Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Weibull, Martin - 3. Weibull, Richard - 4. Weibull, Mats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Weibull
236
Weibull
ges historia”, som behandlade Gustav
II Adolfs regering. Under 1880- och
1890-talen arbetade W. med drottning
Kristinas historia, där han
planerade ett stort verk. Då döden avbröt hans
verksamhet, hade han hunnit utge
några specialundersökningar inom
detta ämnesområde: ”Om ’Mémoires
de Chanut’” i Hist. tidskr. 1887—88
samt ”Drottning Kristina och Klas
Tott” 1893. Är 1895 utkom ”Gustaf
II Adolf och Christian IV 1624—25”.
En ofullbordad avd. i ”Sveriges
historia till våra dagar” om Karl X
Gustav färdigställdes och utgavs efter
W:s död av sonen Lauritz W. (W. 5).
En serie publikationer om Skånes
historia, redigerade av W. och med
talrika nyorienterande bidrag, avlöste
varandra: ”Samlingar till Skånes
historia, fornkunskap och
beskrif-ning” (1868—73), ”Samlingar
utgif-na af de skånska landskapens
historiska och arkeologiska förening”
(1874—80), ”Skånska samlingar”
(1891—95) och ”Historisk tidskrift
för Skåneland” (från 1901, tills, med
Lauritz W.). I ”Lunds och
Lunda-gårds minnen” (1884) tecknade han i
markanta drag ärkebiskops- och
universitetsstadens öden. — W. kom att
spela en stor roll både som
univ.-lära-re och forskare, mest genom att han
grundläde en lundensisk
historikertradition, som anknöt till både dansk
och sv. historieskrivning med särskild
intresseinriktning på de skånska
provinsernas utveckling. Som historisk
förf, var han lysande, och hans
högstämt retoriska men samtidigt klara
och nyansrika, konstnärligt
utformade stil väckte beundran. Hans
forskningar byggde på omsorgsfulla
arkivstudier, och som auktoritet på
1600-taléts historia verkade han
personligen inspirerande på historikerkretsar
även utanför det egna lärosätet. I sina
arbeten i politisk historia är W. i viss
mån en typisk exponent för sin
generations historiska forskning med
utnyttjande av diplomatrapporter som
grundläggande källor och med
generös beundran för historiens ledande
gestalter. Studien om Mémoires de
Chanut visar en utveckling utöver
detta betraktelsesätt, dä den riktar
systematisk kritik mot diplomatiska
vittnesbörd om politiska förhållanden
med hjälp dels av mera initierade
vittnesbörd, dels av källor med karaktär
av kvarlevor från händelserna själva.
I väsentlig grad gällde den metodiska
frågan för W. det historiska vittnets
personliga tillförlitlighet; en
systematisk analys av källornas uppgifter
gjorde samtidigt undersökningen av
Mémoires de Chanut till ett av de
källkritiska genombrottsarbetena i
Sverige. Som akademisk lärare var
W. högt uppburen. Hans undervisning
var mycket fängslande; han förstod
konsten att upprulla
händelseförloppet som ett drama. Från 1894 ledde
W. historiska seminarier vid
universitetet i Lund. Åren 1888—1900
var han Akademiska fören: s ordf.,
vilket närmast innebar en bekräftelse på
den centrala ställning han alltifrån
ungdomen intog i Lunds studentliv.
W. var sedan studenttiden helhjärtad
skandinav, och denna inställning har
givit viktiga impulser åt hans
historiska framhävande av de skånska
landskapen som mötesplats för sv.
och danskt inflytande. Otvivelaktigt
hör W. till dem, som format den
akademiska miljön i Lund för
generationer. Härvidlag liksom i sin insats som
historiker har han även verkat genom
de impulser han givit sina söner. —
W. blev led. av Vitt. akad. 1889. —
Gift 1869 med Sophie Bernera
Win-berg. E. L—th
Richard Weibull.
3. Weibull, Richard, Ludvig
Filip, jordbrukare, mosskulturman, f. 18
nov. 1852 i Landskrona, f 5 april 1917
i Kristianstad. Bror till W. 1 och W. 2.
