Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Westerstrand, Hertha - Westerståhl, Jörgen - Westeson, Hjalmar - Westfal, Johannes, biskop, se Johannes Westfal, bd 4 s. 72 - Westgren, Arne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westerståhl
296
Westgren
dad skola, sådan man endast är van
att finna hos de förnämsta
sångerskor”. Den kände tyske kritikern L.
Rellstab ansåg W. vara ”i
koloraturen den mest utbildade bland Europas
sångerskor”. W. blev 1850 led. av
Mus. akad. — Ogift. B. Hgn
Westerståhl, Hans Jörgen,
statsvetenskapsman, f. 25 jan. 1916
i Stockholm. Föräldrar: advokaten
Johan Olof IV. och advokaten Sonja
Branting. — Efter studentex. i
Stockholm 1934 och akademiska studier i
Uppsala och Stockholm blev W. fil.
kand, vid Stockholms högskola 1938
samt fil. lic. där 1944. År 1945
disputerade han och utnämndes s. å. till
docent i statskunskap vid Stockholms
högskola. Följ, år promoverades han
till fil. dr. Åren 1946—52 innehade
W. docentstipendium vid Stockholms
högskola och tjänstgjorde under
kortare perioder 1950—52 som tf. prof,
i statskunskap vid Socialinst. i
Stockholm samt vid Stockholms högskola.
Sedan 1952 är han prof, i
statskunskap vid Göteborgs univ. — W:s
drsavh. ”Svensk fackföreningsrörel-
Jörgen Westerståhl.
se”, behandlar i historisk belysning
ett antal centrala problem rörande
fackföreningsrörelsens organisation
och verksamhet; ett större avsnitt
är ägnat förhållandet mellan staten
och fackföreningsrörelsen. Inom
samma ämnessfär faller W:s bidrag till
Metallindustriarbetareförbundets
historia (1948). I sin senare
forskning har W. särskilt sysslat med
olika metodiska frågor, t. ex. i
studier rörande principerna för
grund-lagstolkning och frågeformuleringens
problem vid intervjuundersökningar.
I uppsatsen ”Ett allmänt
statsvetenskapligt forskningsprogram”
(Stats-vet. tidskr. 1952) rekommenderar W.
att forskningen i aktuella politiska
förhållanden planeras och samordnas,
inriktas på generella
frågeställningar och bedrives med användande av
bl. a. ”case studies” och med
kvantitativa metoder. Själv har W.
använt dylika metoder exempelvis i
sina studier rörande tidningspressens
politiska roll. —• W. var sekr. i
Socialvetenskapliga forskningskommit-tén 1945—46, notarie i riksdagens
konstitutionsutskott olika perioder
1950—52 samt sekr. i den 1954
tillsatta författningsutredningen. — Gift
1942 med fil. mag. Märta Petterson.
J. T.
Westeson, H j alm a r, präst,
skriftställare, f. 9 sept. 1884 i
Fele-stads skn, Malmöh. län. Föräldrar:
kalkfabrikören Håkan Paul W. och
Elna Johnsson. •— Efter studentex.
i Malmö 1905 blev W. teol. kand. 1911
samt avlade praktiska teologiska prov,
prästvigdes och avlade
folkskollärar-ex. s. å., allt i Lund. Påverkad av den
amerikanske ledaren för Kristliga
studentvärldsförb. J. R. Mott hade
W. under studentåren känt kallelsen
att bli missionär och tänkt sig sin
gärning förlagd till Kina men fann i
stället sitt arbetsfält i övre Norrland.
Han var pastorsadjunkt i Övertorneå
1911—13, kontraktsadjunkt i
Norrbottens n. kontrakt 1913—15 samt
kyrkoherde i Karesuando 1915—23
och i Gällivare 1923—31. W. var
kontraktsprost i Lappmarkens tredje
kontrakt 1930—31. Åren 1931—35
var han pastor vid Blasieholmskyrkaii
i Stockholm och samtidigt från 1932
pastor vid Eugeniahemmet där och
sekr. i Stockholms missionsråd. W.
var kyrkoherde iBygdeåskn, Västerb.
län, 1935—54. — I sitt
författarskap, bl. a. ”Min vildmark” (1920),
visar W. stor förtrogenhet med
lappmarken och dess folk. Hans
skildringar, ofta grundade på personliga
upplevelser under tjänsteresor, utgöras
icke blott av friska naturintryck och
novellistiskt formade porträtt utan
ge även en bild av det religiösa livet
i dessa trakter. Av kyrkohistoriskt
värde är ”Ödemarksprofetens
lärjungar” (1922), en på dokument och
muntlig tradition byggd presentation
av äldre læstadianska predikanter.
— Gift 1) 1912 med Lilly Gunhild
Hansson, f 1927; 2) 1932 med Ulla
Maria Hultgren. G. W.
Westfal, J ohan nes, biskop, se
Johannes Westfal, bd 4 s. 72.
Westgren, Arne Fredrik,
fysikalisk kemist, metallograf,
Vetenskapsakademiens sekreterare, f. 11
juli 1889 i Årjäng, Värml. län.
Föräldrar: apotekaren Anders W. och
Selma Maria Hammar. — Efter
mo-genhetsex. i Uppsala 1907 blev W. vid
univ. där fil. kand. 1910, fil. mag.
1911, fil. lic. 1914 oeh fil. dr 1915.
Han bedrev fortsatta studier vid
Göttingens univ. och var 1917—19 docent
i fysikalisk kemi vid Uppsala univ.,
1918—20 metallograf och
laboratoriechef vid ab. Sv. kullagerfabriken i
Göteborg samt 1921—27 förste
metallograf vid Metallografiska inst. i
Stockholm och docent i metallografi
vid Stockholms högskola. År 1927
kallades han utan ansökan till prof, i
allmän och oorganisk kemi vid denna
högskola, och 1933 blev han därjämte
föreståndare för Metallografiska
inst:s teoretiska avd. Dessa poster
lämnade han 1943, då han valdes till
Vet. akad:s sekr.; led. av denna akad.,
hade han blivit 1933. W. var 1926—43
sekr. i Vet. akad:s båda
Nobelkommittéer, är sedan 1942 led. och sedan
1944 ordf, i dess Nobelkommitté för
kemi och tillhör sedan 1943 styr, för
Nobelstiftelsen. Därjämte är han led.
av styr, för Metallografiska inst.
sedan 1933, för Farmaceutiska inst.
sedan 1935 och för Stockholms högskola
sedan 1946, ordf, i Sv.
nationalkommittén för kristallografi sedan 1948
och ordf, i Sven Hedins stiftelse sedan
Arne Westgren.
1953. Han blev hedersdr-ingenjör vid
tekn. högskolan i Darmstadt 1936,
fil. hedersdr vid Dorpats univ. 1939
och led. av Ing. vet. akad. 1943 samt
har invalts även i andra in- och
utländska lärda samfund. — W. ägnade
sig först åt kolloidkemi. Han har
bl. a. i sin drsavh. ”Untersuchungen
iiber die Brownsche Bewegung . . .”
(1915) studerat den brownska
mole-kylarrörelsen, d. v. s. partiklarnas
egenrörelse i en kolloid lösning. Andra
hithörande arbeten äro
”Bestimmung-en der Kompressibilität disperser
Systeme” (1916) och ”Zur Kenntnis
der Koagulation” (1918). Snart kom
W. att övergå till metallografin, där
han har gjort betydande insatser och
varit den förste i vårt land att
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
