Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wedel, Nils - 2. Wedel, Alice - Wedén, Sven - Wegelin, Johan - Wegelius, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wedel
231
Wegelius
kaler i Malmö och i Norrköpings
mus:s trapphall 1946, i Folkets hus
i Göteborg 1951, i Textilinst. i Borås
och Pripp och Lyckholm i Göteborg
1952 samt i Linköpings Folkets hus
1953—54. — W:s tekniska
experi-menteringslust och skicklighet
framträda också i hans monotypier och
grafiska produktion, där han främst
arbetat i akvatinta, färglitografi och
träsnitt. Han har även utfört
affischer och varit verksam som
illustratör i veckopressen. — W. är repr. i
Nat. mus., Göteborgs konstmus. och
Malmö mus. ■—■ Gift 1921 med
konst-närinnan Alice W., f. Wallén (W. 2).
—- Litt.: artiklar i Konstrevy 1937
av G. Adrian-Nilsson och 1945 av O.
Geisted. R. S.
2. Wedel, A l i c e,
batikkonstnärin-na, f. 16 mars 1900 i Eggby skn,
Skarab. län. Föräldrar:
brukspatronen Anders Wallén och Gerda Skantze.
—■ W. studerade för Albert Eldh i
Sv. slöjdfören:s skola i Göteborg
och lärde sig batiktekniken 1918
—19 av Dagmar Gundersen, denna
javanesiska tekniks introduktör. Hon
började som tecknare och
studerade 1920—21 i Paris och München
men specialiserade sig från 1925 på
batikkonsten, vars främsta sv.
utövare hon blivit. Med skickligt
utnyttjande av batikens karakteristiska
uttrycksmedel, den diskreta
färgverkan av främst rödbrunt, grönt, svart
och vitt samt
sprickbildningsmönst-ringen, har hon utfört dels helt
egenhändiga kompositioner av dekorativ
och praktfull verkan, gärna med
exotiska växter, fåglar, elefanter, sebror,
antiloper etc., akvariebilder, porträtt
o. s. v., dels också översatt ett flertal
av makens kubistiska målningar. —
W. har utställt med sin man vid ett
flertal tillfällen samt är repr. i Nat.
mus., Malmö mus., Röhsska
konstslö j dmus., Norrköpings mus. samt i
flera utländska museer. —• Gift 1921
med konstnären Nils Wedel (W. 1).
R. S.
Wedén, Sven Mauritz,
industrimän, politiker, f. 23 juli 1913 i
Eskilstuna. Föräldrar: direktören Mauritz
W. och Signe Göransson. — Efter
studier vid läroverket i Eskilstuna
anställdes W. som tjänsteman hos ab.
F. E. Lindström, tångfabrik,
därstädes. Han blev 1942 disponent och 1952
v. verkst. dir. inom samma företag,
vilket tillverkar handverktyg,
huvudsakligen för export. W. blev
stadsfullmäktig 1946 och valdes 1948 till
fullmäktiges v. ordf. Han tillhör Andra
K. sedan 1949 och är medl. av
Folkpartiets riksdagsgrupps förtroenderåd
och Folkpartiets verkst. utskott sedan
1950. Åren 1950—52 var han
förbunds-ordf. i Folkpartiets ungdomsförb. —
W. har framträtt som propagandist
för socialliberalismen, vilken säger sig
vilja förena kravet på frihet åt
näringslivet med krav på ekonomisk
trygghet för medborgarna. I
bostadsfrågan, där W. deltagit i utformandet
av Folkpartiets linje, har denna
inställning tagit sig uttryck i stöd åt
den bostadssociala politiken, speciellt
för att höja barnfamiljernas
bostadsstandard, men motstånd mot
mono-poliseringssträvanden inom
bostadsproduktionen. W. har även gjort
uppmärksammade inlägg i den
utrikespolitiska debatten. Han har påyrkat
samordning av sv. och norska
för-svarsdispositioner och kritiserat
ut-rikesledningen för ”neutral dogmtro”.
År 1950 var han medl. av den sv.
delegationen vid Förenta Nationernas
generalförsamling i Lake Success. —
Gift 1936 med Marianne Eklund.
S.Sw.
