Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Willers, Uno - 1. William-Olsson, Tage - 2. William-Olsson, Donald - 3. William-Olsson, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
William-Olsson
387
William-Olsson
Uno Willers.
bibliotek och 1950—52 kansliråd oeh
chef för Utrikesdep:s arkiv. Under
sistn. tid planerades och uppfördes
Utrikesdep:s nya arkivbyggnad inom
Arvfurstens palats, varvid arkivet
bl. a. försågs med moderna
hjälpmedel och dess organisation
rationaliserades. W. är sedan 1952
riksbibliotekarie och chef för K. bibi. — Sedan
1947 är W. sekr. i Sv. akad:s
nobelkommitté och sedan 1953 v. ordf, i
Stockholmsbibl: ens samarbetsnämnd
(sekr. 1949—53), till vilken
initiativet togs av 1947 års sakkunniga för
utredning av Stockholms högskolas
ställning, där W. var bibl.-expert. Han
var 1945—50 Personhistoriska
samfundets sekr. och 1946—50 red. för
Personhist. tidskr. W. blev led. av sv.
UNESCO-rädet 1954. — Av W:s
huvudsakligen bibliografiska och
historiska författarskap kunna
nämnas ”Tysklands sammanbrott 1918”
(1944), ”Ernst Moritz Arndt och hans
svenska förbindelser” (drsavh. 1945),
”Svensk kreditmarknad 1930—43.
Bibliografisk översikt” (1945),
”Xa-vier Marmier och Sverige” (1949) och
”Pär Lagerkvists bibliografi” (1951).
— Gift 1939 med Greta Bellinder.
H. B—n, K.
1. William-Olsson, Carl Martin
Tage, arkitekt, f. 8 juni 1888 i
Purley, Surrey, England. Föräldrar:
grosshandlaren William Olof Olsson,
som på sin hustrus födelsegård i
Lungsunds skn, Värml. län,
grundade Lundsbergs skola 1896, och
Maria Bergman. — Efter avgångsex.
från Örebro tekn. elementarskola
1906 studerade W. vid Sheffield
Uni-versity 1906—07, vid Tekn.
högskolans avd. för bergsvetenskap 1907—
09 och vid dess avd. för arkitektur
1923—25. Han var anställd i England
1913—16 och vid ab. Gröndals
paten
ter 1916—23 samt hade eget
arkitektkontor 1925—30 och 1935—43. W.
var arkitekt vid Stockholms
stads-planekontor 1930 och hos
slussbyggnadskommittén i Stockholm 1931—
35. Åren 1931—38 var han
speciallärare i stadsbyggnad vid Tekn.
högskolan samt 1943—53
stadsplane-chef i Göteborg. År 1954 blev han
chef för Stiftelsen Samhällsbyggen i
Göteborg. — ”Vi kan inte på varje
punkt, gata upp och gata ner, vid
våra förnämsta monumentala
byggnader såväl som vid våra öppna
fjärdar och deras stränder kompromissa
mellan det moderna livets och
skönhetens eller pietetens krav”, skrev
W. i tidskr. Byggmästaren 1935.
Denna synpunkt, betecknande för den nya
stadsplanekonsten på 1930-talet, har
med skärpa framförts av W. i ett
flertal förslag till planeringen av
Stockholms centrala partier. Den växande
storstadens allt besvärligare
trafikproblem borde så långt möjligt lösas
genom en differentiering av
kommu-nikationslederna i gångstråk och
kör-gator. För Stockholms del tänkte sig
W. korsningsfria snabbtrafikleder
Tage William-Olsson.
norr-söder, öster-väster i huvudsak
avskilda från kringliggande
bebyggelse men förbundna genom ett
lokalt, mindre snabbt gatusystem. Dessa
synpunkter har W. utvecklat i bl. a.
skrifterna ”Norrmalm — tre
tävlingsförslag” (1933) och ”Norrmalm
— en lösning” (1936). I syfte att
bevara Gamla stan som affärsstråk
och kulturminnesmärke föreslogs, att
trafiken vid Slussen delas upp i
gångtrafik tvärsigenom stadsholmen och
körtrafik omkring densamma.
Ombyggnaden av Slussen med dess
korsningsfria körleder i klöverbladsform,
företagen under ledning av ingenjör
Gösta Lundborg och W., var ett led i
dessa strävanden. — Ett radikalt
grepp vid lösningen av city- och
parkeringsproblem i Göteborg förordade
W. med förslaget, att alla nybyggen
inom de centrala områdena utfördes
i pelarkonstruktion och att bärande
pelare indroges minst tre meter från
fasadlivet, vilket skulle ge möjlighet
till en breddning av körbanorna utan
att fastigheternas värde avsevärt
reducerades. År 1951 tilldelades W.
tills, med sonen Anders W. första
priset i Göteborgs stads idétävlan
om lägenhetstyper för
familjebostäder och enkelrum. Förslaget kom
till utförande i ett 1954 färdigställt
experimenthus i Göteborg och
uppvisar stora variationsmöjligheter
genom ett system av flyttbara väggar
och en samordning av kök och
vardagsrum. I fråga om nybebyggelsen i
ytterområdena avvisar W.
förorternas gängse trevåningslängor och
förordar alternativt lägenheter med
direkt ingång från markplanet eller en
bebyggelse av höga smalhus med hiss.
W. var 1945—50 de skandinaviska
arkitektförbundens repr. i styr, för
Union Internationale des Architectes.
— Gift 1918 med Aase Ualvorsen.
M. L—H
2. William-Olsson, Donald,
målare, f. 19 dec. 1889 i Purley, Surrey,
England. Bror till W. 1. — W.
studerade i Paris 1913—14 och vid
Konst-akad. 1914—15. Han har företagit
studieresor till Holland 1919,
Italien 1920—21 och Spanien 1927. Han
debuterade i Stockholm 1923 och har
senare utställt separat där ett flertal
gånger samt med gruppen
Indepen-denterna 1938 och 1940. —W:s
landskap och porträtt äro vackra
exempel på ett förfinat och diskret
valörmåleri med idyllisk, lyrisk grundton.
— W. var ordf, i Konstnärernas
riksorganisation 1942—46. Han är repr.
i Nat. mus., på Waldemarsudde samt
i Örebro, Eskilstuna och Karlstads
mus. — Gift 1917 med Gun Müntzinq.
R. S.
3. William-Olsson, William
Frits, geograf, f. 27 nov. 1902 i
Stockholm. Bror till W. 1 och W. 2. •—•
W. avlade studentex. vid Lundsbergs
skola 1921 och blev vid Uppsala univ.
fil. mag. 1927 samt vid Stockholms
högskola fil. lic. 1934 och fil. dr 1937.
Han var lärare vid Olofskolan i
Stockholm 1928—33 och därjämte
skolans rektor 1930—33. År 1937 blev
han docent i geografi vid Stockholms
högskola, oeh han tjänstgjorde som
bitr, lärare i ekonomisk geografi vid
Handelshögskolan i Stockholm ht
1937, ht 1940 oeh ht 1941 samt blev
docent i detta ämne där 1942. W. var
1938—40 extra förste aktuarie vid
Stockholms stads statistiska kontor
med uppgift att utarbeta en befolk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
