Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Westrup, Wilhelm - 2. Westrup, Zenon, diplomat, adoptivson till W. 1, se Przybyszewski Westrup, bd 6 s. 174 - Westöö, Oscar - 1. Wetter, Folke - 2. Wetter, Gillis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westrup
311
Wetter
Wilhelm Westrup.
honom småningom en inflytelserik
ställning inom den framväxande sv.
betsockerindustrien. Han deltog i
fu-sionssträvandena och var led. av den
1902 tillsatta sockerkommittén samt
en av stiftarna av Sv. sockerfabriks
ab. 1907; han var därefter i många
år led. av bolagets styr. Han blev
1895 dansk v. konsul i Lund. W.
verkade energiskt på flera andra
områden för industriell och ekonomisk
företagsamhet. Han var 1896 den
egentlige upphovsmannen till Sydsv.
kredit ab. och var 1896—1906 v. ordf,
samt 1906—22 ordf, i dess
centralstyr. W. förvärvade också en
framträdande ställning inom
verkstadsindustrien i Skåne, främst som
mångårig ordf, i styr:na för ab. Arlöfs
mekaniska verkstads och wagongfabrik
och ab. Lunds mekaniska verkstad’.
Även på de skånska
kommunikationernas, turismens och bilismens
områden voro W:s insatser av betydelse.
För univ. och studentkåren i Lund
var han en hjälpsam och aktiv vän,
och i Kulturhistoriska fören. för s.
Sverige (Kulturen) intog han en
aktad plats, 1920—22 som dess ordf.
Han tillhörde stadsfullmäktige i Lund
1897—1922, var 1906—22
landstingsman och 1919 som högerman led. av
Första K. — W. var mer de rappa
initiativens man än en tekniskt och
kommersiellt detalj informerad
företagsledare, men hans personliga
oegennytta och stora insatser för det
materiella framåtskridandet såväl i
Lund som i provinsen i dess helhet
erkändes av alla. — Gift 1889 med
Gudrun Juel. — Litt.: ”Den sv.
betsockerindustrien” (1, 1932). Th.
2. Westrup, Zenon, diplomat,
adoptivson till W. 1, se Przybyszewski
Westrup, bd 6 s. 174.
Westöö, Oscar Anian, präst,
lärare, botanist, f. 17 nov. 1819 i
Storugns i Lärbro skn, Gotl. län, f 29 okt.
1901 i Visby. Föräldrar: handlanden
i Kappelshamn Hans Petter W. och
Ingrid Maria Wickman. — W. blev
student i Uppsala 1842 och avlade
dimissiohsex. 1845. Prästvigd 1846
hade han sedermera flera prästerliga
förordnanden inom Visby stift och
tjänstgjorde samtidigt som
semina-rie- och läroverkslärare i Visby. Han
var 1858—89 adjunkt vid läroverket
i Visby. — W. var en god
kännare av Gotlands högre växtvärld.
Han upprättade en rad ännu otryckta
sockenfloror, som utgjordfe en viktig
grundval för G. Eisens och A.
Stux-bergs ”Gotlands Fanerogamer och
Thallogamer” (1869), och han
med1-delade en mängd växtgeografiska
uppgifter om sin hemö bl. a. i Hartmans
flora, främst 6:e uppl. (1854), i olika
årg. av Botaniska notiser och i Karl
Johanssons ”Hufvuddragen af
Gotlands växttopografi och växtgeografi”
(1897). Särskilt ■ är W. bekant som
ledare för anläggandet (från 1855)
av Sällskapet D. B. V:s (De badande
vännernas) förnämliga botaniska
iträd-gård i Visby. Han var led. av dess
styr, från 1855 till sin död och
därunder ordf. 1870—95. Även i övrigt,
bl. a. som mångårig ordf, i
Plante-ringsgillet, var han outtröttligt
verksam för förskönande av staden och
dess närmaste omgivningar genom
anläggande av nya parker och
promenader. •—• Gift 1858 med Emelia
(Emma) Jakobina Patricia
Sturtzen-becker. S. L., Spr.
Folke Wetter.
Målning (detalj) av C. Gunne 1949.
1. Wetter, Folke Gustaf
Petersson, rättsvetenskapsman, f. 30 okt.
1883 i Jönköping. Föräldrar:
presidenten Gustaf Albert Petersson (bd
6 s. 82) och Ada Wetter. — W.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1900
och studerade därefter i Uppsala, där
han blev jur. utr. kand. 1904,
dispu
terade 1907 och blev jur. utr. dr 1910.
Han var 1907—13 docent i straffrätt
och 1913—48 prof, i straffrätt och
juridisk encyklopedi vid Uppsala
univ., samt 1947—48 univ:s
prorektor. Han var 1917—48 krigsdomare
och 1949—53 auditör. W. har vid
sidan av sin ämbetsgärning gjort en
betydande insats som sakkunnig i
ett flertal utredningar, särskilt pä
strafflagstiftningens område.
Sålunda deltog han i förarbetet till 1938
åns lagstiftning om avbrytande av
havandeskap och var med om
utarbetandet av 1937 års lagstiftning
om bötesstraffets verkställighet. Han
var ordf, i den kommitté, vars förslag
ledde till 1939 åra lag om villkorlig
dom och 1943 års lag om villkorlig
frigivning. Han var vidare sakkunnig
för revision av strafflagen för
krigsmakten 1943. Från 1937 tillhörde han
Straffrättskommittén och tog
verksam del i det arbete, vilket ledde till
lagstiftning 1942 om
förmögenhets-brotten och 1948 om brott mot staten
och allmänheten samt till förslag till
brottsbalk 1953. W. är ordf, i 1948
års folkrättsbrottssakkunniga. Han
har också varit kommunalt verksam,
bl. a. som stadsfullmäktig i Uppsala
1917—50 och som led. av
drätselkammaren där 1924—37. Åren 1930—53
var han ordf, i direktionen för Akad.
sjukhuset i Uppsala och 1945—54
vice ordf, i styr, för Sveriges centrala
restaurang ab. Bland W:s skrifter
må nämnas drsavh. ”Om trolöshet
mot hufvudman” (1907), den
straffrättsliga undersökningen ”Den
villkorliga domen” (1912) samt, bland
ett flertal smärre undersökningar,
”Straffansvar vid rus” (1929). ■—•
Gift 1912 med Margit Elisabeth von
Bahr. Spr.
2. Wetter, G ill is Albert
Petersson, teolog, religionshistoriker, f. 12
april 1887 i Stockholm, fil sept. 1926
i Uppsala. Bror till W. 1. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1906
avlade W. teol. kand.-ex. i Uppsala
1909 och blev teol. lic. där 1912 samt
teol. dr 1921. Han blev docent där
i exegetik 1914 och i religionshistoria
1916 samt var dessutom lärare vid
Stockholms högskola i
religionshistoria 1919—23. Hans utnämning till
prof, i nytestamentlig exegetik vid
Uppsala univ. 1923, vilken professur
han innehade till sin död, väckte stor
uppmärksamhet och betecknar en
avgörande förändring i ämnets
ställning vid univ. W. sökte under
påverkan av dfen tyska teologien, främst
representerad av H. Gunkel och W.
Bousset, isätta in Nya testamentet
och särskilt Paulus och Johannes i
det allmänna religionshistoriska
sammanhanget och bedöma dem i deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
