- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
136

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wætterdahl, Johan - Wagner, Richard - 1. Wagnsson, Gustaf - 2. Wagnsson, Ruben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wagner

136

Wagnsson

ter i Greifswald 1796 och prästvigdes
s. å. W. hade flera prästerliga
förordnanden i Göteborgs stift och i
hem-stiftet, innan han 1804 avlade
pasto-ralex. Komminister i Skeppsholmens
förs, i Stockholm blev han 1806 och
var kyrkoherde i Östra Eneby från
1824 ("tillträdde följ, år) till sin död.
Han erhöll prosts titel 1833. — Omkr.
1800 kom W. under påverkan av
herrnhutismen och trädde i
brevväxling med förs, i Herrnhut. Denna
brevväxling (W:s brev finnas
bevarade i Archiv der Brüder-Unität,
Herrnhut) sträckte sig ända fram till
W:s död. Redan vid denna tidpunkt
var W. inne på tanken om en hela
landet omspännande organisation för en
livligare evangelisk verksamhet av
väckelsekaraktär. När skotten J.
Pa-terson 1808 kom till Stockholm i bl. a.
The Religious Tract Society’s
intressen vände han sig till den grupp av
herrnhutare, som fanns där och till
vilken W. hörde. Patersons plan på
ett sv. traktatsällskap vann i W. en
varm förespråkare, och 1808 bildades
Evangeliska sällskapet. I den
verkställande kommittén valdes W. till
sekr., en funktion som han med ett
par års avbrott (1811—13) innehade
till 1825. Organisationens stadgar
er-höllo kunglig stadfästelse i början av
1809. — W:s stora initiativkraft och
arbetsförmåga togos i anspråk även
av Sv. bibelsällskapet, i vilket han
var sekr. 1815—23. Gentemot
tendenser, som kunde verka upplösande på
tillgivenheten mot den gamla
bibelövers., var han på vakt och hade
här regeringens fulla förtroende och
stöd. I början av 1820-talet gjorde W.
ansträngningar för att kunna skapa
ett sv. missionssällskap till stöd åt
herrnhutarnas mission. Men planen
var tydligen för tidigt väckt. Som
kyrkoherde i Östra Eneby var han en
av de inspirerande krafterna för
mis-sionssaken inom Linköpings stift. —
Utom ovannämnda brevsamling
utgöra brev till W. i Göteborgs
stads-bibl. och i Linköpings stifts- och
landsbibl. utomordentliga källor ej
blott till hans biografi utan även till
folkväckelsens historia. — Gift 1816
med Elisabeth Charlotta Holmberg.
— Litt.: G. Westin, ”George Scott och
hans verksamhet i Sverige” (1, 1929);
N. Rodén, ”Herrnhutiska och
nyevangeliska väckelserörelser i
Linköpings stift intill 1856” (1941); H.
Cnattingius, ”J. W. och Evangeliska
Sällskapet” (Kyrkohist. årsskrift
1942) ; E. Liedgren, ”Neologien,
romantiken, uppvaknandet 1809—1823”
(.”Sv. kyrkans historia” 6: 2, 1946).

H. G—dh

Wagner, Richard Julius,
skådespelare, teaterdirektör, f. 3 febr.

1841 i Stockholm, t 1 aug. 1903 i
Hälsingborg. Föräldrar:
sadelmakarmäs-taren Julius Peter W. och Anna
Maria Sophia Hagelin. — W. började
sin teaterbana hos Edvard
Stjern-ström vid Mindre teatern 1861—63.
Efter skilda engagemang var han
verksam vid Nya teatern i Stockholm
1875—83. Han kreerade där sina
bästa roller, ss. Helmfelt i Gustav
III:s skådespel med samma namn,
Biskop Nicolas i Ibsens
”Kungsämne-na”, Biskop Brask i E. Evers’ ”Konung
Kristian II”, Jago i Shakespeares
”Othello” och Filip II i Schillers
”Don Carlos”. Sommaren 1883 ingick
W. kompanjonskap med Axel Bosin
och övertog Södra och
Djurgårdsteatrarna. Sedan Bosin 1889 trätt
tillbaka leddes de båda teatrarna av W.
och Henrik Christiernsson till 1896,
då W. ensam övertog ledningen av
Södra teatern och därmed fortfor till
dess denna scen omkr. sekelskiftet
övertogs av Albert Ranft. I egenskap
av Södra teaterns chef nödgades den
seriöse karaktärsskådespelaren
övergå till operetten och lustspelet och
egendomligt nog blev det där han
förvärvade sin största popularitet: som
Dung-Ka chin i ”Theblomma”,
Céles-tin i ”Lilla helgonet” och Vicomte de
Saint-Hypothèse i ”Lili”. — Gift 1)
omkr. 1869 med skådespelerskan Anna
Elisabeth Pettersson, t 1872; 2) 1875
med Louise Roempke. A. L.

1. Wagnsson, Anders Gustaf,
frikyrkoman, f. 16 april 1857 i Ölme
skn, Värml. län, f 13 juni 1929 i
Stockholm. Föräldrar: järnbäraren
Olof Gustaf W. och Gustava Charlotta
Danielsdotter Bäck. •—■ Sedan han
genomgått missionsskolan i
Kristinehamn och Metodistkyrkans teologiska
skola i Stockholm, tjänstgjorde W.
1878 som pastor i olika
metodist-förs: ar i Sverige samt sändes 1883
som den förste metodistpastorn till
Finland, där han utförde ett
banbrytande arbete för metodismen. År
1886 återkom han till Sverige och
fortsatte sin verksamhet som pastor
i Eskilstuna, Örebro, Stockholm,
Uppsala, Kalmar och Malmö,
varjämte han var distriktsföreståndare
1901—07 och 1916—24, då han
pensionerades. Han var sin kyrkas
ombud vid en rad utländska
konferenser, bl. a. i Förenta staterna, och
upprätthöll även i övrigt livliga
internationella förbindelser. Inom
metodistkyrkans ungdomsverksamhet gjorde
W. en märklig insats. Han var sv.
sekr. i Epworthförb. 1892—1913; han
tillhörde ävenl895—1919 K?F.U.M:s
förbundsstyr. — I politiskt avseende
radikalt frisinnad intresserade sig W.
även för den framväxande
arbetarrörelsen samt för freds- och nykterhets-

Gustaf Wagnsson.

rörelsen. I alla dessa frågor höll han
talrika föredrag, varjämte han
bedrev livlig litterär verksamhet i
pressen. — W. tillhörde 1915—16
Frisinnade landsförems förtroenderåd.
— Gift 1) 1882 med
folkskollärarinnan Augusta Nordqvist, f 1890; 2)
1890 med Ida Adèle Ruben. — Son
till W. i hans andra gifte är f. d.
barnavårdsdir. Otto Wangson, se
denne. J. J.

2. Wagnsson, Ruben, skolman,
politiker, ämbetsman, f. 8 sept. 1891
i Örebro. Son till W. 1 i hans andra
gifte. — Efter studentex. i Kalmar
1912, fil. kand.-ex. i Lund 1915 och
folkskollärarex. i Växjö 1916 var W.
folkskollärare i Hässleby i Småland
1916—19 och i Oskarshamn 1919—34.
Därjämte var han 1920—23 red. och
utgivare av Oskarshamns-Posten.
Åren 1935—47 var han
undervisningsråd, och sedan sistn. år är han
landshövding i Kalmar län. — W., som
redan under gymnasiståren anslutit
sig till såväl Godtemplarorden som
Socialdemokratiska arbetarepartiet,

Ruben Wagnsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 14:26:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free