Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Wicksell, Sven - Wickström, Hugo - Victoria (Sofia Maria)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wickström
337
Victoria
Sven Wicksell.
förordnanden som examinator i
matematisk statistik i Lund oeh i
statistik vid Göteborgs högskola samt
undervisade 1915—19 i matematik vid
Lunds privata elementarskola. Är
1926 kallades han till förste
innehavare av den nyinrättade professuren
i statistik vid Lunds univ.; denna
tjänst innehade han till sin död. I
studiesyfte besökte W. flera
europeiska länder, oeh vt 1927 föreläste
han som guest prof, vid Michigans
univ. i Ann Arbor i Förenta staterna.
Bland hans uppdrag märkes, att han
var sekr. hos 1920 års
statistiksakkunniga, ordf, hos 1933 års
sakkunniga rörande tillströmningen till de
intellektuella yrkena, led. av 1935 års
befolkningskommission och statens
förlikningsman i arbetstvister i s.
distriktet från 1935. Han blev med.
hedersdr i Lund 1936 och led. av Vet.
akad. 1939.’— Som astronom ägnade
sig W. särskilt åt stellarstatistik, och
hans drsavh. behandlade
bestämningen av stjärnornas
hastighetsfördel-ning ur deras egenrörelser. Alltmer
övergick han sedan till statistik, där
han kom att göra viktiga insatser.
Hans forskningar inom den
matematiska statistiken fullföljde hans
lärare prof. Charliers arbeten och
gällde bl. a. teorierna för korrelation och
för frekvensfördelningar. Jämsides
med dessa forskningar kom han att
praktiskt tillämpa de statistiska
metoderna vid undersökningar inom
samhällslivet, främst rörande
befolkningsförhållandena, samt inom
biologi och medicin. Det brännande
spörsmålet om
befolkningsutvecklingen i vårt land gjorde han till
föremål för ingående studier, och bl. a.
påvisade han, att låg
äktenskapsfre-kvens och hög giftermålsålder
väsentligt ha bidragit till det sjunkande
födelsetalet. W. publicerade talrika
arbeten ss. ”Elementen av statistikens
teori med särskild hänsyn till
befolk-ningsstatistiken” (1920),
”Redogörelse för huvuddragen av den officiella
statistikens utveckling och
nuvarande organisation i Sverige” (Statens
offentl. utredningar 1922: 50),
”Urbe-folkningsläran” (1931),
”Befolknings-rörelsen i Sveriges härader, tingslag
och städer 1911—1933 samt i Sveriges
bygder 1901—1925” (1934),
”Studentekonomi” (s. å.) och ”Utredning
rörande de svenska universitets- och
högskolestudenternas sociala och
ekonomiska förhållanden” (tills, med
Tage Larsson; Statens offentl.
utredningar 1936: 34). — I Lund vai- W.
under olika perioder ordf, i
folkskole-styr., arbetslöshetskommittén och
pen-sionsnämnden. — Gift 1913 med
Ingrid Anderson. — Litt.: biografi av
W. Gyllenberg i Fysiografiska
sällskapets i Lund förhandi. 1939, av K.
Lundmark i Cassiopeia s. å., av Th.
Dahlgren i Vet. soc:s i Lund årsbok
s. å. K.L.
Wickström, Victor Hugo,
publicist, politiker, f. 29 maj 1856 i
Hede-mora, t 29 dec. 1907 i Östersund.
Föräldrar: skomakarmästaren Johan W.
och Christina Swahn. — Efter
mogenhetsex. i Falun 1875 blev W. fil.
kand. 1877 i Uppsala, fil. lic. 1882 och
fil. dr 1883 i Lund. Sedan han
vikarierat som lektor bl. a. i Östersund,
tog han 1886 anställning som red. och
utgivare av Jämtlandsposten. Från
1888 till sin död var han även ägare
till denna tidn. Åren 1906—07 var
Hugo Wickström.
han led. av Andra K. — W., som var
en utmärkt stilist och mångsidig förf.,
gjorde snabbt sin tidn. till det
ledande ortsorganet och påverkade starkt
opinionen inom länet i frisinnad
riktning. En stor del av sina litterära
alster utgav han även i bokform,
främst ett antal reseskildringar, som
vittna om vaken iakttagelseförmåga.
Andra skrifter, särsk. med filosofiskt
innehåll, ge mera uttryck för W:s
excentricitet och självöverskattning,
t. ex. ”Prästväldets satanism” (1903),
där han säger sig sprida ett klarare
ljus över de religiösa problemen än
någon annan förmått. Ett par
romaner, bl. a. ”Arnliot Gällina” (1896),
samt dikter och skådespel, ofta utg.
under pseudonymen Christer Swahn,
ingå även i W:s produktion. I Andra
K. anslöt sig W. till Liberala
samlingspartiet, med vilket han särsk.
delade motviljan mot den
proportionella valmetoden; han befarade, att
proportionalismen skulle utgöra
början till en allm. degenerationsprocess.
— Ogift. S. Sw.
Victoria (Sofia Maria V.),
Sveriges drottning, f. 7 aug. 1862 i
Karlsruhe, t 4 april 1930 i Rom.
Föräldrar: storhertig Fredrik av Baden
och prinsessan Louise av Preussen.
V. var dotterdotter till kejsar
Wilhelm I —• oeh därigenom kusin till
kejsar Wilhelm II — samt dottersons
dotter till Gustav IV Adolf. — V.
växte upp vid det religiöst präglade
hovet i Karlsruhe, där hon erhöll en
ytterst omsorgsfull uppfostran; hon
var mycket språkkunnig samt
intresserad för målning och musik. Frän
sin tidiga ungdom ägnade hon
särskilt Richard Wagners verk en
formlig dyrkan. Hon förmäldes 20 sept.
1881 med kronprins Gustav av
Sverige. V:s tidigare år som
kronprinsessa äro minnesvärda företrädesvis
genom de impulser hon gav åt livet
inom den högsta societeten i
Stockholm: baler, ”basarer”, soaréer och
dramatiskt-musikaliska
divertisse-mang avlöste varandra, gärna
kombinerade med välgörenhet. Tidigt
började V. dock lida av sjuklighet —
särskilt ömtålighet i de övre
luftvägarna — vilken tvang henne att vistas
allt längre perioder i varmare
klimat. Från 1890-talets början bodde
hon under vintrarna i Karlsruhe och
Rom samt på Capri och gjorde resor,
delvis tills, med sin gemål, i
medelhavsländerna, bl. a. Egypten.
Vistelserna i Sverige förlädes i regel till
Tullgarn och från 1906 till det av V.
uppförda Solliden vid Borgholm på
Öland. Vid några tillfällen följde hon
sin gemål på långa resor genom
Sverige, varunder hon besökte bl. a.
Värmland, Dalarna och
Västerbotten. Vid sin gemåls tronbestigning 8
dec. 1907 blev V. drottning. — V.
ägnade sig liksom sin mor ivrigt
åt välgörenhet. Eugeniahemmet,
So-phiahemmet, ett vilohem för
kvinnor vid Solliden och den s. k.
Drottningens centralkommitté äro ex. på
detta intresse hos henne. —• På flera
sätt omvittnad ehuru ännu föga känd
22 Svenska män och kvinnor VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
