherre Axel Vilhelm W., kammarherren
friherre Bleckert Gustaf Vilhelm W. (f.
1786, t 1841), blev far till a)
ryttmästaren friherre Carl Vilhelm Elof W.
(f. 1816, f 1869), som 1844 flyttade
till Tyskland, där hans ättegren
fortlever/ samt b) kaptenlöjtnanten
friherre Carl Adam W. (f. 1826, f
1889); med honom utdog ätten W.
af Björkö på svärdssidan i Sverige.
—■ Wachtmeister af
Johannishus, utgrening av ätten
Wachtmeister af Björkö. Äldste sonen till
riksrådet friherre Hans W. af Björkö
(W. 2), generalguvernören friherre
Hans W. (W. 3), erhöll 1687
grevlig värdighet under namnet W.
af Johannishus (ursprungi.
Skunken-berg i Hjortsberga m. fl. skn:ar i
Blek, län). Hans äldste son, amiralen
greve Hans Carl W. (W. 8), blev far
till majoren vid kavalleriet greve
Fredrik Georg Hans Carl W. (f. 1720,
t 1792). Bland hans söner märkas
konteramiralen greve Hans Fredrik
W. (W. 10), riksdrotsen greve Carl
Axel Trolle-W. (W. 11), amiralen
greve Claes Adam W. (W. 12) och
generalen greve Gustaf W. (W. 13), från
vilka ättens fyra huvudgrenar
härstamma. — Äldste sonen till W. 10,
landshövdingen greve Hans W. (W.
15), blev far till politikern,
landshövdingen greve Hans W. (W. 19). Dennes
äldste son var finansministern,
generaldirektören greve Hans W. (W. 22).
W. 19 :s andre son, landshövdingen
greve Axel W. (W. 24), blev far till
ryttmästaren pä reservstat greve Axel
W. (W. 27), som innehade
Johannishus och Tromtö
fideikommissegendomar. Bland W. 19:s yngre söner
märkas a) viceamiralen greve Alarik W.
(W. 25), far till konteramiralen
greve Alarik W. (f. 1890, f 1953), samt
b) godsägaren, politikern och
skriftställaren greve Hugo W. (W. 26). W.
10 :s andre son, kammarherren greve
Carl Axel W. (f. 1795, t 1865), blev
far till överstekammarherren greve
Axel W. (W. 18). En son till denne
var överstekammarherren greve Ernst
Henning W. (f. 1869, t 1940), som
1897—1920 var disponent vid
Strömsbergs bruk i Tolfta skn, Uppsala län.
— Riksdrotsen greve Carl Axel
Trolle-W. (W. 11) erhöll efter sin mor Hilla
Birgitta Trolle (f. 1727, f 1808)
fideikommisset Trolleberg i Flackarps
skn, Malmöh. län, som 1830 utbyttes
mot Ljungby i Västra Ljungby skn,
Kristianst. län, nu Trolle-Ljungby.
Efter sin hustrus moster,
friherrinnan Magdalena Sofia Coyet, fick
han 1794 Årup i Ivetofta skn,
Kristianst. län, till fideikommiss. Han
antog 1808 namnet Trolle-W. Hans
son, justitiekanslern greve Hans
Gabriel Trolle-W. (W. 14), blev far
till landshövdingen greve Axel
Trolle-W. (W. 16). Bland dennes söner
märkes överstekammarjunkaren greve
Hans Trolle-W. (W. 21), far till
förste hov jägmästaren greve Oscar
Carl-Axel Fredrik Trolle-W. (f.
1893). ■—■ Amiralen greve Claes
Adam W. (W. 12) blev far till
generaladjutanten greve Carl Johan W.
(f. 1793, f 1843). Bland dennes söner
märkas utrikesministern greve Carl
W. (W. 17) och landshövdingen
greve Gotthard W. (W. 20). En sonson
till den sistn. är översten och chefen
för Norrlands dragonreg. greve Carl
Johan W. (f. 1903). — En äldre
son till generalen greve Gustaf W.
