Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wåhlin, Lars - 3. Wåhlin, Karl - 4. Wåhlin, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wåhlin
448
Wåhlin
Lars Wåhlin.
Målning (detalj) av C. Wilhelmson.
växte biblioteket ut till en
betydande vetenskaplig institution med rika
bok- oeh handskriftsamlingar, oeh en
ny biblioteksbyggnad kunde tas i
bruk 1900. Det var inte minst
därigenom, som Göteborgs högskolas
snabba utveckling möjliggjordes. -—
W. var knuten till Göteborgs högskola
som bitr, lärare i latin 1891 och
docent i klassisk filologi 1891—1913,
under vilken tid han förrättade
examination i grekiska 1897—1907.
Även i andra avseenden var han en
värdefull tjänare i högskolans
arbete, bl. a. som sekr. i
redaktionskommittén för dess årsskrift och som red.
för denna 1895—1925. — W. var även
starkt intresserad för folkbibliotekens
utveckling. I Göteborg var han
sålunda led. av styr, för Robert
Dick-sons stiftelse 1902—30, v. ordf, där
1923—30 samt inspektör över
Göteborgs stads folkbibi. 1902—27 och
över Göteborgs stads läsrum 1915—
27. Han satt även som ordf, i
kommittén ang. statliga åtgärder till
främjande av det allmänna
biblioteksväsendet i Sverige 1911—12 samt
medverkade vid ordnandet av
biblioteksväsendet i Norrköping 1908 och
1912. Dessutom var han led. av styr,
för Sveriges allm. biblioteksfören.
1915—28 och av styr, för Sv.
bibliotekariesamfundet 1922—27. Han var
ordf, i styr, för Waldemar
Zaehris-sons boktryckeriab. 1902—24. —
Utöver specialarbeten i klassisk filologi
har W. publicerat ett par skrifter om
Göteborgs stadsbibl., tills, med J. V.
Johansson utarbetat ”Göteborgs
högskolas matrikel 1891—1916” (1916)
samt tagit initiativet till och 1900—
06 redigerat Nordisk
universitets-tidskr. W. invaldes 1900 i Vet. o vitt,
samh., var från 1906 dess
bibliotekarie, 1916 dess ordf, och biträdde från
1900 vid utgivandet av dess
hand
lingar. — Gift 1891 med Agnes Anna
Wilhelmina Andersson. T. M.
3. Wåhlin, Karl Ludvig,
publicist, museiman, f. 14 juli 1861 i Lund,
f 27 jan. 1937 i Stockholm.
Föräldrar : rektorn Carl Ludvig W. och Anna
Meijer. Kusin till W. 2. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1880 studerade
W. i några år vid Lunds univ. År 1883
tog han anställning i Gleerupska
bokhandeln i staden, och följ, år inträdde
han som litterär medarbetare i P. A.
Norstedt & Söners förlag i Stockholm.
Han fungerade där 1887—90 som
red.-sekr. för Ny svensk tidskrift och tog
sedermera initiativet till grundandet
av månadstidskr. Ord och Bild, som
han från dess tillkomst 1892
redigerade. Tidskriften skildes redan vid
årets slut — efter en schism mellan
W. och förlagschefen G. B. A. Holm
— från Norstedts och drevs sedan
(med hjälp av donationer, garanter
Karl Wåhlin.
och småningom även ett statsbidrag)
av ett självständigt aktiebolag. W.
lämnade samtidigt förlaget oeh
förblev Ord och Bilds red. till sin död.
Därjämte var han 1890—1930
amanuens vid Nat. mus.; 1895—1904 och
1913—16 uppehöll han
sekreterar-tjänsten vid museet. Han var sekr. i
Sveriges allm. konstfören. 1887—99,
led. av Samfundet De nio från 1913
och ordf, i Sveriges författarefören.
1920—22. År 1932 blev han
hedersled. av Konstakad. och 1927 fil.
he-dersdr vid Lunds univ. — Ord och
Bild, som från början redigerades
efter ett allsidigt humanistiskt
program, var under hela W:s tid
Sveriges obestritt ledande kulturtidskr.
Den startades under gynnsamma
konjunkturer: de unga författarna och
konstnärerna, främst de som hörde
till nittitalist- och
opponentgrupperna, saknade ännu — fram till
Svenska Dagbladets förnyelse 1897 — ett
forum; och nya metoder inom
reproduktionstekniken gjorde det nu för
första gången möjligt att göra
bildkonsten rättvisa i en tidskr. W: s
personliga sympati för sina jämnåriga
inom litteratur och konst förblev
alltid oförtydbar, men han var varken
exalterad eller ensidig; hans
speciella avvägning av konservatism och
nyhetssinne var säkert en väsentlig
orsak till att Ord och Bild kunde
trotsa de vanliga dödsriskerna för en
kulturtidskr. och småningom bli en
institution. Utmärkande för
tidskriften var också (och är alltjämt) dess
allmänt nordiska inriktning, med
ombud i Finland, Norge och Danmark
och åtskilliga bidragsgivare från
dessa länder; norska och danska
texter har regelbundet införts på
originalspråket. — W:s eget
skriftställar-skap rör sig framför allt om
bildkonst. Hans främsta verk är
biografin ”Ernst Josephson” (1—2, 1911—
12), länge det enda större arbetet om
konstnären och alltjämt en självklar
grundval för kännedomen om hans
liv. Även Carl Wahlbom gjordes av
W. till föremål för en monografi
(1901). W. översatte dessutom en rad
Goethedikter. — Gift 1) 1902 med
målarinnan Hildur Hult, t 1904; 2)
1918 med fil. kand. Anna Lamberg.
U. D.
4. Wåhlin, Hans Fredrik
Theodor, arkitekt, f. 16 dec. 1864 i Lund,
t 10 jan. 1948 därstädes. Bror till
W. 3. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1884 studerade W. vid Chalmers
tekn. läroanstalt 1884—87 och vid
Konstakad. 1888—91. Han var
anställd vid Isæus & Sandahls
arkitektkontor, Stockholm, 1887—88 oeh
vid Operabygget som biträdande
arkitekt 1891—94. W. var praktiserande
arkitekt i Malmö 1894—1910 och i
Lund från 1910. Åren 1902—42 var
han även domkyrkoarkitekt i Lund
Theodor Wåhlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
