- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
442

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrete, Martin - Vrethem, Åke - 1. Wretlind, Wilhelm - 2. Wretlind, Paul - Wretman, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vrethem

442

Wretman

Rådmansö skn, Stockholms län.
Föräldrar: hemmansägaren Carl Axel
Albert Ericsson och Anna Lovisa
Jansdotter. — Efter studentex. 1916
i Stockholm blev W. i Uppsala med.
kand. 1922, med. lic. 1927 och med. dr
1930.1 Uppsala, där han även fått sin
utbildning i anatomi och patologi,
blev han prosektor i anatomi 1931
samt professor i anatomi, särskilt
histologi, 1944. Han har utgett ett
40-tal arbeten inom anatomi,
embryologi, histologi och teratologi. — Gift
1923 med Ingrid Olga Agneta
Djurberg. P. H. T.

Vrethem, Åke Torulf, ingenjör,
industrimän, f. 25 mars 1912 i Vreta
klosters skn, östergötl. län.
Föräldrar: godsägaren Simon Josef
Johansson och Antina Charlotta Fransen.
— V. avlade studentex. i Linköping
1930 och utexaminerades från Tekn.
högskolans avd. för elektroteknik
1934. Han knöts sistn. år till
Vatten-fallsstyr., först som ingenjör vid
kraftverksbyråns driftavd. och från
1944 som överingenjör och chef för
elektrobyggnadsbyrån. Är 1948
övergick han som dir.-assistent till Allm.
sv. elektriska ab. (Asea) i Västerås,
och sedan 1949 är han verkst. dir. för
detta företag. V. var tekn. red. i
tidskr. Grafo tills, med Ä. Rusck 1935
—36 samt v. ordf, i Sv.
elektroingen-jörsfören. 1945—48 och ordf, där 1948

Åke Vrethem.

—49. Han är vidare led. i styr, för
Sveriges elektroindustrifören. sedan
1949, Sveriges industriförb. sedan 1953
(tillhör dess arbetsutskott sedan 1954)
och Sveriges allm. exportfören. sedan
1954. Är 1947 invaldes han i Ing. vet.
akad., och 1953 blev han led. av
internationella handelskammarens sv.
nationalkommitté. Han har författat
uppsatser i elektrotekn. ämnen i Tekn.
tidskr. och andra sv. och utländska

publikationer. — Gift 1940 med
socionomen Brita Maria Viktoria Sjögren.

S.L.

1. Wretlind, Erik Wilhelm,
läkare, folkbildare, f. 17 dec. 1838 i
Nyköping, t 31 juli 1905 på Svin-

Wilhclm Wretlind.

ninge i österåkers skn, Stockholms
län. Föräldrar: skräddarmästaren
och rådmannen Hans Erik W. och
Anna Katarina Nordgren. — W. blev
student i Uppsala 1857, med. kand.
1863, med. lic. 1866 i Stockholm
samt efter disp. 1866 med. dr i
Uppsala 1867. Han genomgick 1865—66
en kurs i medicinsk gymnastik vid
Gymnastiska centralinst. och
inrättade 1866 i Göteborg ett
mediko-gym-nastiskt inst., som han förestod till
1878. Ären 1876—85 var han bitr,
lärare vid
Barnmorskeundervisnings-anstalten därstädes; 1887 öppnade
han privatpraktik i Stockholm,
varmed han dock efter några år
upphörde. Han redigerade läkartidskr.
Eira 1882—97 samt de populära
tidskr: na Hälsovännen 1886—1905 och
Jordemodern 1888—1905. Han var
1885—90 led. av Andra K. för
Göteborg samt från 1900 led. av
Stockholms stadsfullmäktige. Av Vet. o.
vitt. samh. i Göteborg blev han led.
1872. — W. blev mest känd genom sin
flitiga penna, varur strömmade såväl
uppsatser och referat i hans egna
tidskr. som större och mindre skrifter i
allm. ämnen; särskilt intresserade
honom folkupplysning samt
nykterhets-och sedlighetsfrågorna. Han var en av
initiativtagarna till Göteborgs
Veckoblad 1874 och arbetade flitigt i dess
redaktion; likaledes tog han
initiativet till Betlehemskyrkan i Göteborg,
invigd 1881 och då den största
frikyrkan i Sverige. Bland hans många
skrifter må nämnas ”Mannens
släkt-lif i normalt och sjukligt tillstånd”

(1890; 6:e uppl. 1898) samt
”Kvinnans släktlif i normalt och sjukligt
tillstånd” (1891; 3:e uppl. 1897i). —
Gift 1) 1870 med Berta Amalia Gren,
t 1876; 2) 1878 med Emma Kristina
Lénström. — Litt.: nekrolog av C. G.
Santesson i Hygiea 1905. P. H. T.

2. Wretlind, Ernst Paul,
ingenjör, kommunalman, f. 26 juli 1886 i
Värsås skn, Skarab. län, j- 4 maj 1941
i Stockholm. Son till W. 1 i hans
andra gifte. — W. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1904 och
utexaminerades från Tekn. högskolan 1908. Han
var bitr, ingenjör hos Stockholms
lantegendomsnämnd 1908—10 samt
byråingenjör där 1910—12 och 1914
—16. Som stipendiat vistades han
1912—13 i Berlin och 1916—17 vid
Columbia University i New York. W.
tillhörde 1917 stiftarna av ab.
Bon-thron & Wretlind, Stockholm, där han
var verkst. dir. till 1919, och 1918
grundade han ab. Vägförbättringar,
Stockholm, vars verkst. dir. han var
till sin död. Han deltog i stiftandet
av Sv. vägfören. 1914 och Nord,
väg-tekn. förb. 1935, varjämte han bl. a.
var vik. lärare i vägteknik vid Tekn.
högskolan 1928—29, led. av Sv.
väg-inst:s direktion 1923—30, Stockholms
trafikkommission 1923—25,
Stockholms stadsplanenämnd 1925—35 och
1931 års väg- och brosakkunniga samt
andre v. ordf, i K. automobilklubbens
styr, från 1938. — W. deltog flitigt
i allmänna angelägenheter.
Stadsfullmäktig i Stockholm från 1932 var han
fullmäktiges andre v. ordf. 1935—36
och från 1940. I Liberala fören. i
Stockholm var han ordf. 1931—34 och
i Folkpartiets stockholmsavd. och
dess centralstyr, från 1934. Han
utförde också ett betydande arbete inom
nykterhetsrörelsen. — W. publicerade
ett stort antal vägtekn. uppsatser,
bl. a. ”Vägar oeh gator” (1928, tills,
med G. Traneus; i ”De tekn.
vetenskaperna”) samt ”Landsvägar och
lands-vägsfordon” (1929, tills, med H.
Liljestrand; i ”Uppfinningarnas bok”). ■—■
Gift 1909 med Tekla Amanda
Lundberg. S. L.

Wretman, släkt från Arboga
lands-förs., där stamfadern Hans Jöransson
(f 1694) var hammarägare och
handlande vid Jäders bruk. Släktnamnet
W. togs av hans son, riksdagsmannen
Johan Hansson W. (f. 1670, f 1735),
som 1702 blev borgare och
handelsman i Stockholm. En sonson till
honom, grosshandlaren i Stockholm
Fredrik W. (f. 1748, t 1806), ägde till
hälften med en äldre broder
Riddar-hyttan och Karmansbo i Västmanland,
Nyhammar och Hällsjö i Dalarna,
samt ett mässingsbruk i Norrköping.
Hans son, lagmannen i
Västernorr-lands lagsaga Johan W. (f. 1789, f

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 14:26:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free