Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallgren, Åke - 1. Wallgren, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallgren
196
Wallgren
Wallgren, Åke Axel,
operasångare (baryton), f. 9 nov. 1873 i
Reste-röds skn, Göteb. län, t 20 dec. 1939
i Kristianstad. Föräldrar:
kronofogden Axel W. och Henrique Klingstedt.
•—• W. utbildade sig först till
arkitekt vid Chalmers tekniska
läroanstalt i Göteborg 1892—94, men
övergick snart till att studera sång, och
Åke Wallgren.
1896—98 var han elev till Julius
Günther vid Musikkonservatoriet i
Stockholm. Redan 1898 debuterade
han vid Stora teatern i Göteborg som
Tonio i ”Pajazzo”, varefter han i två
år medföjde O. Lombergs operaturné
i Skandinavien. År 1900 debuterade
W. på K. teatern som Lothario
i ”Mignon”, Mefistofeles i ”Faust”
och Eremiten i ”Friskytten” och efter
att omedelbart ha blivit engagerad
tillhörde han utan avbrott ensemblen
tills han 1934 tog avsked vid en
re-cettföreställning. —■ Fyra år efter
W:s debut avgick från K. teatern
Carl Fredrik Lundqvist, den
populäre ”Lunkan” (bd 5 s. 134), och
snart lyckades W. —• med publikens
goda minne —• nå positionen som
dennes efterträdare framför allt i
Wag-nerrepertoaren. Under det tredjedels
sekel W. tillhörde K. teatern
gestaltade han inemot hundratalet roller,
och ehuru han aldrig kom att uppträda
pä operascener utom Norden, stodo
hans bästa rollskapelser i hög
internationell klass. För
stockholmspubli-ken kom han småningom att framstå
som den idealiske framställaren av
Hans Sachs och Wotan, partier där
hans lugna och myndiga uppträdande
förlänade gestalten värdighet och
pondus. Hans varma och särskilt på
höjden klangfulla stämma lämpade
sig mera för wagnersk recitativsång
än för italienskt belcanto, och
väl-skolad som den var, behöll den sin
friskhet ännu sedan W. lämnat K.
teatern för att ägna sig åt
solistframträdanden. — Utom de tidigare
nämnda rollerna må framhållas:
Cal-chas i ”Iphigenia i Aulis”, Almaviva
i ”Figaros bröllop”, Guvernören i
”Don Juan”, Talaren i ”Trollflöjten”,
Fernando i ”Fidelio”, Pietro i ”Den
stumma”, Saint-Bris i
”Hugenotter-na”, Tsar Peter såväl i ”Nordens
stjärna” som i ”Tsar och
timmerman”, Basilio i ”Barberaren”,
Melch-thal och Tell i ”Wilhelm Tell”,
Pri-orn i ”Leonora”, Sulpice i
”Regementets dotter”, Alfonso i ”Lucrezia
Borgia”, Page i ”Muntra fruarna”;
Wagners Lantgreven, Konung
Henrik, Härroparen, Marke, Pogner,
Fa-solt, Vandraren, Gunther och
Gurne-manz; Verdirollerna Carl V,
Monte-rone, Germont, Luna, Fra Guardiano
(i ”ödets makt”) och Ramphis; Pater
Lorenzo och Capulet i ”Romeo och
Julia”, Galitzky i ”Furst Igor”,
översteprästen i ”Simson och Delila”,
Zurga i ”PärIfiskarna”, Escamillo i
”Carmen”, titelrollen i ”Boris
Go-dounov”, Gremin i ”Eugen Onegin”,
Ebn Jahia i ”Jolantha”, Athanael i
”Thais”, titelpartiet i ”Mefistofeles”,
Tigellinus i ”Nero”, Fursten i
”Vikingablod”, Geronte i ”Manon
Les-caut”, Colline i ”Bohème” (en roll
som han utförde omkring 225
gånger), Scarpia i ”Tosca”, Timur i
”Tu-randot”, Alfio i ”På Sicilien”,
Fursten i ”Izeyl” oeh Samuel i ”Saul och
David”. I sv. verk medverkade han
som Sändebudet i ”Gillet på
Sol-haug”, Ulf Tufvesson i ”Ran”,
Gudmund i ”Harald Viking”,
Borgmästaren i ”Valdemarsskatten”,
Öst-mund i ”Arnljot”, Gorm i ”Adils
och Elisiv” och Biskop Thomas i
”Engelbrekt”, över 10-talet av sina
partier kreerade han vid verkens
sv. premiärer, Ulf Tufvesson, Gorm
och Biskop Thomas vid deras
urpremiärer. — Utanför operan
medverkade W. flitigt vid såväl
Musikför-en:s oratoriekonserter i huvudstaden
som i landsortens orkesterföreningar.
Han var ofta solist i Bellmanskören
och Filharmoniska sällskapet och
medföljde OD:s turnéer 1907, 1910,
1911 och 1913 och Sv.
Sångarförbun-dets kör till Paris, London och
Berlin 1914. År 1926 gästspelade han
som Mefistofeles i Oslo och 1933 som
Wotan i Helsingfors. Han har även
gjort c:a 60
grammofoninsjungning-ar. — W. erhöll Litteris et artibus
1914, blev led. av Mus. akad. 1925 och
utnämndes 1930 till hovsångare. ■—
Gift 1897 med sångerskan Ester Sofia
Petronella Nilsson. . R. L—y
1. Wallgren, Hjalmar Gabriel,
tidningsman, f. 31 jan. 1862 i
Gökhems skn, Skarab. län, t 17 nov. 1941
i Stockholm. Föräldrar: prosten Bengt
Jacob W. oeh Gabriella Hulderika
Odhner. ■— W. avlade mogenhetsex.
1878 i Örebro och blev fil. kand. 1884,
fil. lic. 1891 och fil. dr 1893, allt i
Uppsala. Han deltog livligt i
studentlivet som sångare och spexskådespelare
men bedrev även omfattande studier
i praktisk filosofi, statskunskap och
historia. Åren 1887—93 var han e. o.
biblioteksamanuens men medverkade
även i olika tidningar, bl. a. Fyris,
som han redigerade mars—nov. 1893.
Han kom sedan till Sv. Dagbladet,
där han var souschef 1893—96 oeh
redaktör maj 1896—april 1897. Vid
tidningens omorganisering 1897
avgick han, därför att dess nya kurs
inte var nog konservativ i hans ögon.
Han var sedan politisk medarb. i Nya
Dagligt Allehanda 1897—1901.
Omkring sekelskiftet deltog han i
arbetsgivarnas organisationssträvan-den. På hans initiativ tillkom
Sveriges bageriidkareförening 1900, och
han var dess ombudsman 1900—25
samt jämväl sekr. i Stockholms
bageriidkareförening 1895—96 och 1899
—1925. Dessutom grundade han
Svensk bageritidskrift och var dess
ägare och redaktör 1900—27. Han
var den drivande kraften vid
reorga-niseringen av Sv. jästfabrikernas
sammanslutning 1906—07 och ordf,
och inspektör där 1907—27. År 1902
deltog han som expert vid
organiserandet av Allmänna
arbetsgivareföreningen samt grundade tidskriften
Industria 1905 och var dess ägare
Hjalmar Wallgren.
och red. till 1908. — W. var 1906—
08 verkst. dir. i ab. Förenade
Tidningar, ekonomidir. i ab. Nya
Dagligt Allehanda 1909—12 samt
styrelseledamot där från 1913 och ordf, i
styrelsen 1927—36. Under många år
var W. denna tidnings praktiske
ledare och utövade ett bestämmande
inflytande på dess inställning till
ti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
