Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Warburg, Samuel - 2. Warburg, Simon - 3. Warburg, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Warburg
215
Warburg
personliga egenskaper skildras av
hans samtida med stor sympati; hans
offentliga uppdrag —■ vid en tid då
han som jude ej ägde valbarhet till
riksdagen — väckte stort uppseende.
•—• Gift 1830 med Emma Glückstadt.
U. D.
2. Warburg, Carl Simon,
biblio-teksman, skriftställare, f. 13 jan. 1835
i Göteborg, f 4 jan. 1865 därstädes.
Son till W. 1. — W. avlade
student-ex. i Lund 1852 oeh blev fil. kand, där
1858. Åren 1853—54 var han lärare
i historia vid Törnsténs läroanstalt
i Norrköping, blev 1858 e. o.
amanuens vid K. bibi, och s. å. vid
Riksarkivet. För studier och för att vårda
sin hälsa vistades han 1859—61 i
Tyskland, Frankrike och Italien. Efter
hemkomsten bodde han i
föräldrahemmet i Göteborg oeh bedrev
omfattande forskningar i religionsfilosofi,
estetik och historia. Under denna tid kom
han i kontakt med Viktor Rydberg
och utgav 1864 i intimt samarbete
med denne Sv. månadsskrift för fri
forskning och allm. bildning, en för
sin tid ovanligt intressant och
innehållsrik publikation, där i populär
form redogjordes för den
vetenskapliga forskningens framsteg. Där
presenterades således för första gången
(genom W. själv) Darwin och Stuart
Mill i större utförlighet för sv. publik,
och där offentliggjorde Viktor
Rydberg några av sina viktigaste
re-ligionshistoriska uppsatser. Bland
andra medarb. märkas S. A. Hedlund,
Carl Snoilsky och O. P.
Sturzen-Bec-ker. Tidskr. upphörde i och med W:s
död. —■ Ogift. T. M.
3. Warburg, Karl Johan,
litteraturhistoriker, f. 23 nov. 1852 i
Göteborg, f 14 sept. 1918 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Michael
Simon W. och Hanna Salomonsson.
Kusin till W. 2. — W. växte upp
i en allmänintresserad judisk
familj, som hade livlig förbindelse
med liberala politiker i Göteborg,
främst S. A. Hedlund. Redan som
tjugoåring började W. lämna bidrag
till Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning, jämsides med sina
akademiska studier i Uppsala. Dessa
influerades starkt av- C. R. Nyblom
och ledde till docentur i
litteraturhistoria 1876 och fil. drsgrad 1877.
Sistnämnda år återvände W. till
Göteborg och inträdde som fast medarb.
i Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning, där han skrev konst- och
litteraturkritik men även behandlade
kommunala och andra politiska
frågor. Journalistiken förblev W:s
huvudsakliga sysselsättning fram till
1890; som litteraturkritiker var han
under 1880-talet en av de ledande.
Jämsides därmed ägnade sig W. åt
Karl Warburg. Målning (detalj) av Richard Bergh (Göteborgs Konstmuseum).
forskningar och lärda uppdrag. Han
tjänstgjorde 1878—90 ss.
bibliotekarie vid Göteborgs musei bibliotek och
höll fr. o. m. 1881 vetenskapliga
föreläsningar på uppdrag av Göteborgs
undervisningsfond. Då ur denna
Göteborgs högskola framgick år 1890,
blev W. prof, där i estetik med
litteratur- och konsthistoria, i vilken
befattning han kvarstod till 1900. Även
under detta årtionde fortsatte W:s
förbindelser med Göteborgs
Handels-och Sjöfarts-Tidning; han var nära
vän till H. Hedlund, som nu i
realiteten ledde tidningen, oeh torde i
åtskilliga fall ha varit med om att
utstaka dess politiska kurs. År 1900
flyttade W. till Stockholm ss.
föreståndare för det då nyinrättade
Nobelbiblioteket. År 1909 övergick han
till professuren i litteraturhistoria
vid Stockholms högskola, som han
innehade till 1918. W. var led. av
Stockholms stadsfullmäktige 1904—14 och
1917—18 samt av Andra K. 1905—
10. •—- W. var en frodig och vital
begåvning, utrustad med en ovanlig
arbetsförmåga och arbetslust.
Personligen livlig, slagfärdig oeh färgrik i sitt
uppträdande hyllade han som både
tidningsman och forskare den stränga
objektivitetens princip. Samvetsgrann
och finkänslig ville han undvika att
såra, och han tillät därför sällan sitt
temperament att komma till uttryck
i skrift utom i fall då hans av liberal
övertygelse burna rättskänsla
utmanades. Som talare gav W. däremot
utlopp för både kvickhet och patos.
Denna W: s återhållsamhet bidrog
säkerligen till att hans litteraturkritik,
trots sympatisk inlevelse och
kunskapsrikedom, icke blev ett
avgörande stöd för den unga
80-talslittera-turen. Den verkade också dämpande
på framställningssättet i W:s
litteraturhistoriska produktion, även om
denna liksom hans kritik röjer, att
W. i litteraturen främst skattade en
verklighetskär realism och ett ideellt
intresse för tidens frågor. —
Tyngdpunkten i W:s väldiga livsverk
utgö-res av hans litteraturhistoriska
forskningar, som äro av banbrytande
betydelse då det gäller 1700- och
1800-talen. Han skrev på grundliga
källforskningar byggda monografier över
”Olof Dalin” “(1884), ”Holberg i
Sverige” (s. å.), ”Anna Maria Lenngren”
(1887, omarb. 1917), ”Lidner” (1889),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
