Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Zachrisson, Waldemar - 2. Zachrisson, Bruno - 3. Zachrisson, Bror - Zander, se även Sander - Zander, Carl - Zander, Emil, läkare, se s. 464 - Zander, Gustaf, läkare, se s. 463 - Zander, Johan David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zachrisson
462
Zander
merade i branschen. Z. uträttade ett
banbrytande och idéväckande arbete
inom den sv. boktryckarkonsten. När
han startade voro de konstnärliga
kraven på det typografiska arbetet och
på bokutstyrseln försummade. Z. gav
hantverket en högre standard; hans
inspirerande arbete har betytt en
uppryckning för det sv. bokhantverkets
utveckling under de senaste femtio
åren. Z:s arbetsenergi och
sakkunskap togos i anspråk på många håll
och själv åstadkom Z. många
förbättringar inom boktryckeriväsendet.
Han var initiativtagare till Sv.
bok-tryckarefören. (ordf. 1919—24) och
till Sv. bokindustrimus. i Stockholm.
Vidare var han initiativtagare till
och ordf, i hemslöjdsfören.
Konstfliten, initiativtagare till Kioskbolaget
i Göteborg och Sv. mässan i
Göteborg. Z. var också grundaren av
Fackskolan för bokindustri i Göteborg.
Han utgav 1893—1921 den i både
Sverige och utlandet kända
fackpublikationen Boktryckerikalender. Z.
tog initiativet till den
internationella boktryckarkongressen i
Göteborg 1923. För sina insatser inom sin
bransch kallades han bl. a. till
hedersled. av Gutenberg Verein i Mainz. —
Gift 1889 med Beda Carlberg. H. U.
2. Zachrisson, Bruno,
boktryckare, f. 15 juli 1890 i Göteborg. Son
till Z. 1. — Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1909 studerade Z.
boktryckarkonsten i Wien 1909, i Magdeburg
1910—11 och i Bradford 1911. Sistn.
år anställdes han i det av fadern (Z.
1) grundade boktryckeriet Wezäta.
Han blev v. dir. där 1920 och var
verkst. dir. 1924—40. Han har även
varit styr.-led. i bolaget och
disponent i Wezäta-Melins ab. och i
Wezäta, som 1925 anslöt sig till Sveriges
litografiska tryckerier. Z. var sekr.
för internationella
boktryckarkongressen i Göteborg 1923. Han har
vidare varit v. ordf, i Sv. mässans styr,
och led. av styr, för Göteb. läns
tu-risttrafikfören. — Gift 1916 med Elsa
Lillienau. H. U.
3. Zachrisson, Bror, typograf, f.
12 dec. 1906 i Göteborg. Bror till
Z. 2. — Z. avlade studentex. 1925 och
Bachelor of Scienceex. 1928 vid
Car-negie Institute of Technology i
Pittsburgh, Förenta staterna, där han
sedan hade anställning 1928—29. Han
blev fil. kand, i Göteborg 1932 och
var anställd vid Esselte 1932—35.
Åren 1935—43 var han disponent i
Victor Petterssons bokindustriab.
Sistn. år blev han rektor för det av
honom grundade Grafiska inst. i
Stockholm. Läsåret 1950—51 inbjöds
Z. att upprätthålla en professur i
grafisk teknik vid Carnegie
Institute of Technology. Z. är sedan 1953
Bror Zachrisson.
även rektor för det av Sv.
försäljnings- och reklamförb. grundade inst.
för högre reklamutbildning, till vilket
han tagit initiativet. — Z. är en
energisk företrädare för den sv.
boktypografin och har verkat för en
konstnärlig och teknisk utveckling på det
typografiska området. Han har tagit
initiativet till sådana institutioner
som Sv. bokkonst (1933) och Nordisk
bokkonst (1946). Av trycket har Z.
utgivit flera arbeten behandlande
skilda typografiska frågor, bl. a.
”Alfabetet i textning och trycktyp”
(1941, tills, med Akke Kumlien),
”Skriftens ABC” (1943) oeh
”Textning” (1944). — Gift 1934 med Irma
Hedendahl. H. U.
Zander, se även Sander.
Carl Zander.
Zander, Carl Magnus, klassisk
filolog, f. 19 nov. 1845 i Virestads
skn, Kronob. län, f 3 jan. 1923 i
Lund. Föräldrar: komministern
Magnus Z. och Carolina Laurentia
Chy-trceus. — Efter undervisning i
hem
met blev Z. student vid Lunds univ.
1863, fil. kand, där 1S70 och fil. dr
1871 samt var docent i latin 1875—91.
Han var 1878—91 lektor i latin och
grekiska vid Lunds katedralskola och
1891—1910 prof, i romersk
vältalighet oeh poesi vid Lunds univ. — I sin
drsavh. ”De epanalepsi Homerica et
Herodotea” har Z. behandlat
stilistiska och grammatiska företeelser i den
äldsta grekiska litteraturen. De flesta
av hans skrifter höra dock till den
latinska filologien och gälla språkliga,
metriska eller litteraturhistoriska
frågor. Hans förnämsta arbete är
”Eurythmia vel compositio rythmica
prosæ antiquæ” (1—3, 1910—14),
en undersökning av den grekiska och
romerska konstprosans
rytmiskabyggnad. I ”Phædrus solutus” (Skrifter
utg. af Humanistiska
vetenskapssamfundet i Lund, 3, 1921) har han
ur senlatinska prosaversioner sökt
återställa Phædrus’ versifierade
fabler. Z:s skrifter vittna om skarpsinne,
originalitet och mycken lärdom; de
visa en dragning till svårlösta
problem och stundom väl stor djärvhet
vid deras lösning. Z. behärskade med
sällspord skicklighet det latinska
språket. För läroverken skrev han en
latinsk språklära (1891). — Ogift.
— Litt.: E. Löfstedt och M. P:n
Nilsson, ”Minnesord över 0. M. Z.” (i K.
Humanistiska vetenskapssamfundets
i Lund årsberätt. 1922—23). S. B—n
Zander, E m i l, läkare, se s. 464.
Zander, Gustaf, läkare, se s.
463.
Zander, Johan David,
violinist, tonsättare, f. omkr. 1753, f 21
febr. 1796 i Stockholm, 43 år
gammal. Föräldrar: musikern Johan
David Z. och Charlotta Pfeiffer. — Från
1772 var Z. anställd som violinist i
Hovkapellet. År 1787 blev han tredje
och var från 1788 till sin död andre
konsertmästare där. År 1785 utsågs
Z. till lärare i violin vid Mus. akad:s
läroverk, och följ, år erhöll han
samma befattning vid K. teaterns
musikskola, vars verksamhet dock
synes ha upphört 1787; vid
omorganisation av Mus. akad:s
undervisningsverk 1788 utsågs Z. åter till lärare i
violin; s. å. blev han led. av akad. •—
Z:s egentliga betydelse ligger i hans
verksamhet som medarb. och dirigent
vid den Stenborgska teatertruppen i
Munkbroteatern (Sv. komiska
teatern). Han skrev musik till olika
skådespel och komedier, som uppnådde
en aktningsvärd popularitet och som
stilistiskt har ett visst samband med
den franska opéra comique, vars
företrädare Monsigny och Grétry bl. a.
spelades på den Stenborgska scenen.
Bland dessa stycken må nämnas
”Kopparslagaren” (1781), ”Herr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
