Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wingquist, Sven - Wingren, Gustaf - Wingård, af Wingård, se även Wingårdh - Wingård, Gunnar - Wingård, af, ätt - 1. Wingård, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wingren
397
Wingård
Sveriges allm. exportfören. 1913—25
■oeh 1934—38, deltog i ombildandet av
Nydqvist & Holm till ab. 1916 oeh var
styr.-led. där 1917—18 samt 1936—
46 oeh därunder styr:s ordf. 1938—
46. Han var styr.-led. i Skandinaviska
kreditab. 1918—34, tillhörde
grundarna av ab. Volvo och var styr.-led. där
från 1926 och i Skogssällskapet från
1930. Han blev styr.-led. i Sv.
aero-plan ab. vid dess tillkomst 1937, var
sedermera v. ordf, och avgick ur styr.
1946 samt var styr.-led. i ab.
Förenade flygverkstäder från dess
tillkomst 1937 oeh ordf, i styr, för Sv.
flygmotor ab. från 1942. — W. blev
led. av Tekn. samfundet i Göteborg
1904, led. av Ing. vet. akad. 1920,
hedersdr vid Stevens Institute of
Technology i Hoboken, Förenta staterna,
1921 och led. av The American Society
of Swedish Engineers, som 1946
tilldelade honom
John-Ericsson-medal-jen. Är 1943 erhöll han Vasaordens
storkors. — W. har bl. a. publicerat
”Svenska insatser i kullagerteknikens
utveckling” (Tekn. samfundets handl.
1932). — På 70-årsdagen 1946
donerade W. jämte sin hustru sina
jordbruksfastigheter i Istrums, Ledsjö
och Lerdala socknar i Västergötland
till en i samband med donationen
bildad stiftelse, Hildur och Sven
Wing-quists stiftelse för skogsvetenskaplig
forskning. — Gift 1) 1900—19 med
Matilda Sofia Bredberg; 2) 1919 med
Hildur Kristina Hult. —• Litt.: B.
Steckzén, ”S. W., en man och hans
verk” (1946). S. D.
Gustaf Wingren.
Wingren, Gustaf Fredrik,
teolog, präst, f. 29 nov 1910 i Tryserums
skn, Kalmar län. Föräldrar:
verkmästaren Gustaf Fabian W. och
Engla Teresia Sundman. — W. blev
student i Lund 1929, teol. kand. 1935,
teol. lic. 1939 och efter drsdisp. 1942
teol. dr följ, år; han blev docent i
systematisk teologi 1942 och
utnämndes till prof, i detta ämne 1951, allt
vid Lunds univ. W., som prästvigdes
1939, har även uppehållit prästtjänst
i bl. a. Gamleby och Motala. — W:s
drsavh., ”Luthers lära om kallelsen”,
ger på en väsentlig punkt ett
tvärsnitt genom Luthers hela tankevärld
och innebär samtidigt en kritik av
utgångspunkten för den inflytelserika
tolkning av kallelsebegreppet, som
givits av E. Billing, med vars teologi
W. dokumenterat stor förtrogenhet.
En betydande forskningsinsats på
fornkyrkligt område har W. gjort
genom avh. ”Människan oeh
inkarnationen enligt Irenæus” (1947). Stor
uppmärksamhet och debatt har den
principiella studien ”Predikan”
(1949) väckt, inte minst genom att
dess metodiska uppläggning gav
utgångspunkt för stark kritik bl. a.
från prof. V. Lundstedt i samband
med W:s utnämning till prof. W.
utgav 1954 ”Teologiens metodfråga”,
som är en kritisk uppgörelse med
modern teologi, representerad av A.
Nygren, K. Barth och R. Bultmann. —
Gift 1943 med Anna Signhild
Carlsson. I. G.
Wingård, af Wingård, se även
Wingårdh.
Wingård, Anders Gunnar,
skådespelare, f. 30 sept. 1878 i
Stockholm, f 7 okt. 1912 därstädes.
Föräldrar: apotekaren Johan Alfred W. och
Aurore Bergenstråhle. — Efter
mogenhetsex. och scenstudier för fru
Hedvig Charlotta Winterhjelm
debuterade W. 1899 på Nyköpings teater
vid Hj. Selanders sällskap, i vilket han
sedan kvarstod ett par år. Ären 1902
—06 var W. knuten till Sv. teatern i
Helsingfors, där Karl-Henrik i W.
Meyer-Försters ”Gamla Heidelberg”
betecknade hans definitiva
genombrott. Från Finland kom W. till Albert
Ranfts Stockholmsteatrar, tillhörde
åren 1907—12 Sv. teatern och gjorde
där en betydande insats. Älskarfacket
var W: s specialitet. För denna uppgift
hade han utmärkta förutsättningar:
en högrest gestalt och ett ungdomligt
tilldragande utseende. Dessutom
förfogade han över en klangfull, kanske
något hård stämma, rörde sig
behagfullt och kunde även utveckla lyrisk
vältalighet. Inom det historiska
skådespelet gjorde W. sig alltid gällande,
kanske mest på grund av sin
charmanta apparition. Till hans senare
rollskapelser hörde Gösta Berling i
Algot Sandbergs dramatisering av S.
Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga” och
Prinzivalle i Maeterlincks ”Monna
Vanna”. — Gift 1908—11 med
skådespelerskan Harriet Bosse. A. L., O. W.
Wingård, af, ätt, vars äldste med
visshet kände stamfar var
kyrkoher
den i Krokstad, Göteb. län, Anders
Nilsson W. (t sannolikt 1648 och
möjligen f. på Falster, Danmark, ss. son
till sogneprästen i Karleby och
Hor-reby Niels Hansen Vingaard). En
sonson till honom, komministern i
Kville, Göteb. län, Hans W. (f 1730),
blev far till bonden och rusthållaren
på Bräcke gård i Kville skn Didrik
W. (f. 1714, f 1772). Dennes son,
biskopen Johan W. (W. 1), blev far till
landshövdingen Johan Didrik W. (W.
2) och ärkebiskopen Carl Fredrik W.
(W. 3), vilka 1799 för sin faders
förtjänster adlades med namnet af W.
Med W. 2 utdog ätten på svärdssidan
1854. — Litt.: H. Wingård, ”Släkten
Wingårds härstamning” (Släkt och
Hävd, 1, 1951).
Johan Wingård.
Målning av P. Krafjt d.ä.
1. Wingård, Jo h an, biskop, f. 19
april 1738 i Kville skn, Bohuslän, f
12 jan. 1818 i Göteborg. Föräldrar:
bonden och rusthållaren Didrik W.
och Inga Helena Qvildahl. — Efter
studier i Uddevalla och Göteborg blev
W. student i Uppsala 1758 och
magister där 1764. Han prästvigdes 1766
och var därefter huskaplan hos
presidenten friherre C. F. von Höpken.
Är 1769 blev han ord. hovpredikant
hos kronprins Gustav, 1770 assessor i
hovkonsistoriet och 1773
överhovpredikant och änkedrottning Lovisa
Ulrikas biktfader; hennes försoning på
dödsbädden med Gustav III ansågs
till stor del vara W:s verk. W. blev
1775 kyrkoherde i Jakobs och
Johannes förs:ar i Stockholm, teol. dr 1779
samt biskop i Göteborg 1780. — W.
stod hela livet kungahuset nära. Han
visade också en utomordentlig
lojalitet och hugnades med stora
förmåner icke minst ifråga om personliga
prebendeförläningar. Som biskop hade
han lön från elva förs: ar i stiftet.
Mest uppseendeväckande var, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
