Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallis, Curt - Wallius, Laurentius - Wallman, Clas - Wallman, Johan - Vallman, Uno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallius
204
Vallman
mer närmande sig socialdemokratien
föredrog han fr. o. m. riksdagen 1907
att gå som vänstervilde. Ivrig
anhängare av den allm. rösträtten verkade han
i övrigt bl. a. för införande av ett
verksamt arbetarskydd och
arbetarförsäkring, undervisning i alkohologi
samt för en förbättrad hygien i
skolorna. —• Gift 1893 med Arla Virgin.
S.Sw.
Wallius, Laurentius Olai,
skolman, präst, f. 24 aug. 1588 i Valla
by, Tysslinge skn, Örebro län, f 23
juni 1638 i Uppsala. Föräldrar:
häradsdomaren Olof Svensson och
Brita Nilsdotter. — Efter studier i
Uppsala oeh vid utländska högskolor
blev W. magister i Wittenberg 1614
och teol. dr i Tübingen 1619. Redan
1610 hade han blivit rektor vid
katedralskolan i Strängnäs. Han blev
hovpredikant hos änkedrottning
Kristina 1618, överhovpredikant 1619 och
tillika kyrkoherde i
Storkyrkoför-samlingen 1620. Är 1621 förordnades
W. till förste teol. prof, och
domprost i Uppsala. Han utnämndes till
biskop i Strängnäs 1638, ett halvt år
före sin död, men hann aldrig
tillträda befattningen. —■ W. var en
mångsidigt begåvad och
utomordentligt lärd man, men han hade ett
oroligt och trätgirigt lynne. Bl. a.
råkade han i delo såväl med ärkebiskop
Kenicius (bd 4 s. 219) som med
dennes måg, W :s efterträdare som förste
teol. prof., sedermera ärkebiskopen
Johannes Lenæus (bd 4 s. 526). Den
senare tvisten måste biläggas genom
ingripande av konung Gustav II Adolf
personligen. •— W. utgav flera smärre
skrifter, huvudsakligen
predikningar. Han blev begravd i Uppsala
domkyrkas stora kor, varest hans dotter
Catharina lät över honom lägga en
stenhäll med vidlyftig latinsk
inskrift. Hans barn adlades 1650 under
namnet Wallenstedt. — Gift 1) 1620
med Catharina Tidemansdotter, t
1628, 2) 1630 med Christina
Johans-dotter Luth. K.
Wallman, Clas Andreas,
bergmästare, arkitekt, f. 27 dec. 1774 i
Karlskrona, f 1 jan. 1851 i Falun. Son
till regementsfältskären Anders
Wallman. — W. blev student i Lund, där
han tog juridisk ex. 1790 samt
bergs-ex. s. å. Är 1791 blev han stipendiat
i mekanik för sex år, som emellertid
1798 förlängdes för den tid han ss.
tf. uppehöll
konstmästarebefattningen vid Falu gruva under ord.
innehavares sjukdom. Han blev ord.
konstmästare därstädes 1809, andre
bergmästare 1810 och erhöll avsked 1839.
W. var verksam ss. arkitekt och
byggmästare vid Falu gruva, där några
ännu kvarstående gruvbyggnader visa
prov på hans verksamhet. Även den
Clas Wallman.
i Stora Kopparbergs bergslags ab:s
kontor i Falun befintliga
Bergslags-salongen (”Assemblée Salonen”) är
hans verk liksom ett flertal
privatbyggnader i staden frän 1800-talets
förra hälft. Åtskilliga av de för
Falu-trakten karakteristiska mindre
herrgårdarna (bergsmansherrgårdar) äro
även ritade av W.: Rottneby,
Hälsinggården, Vassbo, Grycksbo,
Rankhyttan, Lövåsen, Furudal m. fl. I sin
tidiga arkitektur är W. nyklassicist;
senare blev han företrädare för
nygotiken, som genom honom fick en
originell anpassning till
stadsarkitekturen i Falun (”Wallmansstil”).
