Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Vult von Steyern, Nils - 2. Vult von Steijern, Fredrik - 3. Vult von Steyern, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vult von Steijern
446
Vult von Steyern
studier vid Nya elementarskolan i
Stockholm blev V. student i Uppsala
1857. Han blev där fil. kand. 1863,
disputerade s. å. på avh. ”Bidrag till
svenska riksdagens historia 1600—
1650”, avlade hovrättsex. 1865,
promoverades till fil. dr 1866 samt blev
jur. kand. 1867 och jur. hedersdr 1877.
V. utnämndes till v. häradshövding
1870, var adjungerad led. i Svea
hovrätt 1871—73 och expeditionschef i
Ecklesiastikdep. 1873—78. Sedan han
sistn. år av Louis De Geer kallats till
konsultativt statsråd, blev han vid
ministärskiftet i april 1880 chef för
Justitiedep. Han innehade denna post
i såväl Arvid Posses som Thyselius’
och Themptanders ministärer samt
avgick vid systemskiftet i febr. 1888,
då den sistn. frihandelsvänliga
ministären avlöstes av en mera
tullskydds-vänlig. V. blev vid sin avgång ur
statsrådet utnämnd till justitieråd
och var 1889—99 president i Svea
hovrätt. Han var ordf, i förstärkta
lagberedningen 1886—87 och i 1895
års renbeteskommitté samt var efter
Themptanders död led. i
unionskommittén 1897—98. — V. inträdde
ursprungligen i statsrådet som opolitisk
fackminister men vann med åren allt
större inflytande även i rent politiska
frågor. Åtskilliga reformer
genomfördes under hans tid som
justitieminister, bl. a. avskaffandet av
vatten- och brödstraffet. Trots sin i
allmänhet frisinnade läggning kom han
mot slutet av sin ämbetstid att
föredraga lagändringsförslag, vilka
snarare stodo i samklang med det s. k.
nya systemet, som av V. i övrigt
bekämpades. Sålunda framlade han
1887 förslag till en helt ny
tryckfrihetslag med konservativ tendens. Den
skarpa kritik, som riktades mot
förslaget, föranledde V. att efter
riks-dagsupplösningen endast återkomma
med ett brottstycke, varför resultatet
endast blev en mindre
straffskärpning för religionsbrott samt
införande av straff för uppmaning till våld
å person eller egendom. Efter starka
påtryckningar förmåddes V. även att
föranstalta om åtal mot Strindberg
1884 för första delen av ”Giftas”. V.
blev serafimerriddare 1897. — Gift
1880 med Hedvig Louise Charlotte
Reuterskiöld. S. Sw.
2. Vult von Steijern, Julius
Fredrik Wilhelm, tidningsman,
boksamlare, f. 25 maj 1851 i Jönköping, t
7 febr. 1919 på Mössebergs
sanatorium i Friggeråkers skn, Skarab.
län. Föräldrar: hovrättsrådet Johan
Julius V. och Karin Magdalena
Af-zelius. Syssling till V. 1. — Efter
juridiska studier i Uppsala 1870—73
och i Lund 1874—76 gjorde V. 1876
—77 en studieresa till tyska
boktryc
kerier, var 1878—79 medarb. och
1880—81 bitr. red. i Ny Illustrerad
Tidn. samt blev 1881 disponent för
Centraltryckeriet i Stockholm, vilken
befattning han innehade till 1888. V.,
som under förra halvåret 1881 varit
medred. i Sv. Musiktidn., inträdde
1885 som musikrecensent i Dagens
Nyheter. År 1888 förvärvade han
(med ekonomiskt stöd av K. A.
Wal-lenberg) av Rudolf Wall
aktiemajoriteten i Dagens Nyheters ab., och
följ, åi’ efterträdde han Wall som
tidn:s chefred, och ansvarige
utgivare; först efter Walls död 1893 blev
han tidningsbolagets verkst. dir. Som
red. och utgivare kvarstod V. till
1898, som dir. till 1899. Han bosatte
sig därefter på Kaggeholms herrgård,
Ekerö skn, Stockholms län, som han
1896 inköpt; 1913 sålde han denna
och bodde sedan till sin död i
Neg-linge vid Saltsjöbaden. — V:s
intressen voro framför allt estetiska; hans
största lidelse var den bibliofila. Han
skaffade sig småningom ”ett af de
mest utvalda och gedigna
privatbibliotek, som någonsin en svensk
samlare hopbragt” (I. Collijn),
innehållande bl. a. märkliga kollektioner av
Goethe- och Wagner-litt.