(W. 13), överstelöjtnanten vid
Värmlands reg. greve Gustaf W. (f. 1792,
f 1859), blev farfar till godsägaren
greve Claes Rutger W. (f. 1874, f
1946). En yngre son till W. 13,
överstelöjtnanten vid Värmlands
fältjägar-reg. greve Claes Adam W. (f. 1795,
t 1873), blev far till
universitetskanslern greve Fredrik W. (W. 23). —
Wachtmeister af
Mälsåker, utgrening av ätten
Wachtmeister af Björkö. En son till riksrådet
friherre Hans W. af Björkö (W. 2),
friherre Axel W. (W. 4), slutligen
fältmarskalk och president, erhöll
1693 grevlig värdighet under namnet
W. af Mälsåker (Ytterselö skn,
Södermani. län). Med1 hans yngste son,
kornetten greve Hans W. (f. 1686, f
1708), utdog ätten W. af Mälsåker
på svärdssidan. —■ Litt.: S. Grauers,
”Ätten W. genom seklerna” (1,
1941; 2, 1946; 3: 1, 1953).
1. Wachtmeister, Hans, militär,
f. under förra delen av 1500-talet, f 5
maj 1590 i Narva. — Av baltisk börd
inträdde W., troligen efter en tid i
tysk tjänst, omkr. 1569 som sv.
rytt-mästare vid de tyska legotrupperna.
Efter en revolt från dessas sida måste
han emellertid fly men befann sig
1573 på nytt i sv. tjänst. I spetsen för
sin ryttarfana gjorde han sedan flera
bemärkta insatser och knöts
därigenom också mer och mer till Sverige,
i synnerhet som han för sina
fordringar på kronan småningom erhöll
högst betydande landområden. Både
staden Reval och Johan III skattade
hans förtjänster högt och den senare
upphöjde honom 1578 i adligt stånd.
Både i drabbningen vid Aa 1578 och
vid erövringarna av Kexholm 1580
och Narva 1581 visade han prov på
mod och skicklighet. Sistn. år
utnämndes W. till ”fältmarskalk”,
d. v. s. högste befälhavare över
rytteriet, men han användes därefter
huvudsakligen i diplomatiska uppdrag.
Sedan han 1583 deltagit i
underhandlingarna med Ryssland, kvarstannade
han i sv. tjänst och genomförde bl. a.
det svåra uppdraget att avdanka
legotrupperna samt deltog i det sv.
re-organisationsarbetet i Estland.
Alltjämt i åtnjutande av Johan III:s nåd
blev han de följ, åren också rikligt
ihågkommen vid utdelandet av olika
belöningar. I motsats till flera andra
av krigsbefälets ledande krafter
lyckades han undvika en brytning med
konungen under dennes dramatiska
vistelse i Reval 1589. W. var en
kraftfull och energisk natur, modig och
lojal och i besittning av gott omdöme
och utpräglat ekonomiskt sinne. —
Gift (troligen för andra gången) i
början av 1580-talet med Beata
Eriks-dotter Stdlarm. ■— Litt.: se
släktartikeln. S. S—s
2. Wachtmeister, Hans, friherre,
militär, riksråd, f. förmodligen 9 sept.
1609 i Estland, f 23 juli 1652-i
Stockholm. Föräldrar: lantrådet Claes W.
och Elisabet Wrangel till Sauss.
Sonson till W. 1. — Vid 17 års ålder
tog W. tjänst vid det värvade finska
kavalleriet, blev 1627 löjtnant och
1630 ryttmästare och deltog därunder
i striderna i Livland och Polen. Är
1630 var W. chef för ett värvat
kyras-siärkompani, som överskeppades till
Tyskland, följ, år blev han
överstelöjtnant och 1637 överste för östgöta
ryttare. Under den kritiska tid kring
årsskiftet 1634—35, då Banérs
värvade armé hotade att övergå till
fienden, ställde sig W. jämte sitt väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
