Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wesslau, Hans Hemming - 2. Wesslau, Bror - 1. Wesslén, Gösta - 2. Wesslén, Stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wesslau
282
Wesslén
striella högkonjunkturen i Sverige.
W:s egen ekonomiska ställning var
dock vid denna tid undergrävd. Han
hade överskattat sina
kapitaltillgångar och redan 1849 överlåtit
verksamheten vid Almedahl på ett bolag med
honom själv och T. Hammarén som
huvuddelägare. Detta såldes 1856 till
det då bildade Almedahls fabriks ab.,
bland vars stiftare W. ingick. Han
medverkade någon tid som disponent,
men sedan fabriken 1858 förstörts
genom eldsvåda lämnade han helt
företaget. Återuppbyggnadsarbetet
uppdrogs åt J. G. Busck, vilken sedan var
chef för Almedahl ett fyrtiotal år.
Under senare delen av sitt liv ägnade
sig W. uteslutande åt den
affärsverksamhet han tidigare bedrivit. Trots de
motgångar som drabbat honom blev
han livet ut en andligen och
kroppsligen obruten man, som med stor
energi grep sig an med de
arbetsuppgifter han föresatt sig att utföra. I
sin hustru hade han under både goda
och onda dagar ett ovärderligt stöd.
— W. var en av de industripionjärer,
som inte själva fingo njuta frukterna
av sin initiativförmåga och
arbetsduglighet. Hans efterföljare fingo
skörda, där han hade sått. Att han ej
lyckades bemästra de finansiella
problemen lika lyckligt som de
tekniskt-industriella hängde samman med att
det sv. bankväsendet på hans tid ännu
var föga utvecklat oeh inte inställt
på att lämna industrikrediter av
större mått. Tydligt är att W. även i
åtskilligt annat var före sin tid,
exempelvis i sin inställning till
arbetar-problemet. Genom sociala
välfärds-åtgärder för sina anställda,
bostadsbyggen bl. a., sökte han skaffa
Almedahl en fast arbetarstam,
systematiskt skolad för sina uppgifter.
Genom hans försorg upprättades för
Almedahls ungdom en friskola med
utmärkta lärarkrafter. Uttalanden om
honom vid hans död och långt senare
vittna om att han bland
arbetarbefolkningen i Örgryte uppskattats som
en god husbonde. — Gift 1833 med
Britta Katarina Nordling. E. J—n
2. Wesslau, Bror Hemming,
ingenjör, uppfinnare, f. 15 juli 1841 på
Gåsevadholm i Tölö skn, Hall, län,
t 13 jan. 1900 i Berlin. Föräldrar:
förvaltaren Petter W. och Wilhelmina
Amalia Ström. Brorson till W. 1. —
W. genomgick Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg 1856—59 och var
knuten till Alex. Keiller & co:s mekaniska
verkstad därstädes 1859—62. Han
emigrerade sedan till Tyskland och
hade 1862—75 anställning vid
företaget Vulcan i Stettin samt var från
1876 till sin död överingenjör och
direktör vid Siemens & Halskes
elektriska kabelverk i Berlin. För detta
företag planerade W. fabriksbyggnad
och maskiner, och han uppgjorde även
planerna för firmans nya kabelverk,
för sin tid ett av de största i världen.
Han skall i konkurrens med Edison
1879 ha konstruerat det första
elektriska lokomotivet. — Gift med Paula
Ruhnke. T. M.
Gösta Wesslén.
1. Wesslén, Gösta, skogsman, f.
9 juni 1880 på Lövsta bruk i
Öster-lövsta skn, Uppsala län, t 31 jan.
1949 i Stockholm. Föräldrar:
han-delsföreståndaren Gustaf Ferdinand
17., tillhörande Lövstagrenen av
släkten W. från Uppland, och Pauline
Mathilde Lindqvist. — W. blev elev
vid Skogsinst. 1904 och avlade
forst-mästarex. 1905. Efter att 1905—07
ha tjänstgjort som skogsförvaltare
vid Nordmalings ångsågs ab. i
Väs-terb. län var han i Värmland verksam
1907—19 som föreståndare för Värml.
och Örebro läns skogvaktarskola i
Gammelkroppa samt för
Jernkonto-rets kolarskola där, från 1919 som
inspektor för dessa skolor och från 1928
som ordf, i deras styr, samt 1907—22
dessutom som skogsförvaltare vid
Storfors bruksab., Persbergs gruvab.
och Uddeholms ab. År 1922 blev W.
skogschef vid Uddeholms ab., från
vilken tjänst han avgick 1945. —
Under trettioåtta års tjänst vid
Uddeholm gjorde W. en utmärkt och
uppmärksammad insats. Som chef för
skogsförvaltningen, en av de största i
landet, införde han moderna,
rationella principer för skogsvården, och
med hjälp av elitgenerationer av tall
och gran frän Uddeholms egen
plantskola arbetade han framgångsrikt på
att successivt förbättra trädrasens
kvalitet. Därjämte må nämnas, att
vägnätet i skogarna under hans
ledning utökades och förbättrades samt
att de första systematiska
skogsar-betsstudierna i vårt land på hans
ini
tiativ ägde rum i Värmland. Efter sin
avgång erhöll W. av bolaget
festskriften ”En värmländsk skogskarl”
(1946, redig, av S. G. Ekman och M.
Åslund). Bland de många uppdrag han
innehade märkes, att han var ordf, i
Värmlands och västra Bergslagens
skogsarbetsgivarefören. 1932—45, v.
ordf, i Fryksdalens flottningsfören.
1933—45, ordf, i Värml. läns
jakt-vårdsfören. 1939—45 och i Sv.
forst-mästareförb. 1934—39. Hans
produktion behandlar främst skogs- och
jakt-frågor. De viktigaste arbetena äro
”Om virkesmätning” (1911),
”Värmlands skogsbruk fordom och nu”
(1929), samt skrifter rörande
trä-kolning m. m. och skogsteknologi. —
Gift 1910 med Ingeborg Nauekhoff.
S.L.
2. Wesslén, Stig, skogsman,
po-pulärzoologisk författare och
föreläsare, f. 26 febr. 1902 i Stockholm.
Föräldrar: musikdirektören Mattias
Rudolf W., tillhörande Kårbogrenen
av släkten W. från Uppland, och Edla
Olivia Andersson. Avlägsen släkting
till W. 1 och bror till Börje Veslen,
s. 279. — W. bedrev skogliga studier
från 1920 och avlade forstmästarex.
1930. Han har sedan 1925 bedrivit
zoologiska och etnografiska
forskningar i Sverige och var 1948—51
konsulent hos Sveriges djurskyddsföremars
riksförb. — W. har blivit känd som
en mycket skicklig fotograf av djur,
särskilt fåglar, och han har
uppmärksammats för sina filmer och föredrag
om svensk natur. Han har utgivit
Stig Wesslén.
flera utmärkta fågelböcker, ”Träskets
aristokrater” (1930; om kärrhökar),
”Kungsörnarnas dal” (1932) samt två
böcker om fiskgjusar, ”Den ojämna
striden” (1933) och ungdomsboken
”Pappa Kroknäbbs resa från Skåne
till Lappland” (1934). En film över
kungsörnen är ”Ardnas, nordfjällens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
