Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Winberg, Carl - Winberg, Hugo, agronom, lantbrukslärare, se nedan - Vinberg, Salomon - Winberg, Torsten, arméofficer, se s. 393 - Winberg, släkt - 1. Winberg, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinberg
392
Winberg
1891—1906 var han
lokomotivput-sare vid Statens järnvägar i
Stockholm. W. var tidigt politiskt
intresserad och ställde sig som 20-åring i
spetsen för en rösträttsfören. Han
ingick även i Godtemplarorden och blev
en av banbrytarna för
järnvägsmännens fackliga sammanslutning. Inom
Sv. järnvägsmannaförb. var han sekr.
1906—09 och red. för tidn. Signalen
1909—28. — W. var led. av Andra K.
1911—14A och 1915—17, av Första
K. 1919U—30. Han var suppl. i
socialdemokratiska riksdagsgruppens
förtroenderåd 1912 men utträdde
1917 ur partiet och deltog i bildandet
av Socialdemokratiska
vänsterpartiet. Då detta, vars namn 1921
ändrats till Sveriges kommunistiska
parti, 1929 splittrades, följde W. den
s. k. Kilbomsriktningen. Under
1930-talet ställde han sig formellt
utanför partierna. — W. vann
ryktbarhet som Första K:s ende
kommunist eller ”partiet W.”, vilket uttryck
lanserades av Ernst Trygger. W.
hyste starka sympatier för
Sovjetunionen och besökte flera gånger
detta land. I riksdagen förde han
särskilt de lägre statstjänarnas talan i
frågor om löner och dyrtidstillägg.
Trots sin i partihänseende isolerade
ställning vann han allm. uppskattning
genom sin humor och sin rättframma
uppriktighet. Samma egenskaper
prägla hans 1945 utg. memoarer
”Från Kvarnberget till
Helgeandsholmen. En torparpojkes livsöden”.
— Gift 1901 med Anna Maria
Hansson. S. Sw.
Winberg, Hugo, agronom,
lant-brukslärare, se nedan.
Vinberg, Salomon Wolf,
hamndirektör, f. 3 jan. 1877 i Hallsbergs
skn, Örebro län, f 15 sept. 1942 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Herman Winberg oeh Dora Levinson.
— V. avlade mogenhetsex. i Sunds-
Salomon Vinberg.
vall 1896 och utexaminerades från
Tekn. högskolans avd. föl- väg- och
vattenbyggnadskonst 1901, varjämte
han studerade vid Uppsala univ. 1898
—99. Efter anställningar som bitr,
ingenjör och byråingenjör vid
Stockholms hamnbyggnader 1902—08, som
ingenjör vid ab.
Vattenbyggnads-byrån, Stockholm, 1908—09 och som
byråingenjör vid Vattenfallsstyr:s
byggnadsbyrå 1909—16 var han
överingenjör i kanalkommissionen 1916
—22. När posten som hamndir. i
Stockholm inrättades 1922, blev han
den förste, som erhöll denna, och han
innehade den till sin död. — V.
tillhörde 1917—22 som högerman
stadsfullmäktige och 1920—22 även
stads-kollegiet. Från denna tid intog han
en framträdande plats inom
Stockholms kommunala förvaltning som
auktoritet särskilt betr, hamn-,
sjöfarts- och övriga trafikfrågor.
Sålunda var han 1916 sekr. i
frihamns-kommittén, som utredde stadens
fri-hamnsfråga, och 1917—20 var han
sekr. och sakkunnig i
frihamnsnämn-den. Vidare var han bl. a. led. av
hamnstyr. 1915—22. — V. uppgjorde
många förslag till hamnar och
trafikleder och publicerade skrifter, till
stor del i hamnekonomiska frågor.
Bland hans arbeten märkas
”Stockholms hamn” (1928; 6:e uppl. 1937;
2:a och 4:e uppl. på engelska),
”Modernt transportväsen” (1931) och
”Stockholms Stads hamnstyrelse 1909
—1933. Minnesskrift” (1933). Han
medarbetade i 2:a och 3:e uppl. av
Nordisk familjebok. — Gift 1911 med
Märta Anna Maria
Hemming-Sjö-berg. M. B.
Winberg, Torsten, arméofficer,
se s. 393.
Winberg, släkt, vars äldste med
visshet kände stamfader,
kryddkram-handlaren i Stockholm Joseph W. (f.
1740, t 1807), blev far till
grosshandlaren Johan Ulrik W. (f. 1777,
t 1834), som tills, med E. Meijer från
Hannover grundade firman Winberg
& Meijer i Karlshamn, ett av s.
Sveriges på sin tid största
grosshandels-hus. Han var riksdagsman för
Karlshamn 1809—34. Hans äldste son,
Berndt Ulrik W. (f. 1809, f 1872),
grundade i Gette i Frankrike
handelshuset Winberg & Ewerdt och var
rysk vicekonsul i Cette. En yngre son
till Johan Ulrik W., kaptenen vid
Vendes artillerireg. Wilhelm Oscar
W. (f. 1810, f 1854), blev far till prof.
Hugo W. (W. 1). Bland dennes söner
märkes översten Torsten W. (W. 2).
1. Winberg, Hugo Leonard
Os-sian, agronom, lantbrukslärare, f. 15
juni 1844 i Kristianstad, f 31 jan.
1926 i Lund. Föräldrar: kaptenen
WiZheZm. Oscar W. och Henriette
Hugo Winberg.
Marie Schmidt. — W. blev student
1863, fil. kand. 1870 och fil. dr 1871,
allt i Lund. Sina studier ägnade han
främst åt historia och statskunskap,
och hans drsavh. behandlade ämnet
”Öfversigt af de vigtigaste
företeelserna vid urtima riksdagen i Örebro.
1812” (1871). W. hade vid sin
promotion redan övergått till
jordbruksstu-dier; 1870—72 genomgick han
Aln-arps lantbruksinst. Han arrenderade
Fosie kornettboställe i Malmö 1873—
77 och Bjällerups säteri i Malmöh.
län 1877—86. Sistn. år knöts han till
Alnarps lantbruksinst. som
föreståndare, med prof:s namn, och samtidigt
blev han lärare där i lanthushållning,
husdjursskötsel och lantbrukets
ekonomi. Vid inst:s omorganisation 1902
utnämndes han till lektor i
husdjurs-lära, och 1903 blev han rektor; från
dessa befattningar avgick han 1911.
W. invaldes 1889 i Lantbruksakad.
och blev 1912 hedersled, där. För
jord-bruksstudier gjorde han 1883—1906,
delvis med allmänna medel, många
utlandsresor. Han ägde och brukade
Rosenlund i Mörarps skn, Malmöh.
län, 1911—17 och var därefter bosatt
i Lund. — W. gjorde betydande
insatser för vårt lands jordbruk. Som
föreståndare (senare rektor) vid
Aln-arp under tjugofem år hade han stor
del i förtjänsten av inst:s
fullständiga nyskapande. Inom Malmöh. läns
hushållningssällskap var han 1874—
1916 verksam bl. a. 1882—1916 som
led. av förvaltningsutskottet oeh
under flera år dessutom som ordf, i styr,
för sällskapets mjölkkontrollfören:ar
och för frökontrollanstalten i Lund
m. m. Tills, med Nils Engström
grundade han 1880 Tidskr. för
landt-män, vars huvudred, han var; efter
Engströms död 1906 utgav han
tidskr. tills, med Mats Weibull till 1918,
då den uppgick i Landtmannen. W.
publicerade, främst i sin tidskr.,
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