—■ W. avlade mogenhetsex. i Lund
1873 och genomgick Alnarps
lantbruksinst. 1874—75. Efter lärartjänst
vid lantbruksskola 1875—76 och
folkhögskola 1876—77 var han 1877—81
förvaltare vid Marielunds herrgård
i Nattraby skn, Blek, län, och förste
lärare vid länets lantbruksskola där.
Är 1877 bedrev han jordbruksstudier
i Skottland, England och Holland, och
som Lantbruksakad :s stipendiat
studerade han jordbrukets tekn.
hjälpmedel 1881—82 i Förenta staterna.
För studium av mosskultur och
sand-j ordskultur reste han på nonnenska
stipendiet 1883 till n. Tyskland. W.
var 1883—1903 förvaltare vid
Vitt-skövle stora gods i ö. Skåne, och från
sistn. år arrenderade han den under
Vittskövle lydande gården Folkestorp
i Maglehems skn; året före sin död
blev han denna gårds ägare. —■ W. var
en av banbrytarna för rationell
mosskultur i vårt land. Under hans
ledning torrlädes 1889—90 Vasakärr
(omfattande Yngsjös, Åhus och
Olse-röds kärrmarker) i Vittskövle och
angränsande socknar; genom uppodling
bragtes här 3 000 tunnland utmärkt
lågmosse under kultur, som gav
utmärkta skörderesultat. W. fick
därigenom namn som Skånes skickligaste
mossodlare. Hans främsta intresse
gällde kulturtekn. arbeten, och han
var till sin död den drivande kraften
i styr, för det nämnda
vattenavled-ningsföretaget. Den gamla åkerjorden
på Vittskövle bestod av kalkhaltig
sandmylla och utgjorde efter W:s
jordförbättring Sveriges största
sand-täckningsodling. Hans driftiga
verksamhet var resultatrik, men det bör
tilläggas, att den möjliggjordes
genom ”vidsynthet, klokhet och kapital”
(S. Rhodin) hos Vittskövles ägare C.
G. Stjernswärd. ■—■ W. tjänstgjorde
som prisdomare vid flera
lantbruks-möten och tillhörde 1900—09
red-skapsprovningsnämnden vid Alnarp.
Åren 1884—1903 var han
kommunal-ordf. i Vittskövle. — Gift 1884 med
Gerda Sofia Augusta Holmberg. —
Litt.: biografi av S. Rhodin i Sv.
mosskulturfören:s tidskr. 1917. S.L.
4. Weibull, Kristian Oskar Mathias
(M ats), mineralog, lantbrukskemist,
f. 23 dec. 1856 på Starbo bruk i
Norr-bärke skn, Kopparb. län, t 26 maj
1923 i Stocksund. Föräldrar:
bruksförvaltaren Oscar Germund Thure
Albrecht W. och Helena Sophia
Sjö-gréen. — W. avlade mogenhetsex. i
Falun 1874 och blev vid Lunds univ.
fil. kand. 1878, fil. lic. 1882 och fil.
dr 1883. Han var vid univ. amanuens
i kemi 1882, docent i mineralkemi
1883—88 samt assistent i kemi och
geologi (med tjänstgöring som lärare
i mineralogi) 1893—1902. Efter ett
förordnande i kemi vid Alnarps
lantbruksinst. 1883 och studier i
jord-brukskemi i Berlin och München 1885
knöts han 1886 som lärare i fysik till
detta inst., där han kom att utföra sin
huvudsakliga gärning. W. blev där
lärare i kemi, fysik, meteorologi och
geologi 1888, lektor i kemi och geologi
1902 samt inst:s rektor 1911, varvid
han erhöll prof:s namn, och 1917 blev
han ord. prof.; 1922 avgick han och
flyttade då till Stocksund. Han hade
många uppdrag och var bl. a. 1888—
1921 föreståndare för Malmöh. läns
kemiska kontrollstation i Alnarp,
1905—21 inspektör för statens
kemiska stationer samt från 1906 led.
av styr, för Centralanstalten för
för-söksväsendet på jordbruksområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
