Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadman, Johan Anders - Wadner, Tyra - Wadstein, Elis - Wadstein, Emil - Wadström, Allan, apotekare, se s. 131 - Wadström, Bernhard, präst, skriftställare, samlare, se s. 131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadner
128
Wadström
efter några år avlidit ”av nykterhet”.
Säkert är i varje fall, att W. under
sin göteborgstid var en ivrig och
uppburen sällskapsbroder; det framgår
bl. a. av hans poesi. Denna, som i
åtskilligt ansluter sig till kända mönster
från gustaviansk tid (främst Bellman
men även fru Lenngren m. fl.), bär
nämligen tydliga spår av att ha
tillkommit för ett ganska orgiastiskt
sällskapslivs behov. Formen är ofta
vårdslösad, uttrycken äro folkligt
direkta, och skalden dröjer gärna vid
fysiologiska detaljer av det slag, som
talar till känslan för det opassande.
Den vidaste och långvarigaste
populariteten vann han nog emellertid med
dikter av någon annan typ: ett antal
harmlösa idyller, främst ”Min lilla
vrå bland bergen” (tonsatt av I.
Sandström). W:s diktning spreds i stor
utsträckning genom avskrifter och
sång-lig tradition men även genom flera
tryckta upplagor (med lämplig
mo-deration av stötande uttryck). Själv
ombesörjde han två volymer med
titeln ”Lek- och alfwar” (1830 resp.
1835), och samlade upplagor ha
utgivits av H. Bjursten (1—2, jämte
bihang, 1855), J. G. Carlén (1869) och
C. H. Rydberg (1877). Ett urval
utgavs 1946 av J. V. Johansson (med en
utmärkt framställning avW:s liv och
dikt samt bibliografi). — En
porträttbyst av W. restes 1869 i
Lorens-bergs park i Göteborg; den flyttades
1946 till Kronhusparken i samma
stad. — Ogift. U. D.
Wadner, Tyra Elisabet,
initiativtagare till den sv. lottarörelsen, f. 7
juni 1891 i Brunskogs skn, Värml.
län. Föräldrar: bruksförvaltaren
August Nordquist och Mathilda
Fri-berger. •—- Efter mönster från den
1918 i Finland bildade fören. Lotta
Svärd startade W. 1924 dess första
sv. motsvarighet, Stockholms
landstorms kvinnofören. Hon blev s. å.
ordf, i Fören. Stockholms lottakår
och medverkade till bildandet av ett
stort antal lottakårer i landet. Hon
kvarstod som ordf, i Stockholms
lottakår till 1928, var 1928—34 ordf,
i Växjö lottakär, 1937—39 i
Halmstads lottakår och 1943—48 i östra
Östergötlands lottaförb. Hon var v.
ordf, i lottaöverstyr. 1932—42 och är
hedersled, där samt i ett flertal
lottakårer och -förb. Hon var 1936—45
red. för rörelsens organ Den sv.
lottan. —• Gift 1914 med översten
Gustaf Martin W. H. U.
Wadstein, Nils Elis,
språkforskare, f. 16 juli 1861 i Torshälla
landsförs., f 19 juni 1942 i Stockholm.
Föräldrar: fanjunkaren och
godsägaren Sven W., tillhörande släkten W.
från Röinge i Stoby skn, Kristianst.
län, och Sophia Wilhelmina Gumæ-
lius. —■ Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1879 studerade W. i Uppsala,
där han blev fil. kand. 1883, fil. lic.
1888 och fil. dr 1890. Sistn. år blev
han docent i nordiska språk där, var
tf. prof, i nordiska språk vid
Göteborgs högskola 1893—94 och i svenska
språket vid Uppsala univ. 1894—96 och
1898—1900 samt 1900—28 prof, i
nyeuropeisk lingvistik med
undervis-ningsskyldighet i germanska språk
vid Göteborgs högskola; professuren
begränsades 1904 reellt, 1913 även
formellt till tyska språket. Efter sin
avgång var han bosatt i Uppsala,
sysselsatt med vetenskaplig verksamhet.
Elis Wadstein.