W:s insats karakteriseras i brev 1851
från prof. J. S. Bagge, Falun, till
prof. C. G. Brunius, Lund, sålunda:
”Egentligen var icke sjelfständig
uppfinning Gubbens starka sida; men han
hade en särdeles förmåga, att taga
vara på och bringa i användning allt
hvad nyttigt han fick kännedom om,
ett utmärkt nit att införa
förbättringar i hvad han hade om händer,
och i allo ställa ändamålsenligt till;
sjelf begåfvad med ovanlig mycken
arbetsförmåga var han just mästare
i att hålla andra i arbete och
verksamhet —■ och hann derigenom att
uträtta mer än mångfaldiga andra,
honom öfverlägsna i
uppfinningsförmåga och kunskaper. -—■ Han hade
inga grundliga studier, var svag
mathematikus, men hans praktiska
sinne och lätta uppfattning af alla
till det praktiska lifvet hörande
detaljer gjorde att han ändå som både
Mekanikus och Byggmästare i
allmänhet stod ett godt steg framom
sina samtida.” •— Gift 1802 med
Elisabeth Charlotta Östberg. —
Deras son, direktören Clas W. (f. 1812,
f 1867), en av Falu stads främsta
donatorer, var även verksam som
byggmästare, och det kan stundom
vara svårt att skilja hans verk från
faderns. — Litt.: artikel av S.
Svärdström i Dalarnas hembygdsbok 1948.
Svt.
Wallman, Johan Haquin,
forn-forskare, skolman, präst, f. 7 sept.
1792 i Linköping, t 25 juni 1853 i
Slaka skn, östergötl. län. Föräldrar:
prosten Johan Daniel W. oeh Beata
Follin. —• W. blev student i Uppsala
1810 och fil. mag. där 1815. Efter
skoltjänstgöring i Stockholm och
Linköping blev han lektor i historia vid
Linköpings gymnasium 1829 och
erhöll Slaka pastorat som prebende
1836. Som led. av prästeståndet
bevistade W. tre riksdagar 1844—51 och
var statsrevisor 1845. Han blev led. av
Vitt. akad. 1829 och av Det
konge-lige nordiske Oldskriftselskab i
Köpenhamn 1833. — W. delade sina
intressen mellan naturvetenskap och
fornforskning samt var en nitisk
in-samlare av folkvisor och folksägner;
han har doek främst gjort sig känd
som fornforskare. W. erhöll 1822 Vitt.
akad:s stora pris för skriften
”Historisk och geographisk afhandling om
Skandinaviens bebyggande, efter
orientaliska och vesterländska källor”
(tr. i Vitt. akad:s handl., 12, 1826).
Är 1821 hade han invalts i Götiska
förb. I nionde och tionde häftena (1822
och 1824) av förb:s tidskr. Iduna
medarbetade han med tre uppsatser i
varje, behandlande runinskrifter,
öländska fornlämningar, striderna pä
Samsö, vidare Oden och Buddha samt
Skandinaviens forna
handelsförbindelser med Orienten. Även 1828 erhöll
han Vitt. akad:s stora pris för
en-skrift ”öfversigt af svenska
fornlem-ningar, med anvisning till deras
kännedom och beskrifning” (tr. i Vitt.
akad:s handl., 14, 1838), vilken
utgjorde ett försök till förbättrad
nomenklatur. W. har även publicerat ett
botaniskt arbete, ”De systematibus
vegetabilium, qua ratione
oeconomicæ-scientiæ profuerint” (1—2, 1815), och
ett språkvetenskapligt, ”Origines
linguæ latinæ orientales” (1—2,1824).
•—■ Som vetenskapsman var W. av
föga betydelse. Av värde äro de
antikvariskt-topografiska uppteckningar
han gjorde under resor i Småland
samt på Öland och Gotland (handskr.
i Antikvariskt-topografiska arkivet
och Linköpings stiftsbibl.). — Ogift..
— Litt.: B. Hildebrand, ”C. J.
Thomson och hans lärda förbindelser i
Sverige 1816—1837” (1—2, 1937—38).
E. Fls
Vallman, Uno Herbert, målare,
grafiker, f. 24 mars 1913 i Norrala
skn, Hälsingland. — Efter uppväxtår
i Sundborn i Dalarna prövade V. olika
yrken, timmerhuggarens och
sjömannens, omväxlande med den
ambulerande vagabondens tillvaro. Han visade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
