Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Wrangel, Fredrik - 21. Wrangel, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wrangel
435
Wrangel
Ebba Vilhelmina Sprengtporten.
Sonsons son till W. 14. — Efter
skolgång i Nya elementarskolan i
Stockholm väcktes hos W. tanken att bli
konstnär; han var elev vid
akademien i Düsseldorf 1876—77, vistades
1878—80 i Venedig och München,
sedan på nytt i Düsseldorf samt i
Florens 1881—82. Största delen av
denna tid ägnade han åt jakt, nöjen
och umgänge med författare och
målare. Småningom började han intres-
F. U. Wrangel.
sera sig för topografi och genealogi
och övergick från målning till
skrift-ställarskap, oeh det blev på detta
område han kom att göra en insats i
sv. kulturliv. W. återvände till
Sverige och bosatte sig efter en
vistelse i Frankrike 1880—90 i
Stockholm. Han utnämndes 1897 till
kammarherre och var 1898—1906
proto-kollssekr. i Riksmarskalksämbetet och
hovexpeditionen. Från 1901
tjänstgjorde han som kammarherre hos
drottning Sofia; i denna befattning
förskingrade han 1906 i Monte Carlo
under drottningens Rivieravistelse
medel ur drottningens reskassa. Då
detta efter hemkomsten upntäcktes,
rymde W. till Förenta staterna, där
han en tid levde i misär. Han miste
sina befattningar vid hovet och slog
sig 1908 för sitt återstående liv ned
i Frankrike, där han levde som fri
skriftställare. — W. utgav 1886 ett
topografiskt arbete, ”Anteckningar
om Rytterns socken”, som för sin tid
var mycket förtjänstfullt och vilade
på grundliga källforskningar. Ären
1888—90 vistades han i Pau,
Frankrike, för utredande av ätten
Bernadottes äldre öden och utgav som
resultat av dessa forskningar ”Från
Jean Bernadotte’s ungdom” (1889).
En frukt av hans genealogiska
intressen var den tills, med O.
Bergström utgivna ”Svenska adelns ättar-
taflor ifrån år 1857” (1—2, 1895—
1900). Som forskare i Stockholms
historia blev W. banbrytande, bl. a. med
de av kritisk blick präglade,
värdefulla arbetena ”Blasieholmen oeh dess
innebyggare” (1894) och
”Stockhol-miana” (1—5, 1902—16, sista delen
tills, med N. östman; 1—4 i ny uppl.
jämte tillägg 1912). Under sina år i
Förenta staterna skildrade W. i ett
par böcker livet i New York
oehWash-ington för sv. publik, den ena under
pseud. Daisy. I Frankrike
framträdde han under anagramsign. W.
Le-gran men började småningom åter
använda sitt eget namn. Han skrev
en rad böcker om Paris, som han
lärde känna utomordentligt väl, bl. a.
”Paris förr och nu” (1909) och
”Vandringar i Paris” (1925), men mest
sysslade han med forskningar rörande
svenskarnas förbindelser med
Frankrike. Han utgav sålunda bl. a.
”Rikskansleren Axel Oxenstiernas resa till
Frankrike 1635” (1914), ”Drottning
Kristinas resa från Rom till franska
hovet 1656” (1923) och ”Resor och
resenärer i Frankrike” (1928). Det
icke minsta värdet av hans många
arbeten tillkommer memoarböekerna
”Barndomsminnen från stad och land
1853—1870” (1924) samt ”Minnen
från konstnärskretsarna och
författarvärlden” (1925). W. blev 1892
sekr. i Sv. autografsällskapet och
redigerade 1891—97 dess tidskr. På
hans initiativ ändrades titeln 1898
till Personhist. tidskr. och sällskapets
namn 1905 till Personhistoriska
samfundet. W. var sekr. där till 1903 och
samma tid red. för dess
publikationer. Han var också en av stiftarna
av Samfundet Sankt Erik och 1904—
06 dess ordf. Även inom Sveriges
för-fattarefören. tillhörde han de
ledande. Han var kassör där 1894—1904
och deltog 1895—98 i redigerandet
av dess kalender ”Vintergatan”,
därav 1898 som ensam red. Han ägde i
hög grad förmågan att till
publikationen knyta utmärkta medarbetare
och lyckades bl. a. engagera
Strindberg, med vilken W. även under
dennes depressionsår bevarade nära
vänskap. W. var överhuvud en central
figur i sekelskiftets stockholmska
sällskapsliv och bl. a. preses i den
glada kamratsammanslutningen Utile
Dulci, liksom han senare under
Parisåren var högt uppskattad i de sv.
konstnärskretsarna i staden. W., som
alltid behöll något av hovmannens
elegans i uppträdandet, var en
lysande konversatör, vars speciella
begåvning mera kom till sin rätt i tal än
i skrift. Han erhöll 1900 Litteris et
artibus. — Gift 1888 med
konstnärin-nan Maria Asplund. — Litt.: B.
Hil-debrand, ”F. U. W. in memoriam”
(Personhist. tidskr. 1929; innehåller
bibliografi); O. Lagercrantz, ”F. U.
W. Kammarherre—kåsör—bohème”
(Vintergatan 1947). T. M.
21. Wrangel, Anton Magnus
Herrn a n, greve, diplomat, hovman, f. 13
aug. 1857 på Salsta i Tensta skn,
Uppsala län, f 19 okt. 1934 i
Stockholm. Bror till W. 20. — Efter
mogenhetsex. 1877 studerade W. i
Uppsala där han avlade kansliex. 1883.
Han blev attaché i Utrikesdep. s. å.,
tjänstgjorde vid beskickningarna i
Köpenhamn och Paris samt blev
andre sekr. i dep. 1885. Utnämnd till
kammarherre 1887 åtföljde W.
konung Oscar II på hans utrikesresor
1888, 1892 och 1899. Han blev
lega-tionssekr. i Washington 1893, i Paris
1896 samt minister i Bryssel och
Haag 1901. Han innehade dessa
poster till 1904, då han blev minister i
S:t Petersburg, varifrån han 1906
förflyttades till enahanda befattning
i London. På denna plats
kvarstan-nade han i 14 år. W. var under denna
tid bl. a. ett av de sv. ombuden vid
förhandlingarna i Paris 1919
angående skapandet av Nationernas
Förbund, förordnades 1920 att
upprätthålla förbindelse med förbundets
generalsekretariat och var s. å. en av
de sv. delegerade för Ålandsfrågan
inför nämnda förbund. När
Brantings första ministär i okt. 1920
efterträddes av den De Geerska
(senare von Sydowska) ministären
ingick W. i denna som utrikesminister.
Vid ministärens avgång i okt. 1921
Herman Wrangel (21).
blev W. envoyé i disponibilitet och
utnämndes 1930 till
överstekammarherre. Han fick Illis quorum 1918 och
blev serafimerriddare 1931. — W.
var en väl skolad och skicklig
diplomat. Han hade en särskilt svår
uppgift att fylla, då han under det första
världskriget hos engelsmännen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
