Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wijk, Willem de - Wijk, släkt - 1. Wijk, Olof - 2. Wijk, Hilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wijk
363
Wijk
ren” och avlägga utförlig räkenskap.
En tid synes han ha hållits under
arrest på Stockholms slott. Mot
slutet av 1585 torde emellertid krisen
ha varit över. Han lämnade 1586 för
en tid konungens tjänst men hade
dessförinnan erhållit öppet brev ”att
tage sig järnbruk före vid
Danne-mora berg” och fick febr. 1587
kontrakt på Finspångs bruk, som han
skulle driva på egen omkostnad. År
1593 fick W. ärftlig rätt till
Finspång mot viss ränta till kronan.
Klagomål från den östgötska
allmogen över tunga dagsverken började
snart inkomma. — Redan hösten 1589
hade W. att göra med ledningen av
myntverket i Stockholm, och i febr.
1590 erhöll han (en förnyad)
fullmakt som föreståndare för myntet.
Under Johan III:s sista år hade W.
tydligen helt återvunnit sin herres
förtroende. Som myntföreståndare
faller troligen på honom en stor del av
ansvaret för myntförsämringen 1591
och 1592 med därav följande, för W.
personligen säkerligen lönande,
”väx-leri”. W. erhöll i mars 1595 hertig
Karls fullmakt att ha hand om Nacka
oeh ”Wätinge” bruk. Trots allvarliga
förtroendekriser i W:s förhållande
till sina höga uppdragsgivare har han
för dem varit oumbärlig och måste
anses som en av de inflytelserikaste
utlänningarna på sin tid. Som
grosshandlare och långivare synes W. i sin
privatekonomi ha varit lyckosam.
Han ägde ett flertal hus i Stockholm
och gårdar på Norrmalm,
Riddarhol-men och Kungsholmen. En långvarig
rättegång fördes av W:s arvingar
med den stockholmske köpmannen
Reinhold Leuhusens arvtagare. —
Gift med Margareta Olofsdotter från
Stockholm. — W: s son Willem de W.
d. y. (t 1598) efterträdde fadern som
arrendator av Finspångs bruk. Han
indrogs i tidens politiska tvister,
anslöt sig till Sigismunds parti,
upptäcktes av hertig Karls anhängare
och avrättades, varefter alla hans
gods indrogos till kronan. — Litt.:
”Med hammare och fackla” (Årsbok
utg. av Sancte örjens Gille, 1, 1928);
”Stockholms stads tänkeböcker 1584
—1588” (1947). B. L.
Wijk, släkt från Wijk (Wikan) i
Björlanda skn på den del av Hisingen,
som blev svensk först genom freden
i Roskilde 1658. Här bodde äldste med
säkerhet kände stamfadern
konstapeln Nils Cornelius Rasmusson (f.
före 1658, f omkr. 1714). Dennes son,
skepparen Erik Nilsson (f. 1674, f
1747), blev far till styrmannen Olof
Ericsson (f. 1719, f 1800).
Släktnamnet antogs av hans son
kofferdikap-tenen Eric Olofsson W. (f. 1755, f
1818), som 1785 blev borgare i
Göte
borg; han företog för den tiden
vidsträckta resor bl. a till Italien,
Ryssland, England och Tyskland. Hans ende
son var kommerserådet och
riksdagsmannen Olof W. (W. 1), från vilken
alla nu levande medl. av släkten
härstamma. Han var gift med Hilda
Virginia W., f. Prytz (W. 2). Deras
äldste son, grosshandlaren och
riksdagsmannen Olof W. (W. 3), adlades
1890 med bibehållet namn. Han var
gift med Caroline W., f. Dickson
(W. 6), känd som donator; en son till
dem är grosshandlaren och
riksdagsmannen Hjalmar W. (W. 8). En yngre
son till W. 1, grosshandlaren och
riksdagsmannen Erik W. (W. 4),
var gift med Emily W-, f. Dickson
(W. 7), känd för sin välgörenhet.
Yngre brödei- till W. 3 och W. 4 voro
a) grosshandlaren i Göteborg Carl W.