W. blev led. av Vet. o vitt. samh. 1905.
W: s vetenskapliga produktion är
synnerligen resultatrik; den bygger till
största delen på ljudhistoriska
undersökningar men är genom sitt
ämnesval ur olika germanska språk
likväl ytterst mångsidig. Oftast
behandlade han ämnen inom de nordiska
språken, bl. a. i ”Fornnorska
homilie-bokens ljudlära” (1, drsavh., 1889;
2, 1890), ett grundläggande verk
för studiet av den fornnorska
språkhistorien, ”Bidrag till tolkning och
belysning av skalde- ock Edda-dikter”
(1—8, i Arkiv för nordisk filologi
1895—1901) och ”Runinskriften på
Forsaringen” (1898). Till tysk
filologi höra bl. a. ”Kleinere
altsäch-sische Sprachdenkmäler” (1899) och
”Beiträge zur Erklärung des
Hilde-brandliedes” (1903), till engelsk
bl. a. ”The Clermont runie casket”
(1900) och ”On the origin of the
English” (1927). En viktig del av
W:s produktion har anknytning till
historien och fornkunskapen, ss.
uppsatserna ”Eriksgata” (Hist. tidskr.
1914), ”Sveriges namn”
(Fornvän-nen 1930) och ”Hedeby”
(Fornvän-nen 1932) samt fyra uppsatser om
Birka och bjärköarätten (Namn och
bygd 1914, 1924, 1926 och
Fornvän-nen 1936). Särskilt förtjänstfulla
anses W:s arbeten om frisernas
förbindelser med Norden, ss. ”Friserna
och forntida handelsvägar i Norden”
(1920), ”Friesische Lehnwörter im
Nordischen” (1922) och ”Norden och
Västeuropa i gammal tid” (1925).
Åren 1891—1900 var W. sekr. i
Rätt-stavningssällskapet. Han var i
tjugofem år censor i studentex. och 1925—•
31 ordf, i censorskollegiet. — Gift
1898 med Agda Elisa (Lisa)
Sim-lund. G. Sj—n
Wadstein, Nils Emil, läkare, f.
29 maj 1863 i Välluvs skn, Malmöh.
län, f 23 april 1943 i Lund.
Föräldrar: kyrkoherden fil. dr Johan
Ghris-toffer W., tillhörande släkten W. från
Västra Vrams skn, Kristianst. län,
och Ida Dorothea Nathalia Dock. —■
W. blev student 1883 i Hälsingborg
samt med. kand. 1889, med. lic. 1894
och med. dr 1898, allt i Lund. Efter
utbildningsförordnanden i medicin
och patologi m. m. blev han 1897
docent i praktisk medicin i Lund men
frånträdde docenturen 1901, sedan han
1900 utnämnts till överläkare vid
Hässleby sanatorium. Sedan han
pensionerats hade han praktik i Lund. —
När de tre första sv.
lungsotssanato-rierna inrättats, utsågs W. till
överläkare på Hässleby, och hans insats
bestod i att med dåtidens begränsade
terapeutiska resurser organisera en
verksamhet som kom såväl
patienterna som medicinen till godo.
Patientmaterialet var ytterst enformigt —
enligt bestämmelserna endast
kroniska godartade ”botbara” fall ■—,
möjligheterna till en egentlig
medicinsk behandling utöver allmänhygien
och regim mycket ringa, och likväl
gällde det att på samma gång vinna
goodwill för antituberkuloskampen
bland allmänheten och såvitt möjligt
rikta forskningen med nya rön. W.
gjorde Hässleby till en dåtida
mönsteranstalt, där man strängt höll på
sanatorieregimen, och han skolade
sina underläkare till stor skicklighet
i den fysikaliska lungdiagnostiken
(”lyssnandet”). Längre fram
utnyttjades hans erfarenhet vid
sanatorie-byggen och i styr, för Romanäs
sanatorium. — W. var en stram,
samvetsgrann, stundom pedantisk natur,
djupt fosterländsk och bl. a. varmt
intresserad av det antika Rom samt
därjämte även sällskaplig och
humoristisk. —■ Gift 1895 med Eva
Hel-frid Göthilda Thelander. — Litt.:
nekrolog av C. Löwenhjelm i Nord,
medicin 1943. P. H. T.
Wadström, Allan, apotekare, se
s. 131.
Wadström, Bernhard, präst,
skriftställare, samlare, se s. 131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