Wegelin, Johan, affärsman,
politiker, f. 9 nov. 1768 i Stockholm, t 6
maj 1843 därstädes. Föräldrar:
körs-närsåldermannen Georg W. och
Elisabet Nordström. —■ W. slog tidigt in
Johan Wegelin.
Målning (detalj) av C. F. von Breda 1810.
på affärsbanan och öppnade 1795 egen
grosshandelsrörelse. År 1797 erhöll
han burskap som grosshandlare i
Stockholm. Han kom att intaga en
framskjuten ställning inom
Stockholms borgerskap och erhöll flera
betydelsefulla kommunala uppdrag. År
1808 erhöll han kommerseråds namn.
Vid valriksdagen i Örebro 1810
invaldes W. i borgarståndet och utsågs till
ståndets talman. Även vid de närmast
följande riksdagarna erhöll han flera
viktiga uppdrag; 1812 var han led.
av statsutskottet och av hemliga
utskottet och 1815 av
konstitutionsutskottet. Han var led. av kommittén
ang. fattigvården i Stockholm 1805—•
07 och av fattigvårdskommittén 1809
—11. Sin främsta insats gjorde W.
som dir. i Göta kanalbolag. Han blev
riksbanksfullmäktig 1805 och insattes
1910 av Riksbanken som dess
representant i kanalbolagets direktion.
Därigenom blev han också medl. av
styr, för kanalbolagets diskont, som
inrättats s. å. Denna diskont var ett
till bolaget knutet bankföretag, vars
främsta uppgifter voro att förvalta
det kapital som ställdes till bolagets
förfogande samt att bedriva en
allmän bankrörelse vars överskott skulle
komma bolaget till godo. W. vann
där ett betydande inflytande och
företrädde med nit och skicklighet
Riksbankens intressen. År 1815 blev
han medl. av en kommitté som 1816
för regeringen framlade förslag till
ändringar i reglementet för
kanaldiskonten. W. varnade
diskontledningen för en alltför oförsiktig
inlånings-politik, som skulle kunna bli farlig
för diskonten om vid ett ekonomiskt
krisläge plötsligt stora uttag gjordes.
När en sådan kris inträffade 1815
lyckades han avvärja skadliga följder
för diskonten genom att förmå dess
ledning att vidtaga
försiktighetsåtgärder. År 1817 inträffade emellertid
en ny kris, som blev ödesdiger för Göta
kanals diskont; denna måste s. å.
nedläggas, sedan regeringen vägrat den
sitt stöd. Riksbanken hyste nu inte
längre något förtroende för W., som
också ansågs alltför lierad med
kanalbolagets direktion. Hans uppdrag
förnyades inte 1817, men följ, år invaldes
han i direktionen som repr. för
aktieägarna. Som dir. gjorde han även i
fortsättningen kanalbolaget stora
tjänster. År 1828 lämnade han sin
befattning i bolagets direktion. W. var
fullmäktig i Riksgäldskontoret 1812
—29. •— Gift 1) 1792 med Catharina
Margareta Burman, f 1794: 2) 1795
med Anna Margareta Sundström, t
1816; 3) 1843 med Anna Charlotta
Björkgren. J. T.
Wegelius, C ar l Wredeby Berger,
radiolog, f. 30 juli 1905 i Nokia,
Ta-vastehus län, Finland. Föräldrar:
vice häradshövdingen Carl Jacob W.
och friherrinnan Anna Helena Wrede.
— W. blev student 1923, med. kand.
1927, med. lic. 1931 och med. kir. dr
1934, allt i Helsingfors. Efter
förordnanden i Viborg 1931—33 och i
Helsingfors 1933—40 var han
röntgenöverläkare vid Allm. sjukhuset i
Helsingfors 1940—48 samt
röntgenläkare vid Lappviks sjukhus 1941—46 och
vid Invalidstiftelsens sjukhus i
Helsingfors 1943—46. Dessutom var han
bl. a. chef för Sanitärskyddskårens
avd. i Helsingfors 1937—44, läkare
vid Helsingfors militärdistrikt 1944
—48 och verkst. dir. för Oy
Yleis-röntgen ab. 1946—48. Under krigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