(f. 1839, t 1907), far till innehavaren
av firman Olof Wijk & Co. i
Göteborg, godsägaren på Stegeborg i
Östergötland, kaptenen vid flottan Hakon
W. (f. 1868, t 1919) samt b)
godsägaren Ivar W. (W. 5), far till ordf, i
styr, för Olof Wijk & Co. ab.,
Göteborg, jur. dr Bertil W. (f. 1868, f
1949). En son till denne är verkst.
dir. i Sv. Amerika Linien Erik
Ber-tilsson W. (W. 9).
Olof Wijk (1). Litografi.
1. Wijk, Olof, köpman,
kommunalman, politiker, f. 9 okt. 1786 i
Göteborg, t 4 febr. 1856 därstädes.
Föräldrar: skepparen Erik W. och
Olivia Romare. —- Efter att redan vid
tolv års ålder ha prövat på
sjömansyrket, hade W. från 1799 anställning
i en affär i Göteborg, som han efter
innehavarens död övertog 1806. De
talrika fallissemangen under
kontinentalsystemet satte honom i stånd
att till låga priser inköpa egendomar
och lager, varefter han etablerade sig
som skeppsredare och
kolonialvaru-importör i stor skala och även bedrev
exportaffärer med järn och trä. År
1820 erhöll han titel av kommerseråd.
W. var led. av stadens äldste från
1815 och ordf, där 1818—35 samt
jämväl ordf, i hamn- och älvstyr, från
1838 och i Göta kanals bolag och
direktion från 1850. Han tillhörde
borgarståndet 1834—35, 1840—41, 1850
•—51 oeh 1853—54. Vid den
förstnämnda riksdagen var han v. talman
och 1850—51 talman. — W. hade
under vidsträckta resor i Amerika
tillägnat sig där rådande affärsvanor
och förstod att säkert bedöma
konjunkturernas växlingar. Han var
också en driftig kommunalman, bl. a.
upphovsman till
drätselkommissionen, en viktig nyhet i
kommunalförvaltningens historia.
Parkområdet ”Nya allén”, då liggande utom
stadsområdet men nu i själva
stadens centrum, vittnar även om hans
framsynthet som kommunalman. Det
av honom i början av 1850-talet
uppförda Wijkska kontors- och
bostadshuset vid Lilla torget
förändrade i ett slag hela stadsbilden i det
centrala Göteborg och utgör ännu i
dag ett markant inslag. På W:s
initiativ grundades 1830 Göteborgska
sällskapet för nykterhetens
befrämjande, och han framställde även den
grundsats, som senare blev rättesnöre
för det s. k. Göteborgssystemet:
ut-skänkning endast i fören. med
måltider. Politiskt var W. konservativ
och en ivrig anhängare av Karl XIV
Johans regeringssystem; i
borgarståndet var han ledare för den
konservativa fraktionen och främste
motståndare till det av Thore Petre och
C. F. Wærn ledda oppositionspartiet.
—■ W. var stormästare i Coldinuorden
och blev 1831 led. av Vet. o. vitt,
samh. —- Gift 1832 med Hilda W., f.
Prytz (W. 2). S. Sw.
2. Wijk, Hilda Virginia,
brevförfattarinna, f. 11 aug. 1810 i
ör-gryte förs., Göteborg, t 27 juni 1890
i Marstrand. Föräldrar:
grosshandlaren Anders Magnus Prytz och
Margareta Magdalena Brink. — W. erhöll
en god uppfostran och gick några år
i en av herrnhutarförs. upprättad
skola i Göteborg. Efter sitt giftermål
företog hon tills, med sin make en
resa genom de flesta av Europas
kulturländer och förde därunder en
dagbok, som visar hennes intresse för
både konst och samhällsliv. Sedan
maken invalts i borgarståndet, bodde hon
under riksdagarna i Stockholm, där
hon genom sin skönhet och älskvärdhet
vann många beundrare inom
societe-ten. En av dem var f. d. envoyén C.
G. von Brinkman, som i brev och
poesi gav uttryck för sin svärmiska
dyrkan; av honom erhöll hon de
romantiska epiteten ”den blåögda” och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
