Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wiklund, Karl - Wiklund, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiklund
375
Wiklund
språkvetenskap, 1905 e. o. prof, och
1909 ord. prof, i finsk-ugrisk
språkforskning; han avgick 1933. — W.
disputerade 1896 på avh. ”Entwurf
einer urlappischen Lautlehre”, som
alltjämt är ett av de viktigaste
verken inom den lapska
språkvetenskapen. Här framlade W. teorin om att
lapparna, ss. varande ett till rasen
från de språkligt besläktade
finnarna tydligt skilt folk, ursprungligen
talade ett icke finsk-ugriskt språk
men i tidig urfinsk tid utbytte sitt
tungomål mot det språk, som då
talades av finnarnas förfäder. Denna
teori och därmed sammanhängande
frågor om lapskans ställning inom
den finsk-ugriska språkfamiljen är
alltjämt föremål för diskussion. W.
var hemmastadd även i den
germanska språkforskningen och ägnade de
talrika germanska lånorden i finskan
och lapskan ett livligt intresse. Till
hans viktigaste insatser på detta
område hör arbetet ”Zur Kenntnis der
ältesten germanischen Lehnwörter im
Finnischen und Lappischen” (1911).
■— Under hela sitt liv ägnade W. stort
intresse åt alla frågor som gällde
lapparnas liv och förhållanden, och han
blev den av såväl myndigheter som
enskilda ständigt anlitade experten,
när det var fråga om
renbeteslagstift-ning, nomadskolor m. m. Bland W:s
insatser för den lapska kulturen kan
nämnas utformandet av det
lule-lapska skriftspråket omkr.
sekelskiftet. På detta skriftspråk utgav han
Nya testamentet, Odhners lärobok i
fäderneslandets historia m. m. och
startade en lapsk tidskr. — Till den
lärdomshistoriska forskningen
rörande litteraturen om lapparna bidrog
W. bl. a. genom att ge ut de
handskrivna källskrifterna till Schefferus’
”Lapponia” och genom den tills, med
norrmannen Qvigstad utgivna
”Bib-liographie der lappischen Litteratur”
(1899). För att bland en större
allmänhet sprida kunskaper om sina
forskningsområden utgav W.
”Lärobok i lapska språket” (1901; 2:a
uppl. 1915) samt skrev en mängd
artiklar och uppsatser på skilda håll,
bl. a. i Verdandiserien. — W. var en
av grundarna av den vetenskapliga
tidskr. Le monde oriental, som
började utkomma 1905 och där han
publicerade åtskilliga av sina
forskningsresultat, däribland de för hela den
uraliska språkforskningen viktiga
arbetena ”Zur Geschichte der
Personal-und Possessivsuffixe im Uralischen”
(1915) och ”Stufenwechselstudien”
(1913—19). •—• W. behandlade även
problem rörande den finska och
lapska folkdiktningen,
religionshistorien och etnologien. Under de sista
åren av sitt liv var han sysselsatt
Karl B. Wiklund.
med ett stort upplagt verk, som skulle
ge en utförlig framställning av
lapparnas historia, förhistoria och
etnologi med särskild hänsyn till
renskötselns uppkomst och utveckling. Detta
arbete hann han aldrig slutföra, men
det har utgivits i sitt ofullbordade
skick under titeln ”Lapparna” (i
serien Nordisk kultur, 1947). I en rad
uppsatser (i På skidor) behandlade
han även skidans historia.
Åtskilligt av W:s material är ännu
opublicerat. Särskilt gäller detta hans
viktiga sydlapska uppteckningar. Men
redan det som han utgav under sin
livstid bildar ett storslaget
monument över ett forskarliv, präglat av
aldrig svikande arbetsiver,
mångsidiga intressen och lika mångsidig
lärdom i förening med minutiös
vetenskaplig noggrannhet och förmåga till
stora överblickar. W. hade under
större delen av sitt liv att kämpa med
svår ohälsa. Han blev led. av Vitt,
akad. 1925 och av Vet. akad. 1929.
-— Gift 1905 med Gertrud Karolina
Sylwan. —• Litt.: biografi av B.
Col-linder i Vet. soc:s i Lund årsbok
1934, Till fjälls 1935 och
Fornvårda-ren 1937—40. Bo W.
Wiklund, Torsten Karl Erik,
militär, idrottsledare, f. 22 mars 1903
i Söderhamn. Föräldrar:
läroverksadjunkten Erik Johan W. och
Josefina Karolina Larsson. — W.
avlade studentex. i Härnösand 1921
och blev 1925 fänrik vid Hälsinge
reg., där han 1929 blev löjtnant
och 1939 kapten. Efter genomgången
krigshögskola blev han 1940 kapten
vid Generalstabskåren. Han blev
major där 1942 och var avd.-chef
vid Arméstabens organisationsavd.
1942—46. Efter att sistn. år ha blivit
major vid Svea livgarde, utnämndes
han 1947 till överstelöjtnant vid
Jämtlands fältjägarreg. År 1951
tillträdde han befattningen som verkst.
dir. i Riksidrottsförb. och övergick
s. å. på reservstat som överste. — W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
