Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wærn, Jonas - 3. Wærn, Carl, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wærn
133
Wærn
Jonas Wærn (2). Målning av G. U. Troili (Konstmuseet, Göteborg).
Gullspångs bruk i Västergötland och
valdes 1831 till disponent för
Udde-holmsbolggets egendomar i Värmland.
Under^Ws ledning anlades fyra nya
jäisKbruK och påbörjades en
omfattande travtejjindustri.
Kommunikations-lederna förbättrades, och bl. a.
byggdes redan 1831 en skenbana förbi
Klarälvens vattenfall. Sedan en
grundlagsändring 1830 gjort bruksägarna
valberättigade till borgarståndet,
utsågs W. till repr. för
värmlandsbruken vid riksdagen 1834—35. Tills,
med Thore Petre framträdde han här
som ledare för en liberal fraktion,
vars strävan gick ut på näringslivets,
i synnerhet järnhanteringens
frigörelse från skråtvång och regleringar
samt det konstitutionella
statsskickets befästande genom utkrävande av
ministeransvar. W:s politiska
grundtankar finnas nedlagda i hans motion
om ”allm. kommunallag och
munici-palitetsförvaltning”, vari den
kommu
nala självstyr, framställes som en
uppfostringsanstalt för ett mera
ändamålsenligt representationsskick och
som en motvikt mot byråkratien. Till
riksdagen 1840 avböjde W. omval,
men hans politiska anseende var ännu
så stort, att han av Oscar I i maj 1844
utnämndes till konsultativt statsråd,
den andre ofrälse man, som innehaft
statsrådsämbete. Trots sin utnämning
fortsatte han att tjänstgöra som
disponent för Uddeholmsbolaget, vilket
väckte anstöt bland de konservativa.
I konseljen representerade W.
vänstersidan och utnyttjades ofta av
konungen som mellanhand då det gällde
att vinna liberalerna. Oscar I:s
övergång till de konservativa gjorde W:s
ställning ohållbar, och i april 1848
avgick han ur ministären. Sin
disponentbefattning nedlade han 1855,
varefter han idkade jordbruk på sin
gård Valaholm. Även som
lanthus-hållare var han en föregångsman, vida
berömd för sin från England
inför-skrivna hornboskap, den s. k.
vala-holmsrasen. Åren 1857—66 var han
landshövding i Skarab. län. — W. var
ordf, i kommittén ang. en järnväg
Köping—Hult 1852 och i kommittén
ang. förbättrad skogshushållning 1855
samt led. i 1856 års kommitté ang,
ordnandet av Sveriges och Norges
förenade stridskrafter. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1846, hedersled, av
Lantbruksakad. 1853 och upphöjdes i
adligt stånd 1857. —■ W., som hade
det uppsvenska brukspatronsfrisinnet
i blodet, står i historien som en av de
främsta målsmännen för den nya
idéströmning, vilken sökte tillbakatränga
skråandan och omforma
borgarståndet till ett verktyg för en progressiv
politik. Han var oppositionens
”hem-lige styresman”. Den store
industriledarens vida vyer förenades hos
honom med den götiske idealistens
nitälskan för ”det goda och det ädla”.
Hans politiska inställning blev dock
med åren moderatare; han skall
enligt Petre ha svikit de
förhoppningar man ställt på honom. ■— Gift 1823
med Sara Christina af Geijerstam. —
Litt.: H. Wieselgren, ”Ur vår
samtid” (1880); Berit Borell, ”De sv.
liberalerna och representationsfrågan
på 1840-talet” (1948). S. Sw.
3. Wærn, Carl Fredrik, d. y.,
affärs- och industriman, politiker,
ämbetsman, f. 15 jan. 1819 i Göteborg, f
31 okt. 1899 på Baldersnäs i Steneby
skn, Dalsland. Son till W. 1. — Efter
studier vid Hillska skolan i
Stockholm 1831—36, bergsakad. i Freiberg
1836—38 och Bergsskolan i Falun
1839 inträdde W. 1840 i faderns
gross-handelsaffär, blev 1852 bolagsman och
1858 firmans chef, varmed även följde
disponentskapet för familj
eegendo-marna Billingsfors, Baldersnäs m. fl.
Under talrika utländska affärsresor
besökte han bl. a. Algeriet och Förenta
staterna. Sedan till firmans järn- och
träaffärer även lagts import av
gödningsämnen, grundade W. 1857 den
första sv. fabriken för tillverkning av
konstgödsel. Eljest knappast lika
industriellt nyskapande som fadern
gjorde han en desto större insats i det
offentliga livet. Han var led. av
borgarståndet 1847—48, 1850—51, 1853
—54, 1859—60 och 1865—66, av
Första K. 1867—70, av borgerskapets
äldste i Göteborg 1858—62 samt ordf,
i stadsfullmäktige 1863—70. Redan
vid sin första riksdag invald i
statsutskottet behöll han denna placering
till 1870 med undantag för riksdagen
1865—66, då han tillhörde
konstitutionsutskottet; 1878 var han led.’ av
försvarsutskottet, 1882—87 avs
bevillningsutskottet och 1891 av
sjölags-utskottet. Som ivrig tillskyndare av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