(testamenterade till K. bibi.) samt av
Birgitta-litt. förtecknad av H. Sallander i
”F. V:s samling av
Birgitta-littera-tur” (Thulins antikvariatskatalog nr
17, 1949). I Fören. för bokhantverk
spelade han en framträdande roll (v.
ordf. 1911—14, ordf, från 1914 till sin
död). —• Under sin tid som
musikanmälare blev V. mest
uppmärksammad som pionjär för den wagnerska
musiken i Sverige; hans wagnerpatos
följde honom livet ut. Han tillhörde
den innersta kretsen kring Cosima
Wagner i Bayreuth. Att han kom
att efterträda Wall på Dagens
Nyheter väckte förvåning i vida kretsar.
Initiativet härstammade inte till
någon del från honom själv utan helt
från Wallenberg, vars intresse var
”att på redaktörsstolen placera en
gentleman”. Valet var från denna
utgångspunkt det bästa tänkbara;
samtida vittnesbörd äro eniga om V: s
förfinade smak, bibliofila intressen och
förbindliga maner. Han blev dessutom
(i varje fall till en början) på sitt
sätt hängiven sin nya uppgift, och
han tvekade aldrig att ställa sig
solidarisk med sin tidn., vars för sin tid
demokratiska och okonventionella typ
egentligen var honom mycket
främmande. Det politiska, som helst
sköttes av A. Seberg (bd 6 s. 611), låg
honom dock alltför fjärran; han tycks
på detta område i stort sett aldrig
ha haft Dagens Nyheters linje klar
för sig, långt mindre kunnat påverka
den. — V. var kommitterad till
tryck
frihetens vård 1885—88 och ordf, i
Publicistklubben hösten 1890. — Gift
1883 med Gerda Helena Söderberg.
— Litt.: ”Bakom spalterna. Ur
Dagens Nyheters historia”, utg. av Ivar
Ljungquist (1, 1952). U. D.
Nils Vult von Steyern (3).
3. Vult von Steyern, Nils Einar
Lennart, jurist, statsråd, f. 27 april
1887 i Stockholm. Son till V. 1. —
V. avlade mogenhetsex. 1905 och blev
jur. kand. 1910, bådadera i Uppsala.
Efter fullbordad tingstjänstgöring
gick han 1913 i tjänst hos Svea
hovrätt, där han fick fiskalsförordnande
1915 och adjunktion 1916, blev
assessor 1917 och var hovrättsråd 1923—
30. Han var suppleant för
militie-ombudsmannen 1926—28. V. har haft
ett flertal betydande uppdrag. Han
var sekr. i jordkommissionen 1919—
20 samt sekr. 1920 oeh led. 1921—26 i
processkommissionen. Åren 1927—28
biträdde han med
lagstiftningsupp-drag i Justitiedep. Han var 1928—30
konsultativt statsråd i A. Lindmans
andra ministär och 1930—46
justitieråd. I Stockholms enskilda bank, ab.
Investor, ab. Atlas Diesel och
Wifsta-varfs ab. är han styr.-led. — V., som
är en för sitt skarpsinne och
balanserade omdöme högt ansedd jurist, har
även på andra områden — såväl på
det ekonomiska området som inom
kulturlivet — gjort betydelsefulla
insatser. Han var sålunda ordf, i
Kon-sertfören. i Stockholm 1934—51 och
i rådet för bygdekultur 1941—44 samt
är ordf, i Magnus Bergvalls stiftelse
sedan 1948, i Kinakommittén sedan
1951, v. ordf, i Knut och Alice
Wal-lenbergs stiftelse sedan 1946 och
styr.-led. i Inst. för rättsvetenskaplig
forskning sedan 1947. År 1935 blev han led.
av Mus. akad. —- Gift 1939 med
friherrinnan Ebba Dagmar Charlotta
Beck-Friis, f. Rosenblad. S. Sw., Spr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
