Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zimdal, Helge - Zoll, Kilian - Zorn, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zoll
477
Zorn
Helge Zimdal.
samt människans miljöproblem”.
Detta uttalande (Prisma 1948) ger en
antydan om Z:s strävan till syntes
mellan konst, teknik och sociologi.
Redan i sitt samarbete med Ahrbom
grundar Z. mycket av sitt
byggpro-gram på tankegångar hämtade från
modern pedagogik och psykologi. ■—■
I raden av skolbyggnader,
projekterade av Ahrbom och Z., intar Högre
allm. läroverket för flickor i
Stockholm en framträdande plats. Där
återfinnes en gruppering av
byggnadskropparna, som skulle bli typisk för
1930—40-talens skolbyggen:
klassrumslängan förbunden med en
admi-nistrationsbyggnad samt en
intilliggande aula utformad som biograf eller
konsertsal. Andra skolbyggen av Z.
och Ahrbom äro de i Skara 1934—40,
Motala 1943 och Enköping 1947 samt
i Stockholm Eriksdalsskolorna 1938,
Södra flickläroverket 1944,
Gubbäng-ens folkskola 1949 och läroverk 1954
samt Vällingby folkskola s. å. (de tre
sistn. i samarbete med E. Lovén). —
Museet i Linköping 1938 har
anpassats till modern utställningsteknik
med uppställningar för
specialdemonstrationer förvarade i magasin, som
löpa parallellt med
utställningshal-larna. Arkitekterna Ahrbom och Z. ha
även ritat idrottsanläggningar, bland
vilka främst böra nämnas
Eriksdals-hallen 1940 med intilliggande
friluftsbad samt Älvsjöbadet 1939, båda i
Stockholm. Av ett flertal
industribyggnader kunna nämnas Sv.
träforsk-ningsinst. 1947 (i samarbete med G.
Kaunitz), Höganäs-Billesholms
centrallaboratorium 1946 (i samarbete
med E. Lovén), ab. Scania Vabis i
Södertälje i etapper sedan 1941,
Televerkstaden i Sundsvall 1948 (de båda
sistn. i samarbete med A. Berg),
Åkerlund och Rausing i Lund 1940
och 1954. — Gift 1944 med Dagmar
Elisabeth Gemmel. E. Hmn
Zoll, K il i an Christoffer, målare,
f. 20 sept. 1818 i Hyllie, Malmö, t
9 nov. 1860 i Stjärnarp, Eldsberga
skn, Hall. län. Föräldrar:
underlöjtnanten Nils Fredrik Z. och Catarina
Christina Knutsson. — Z. blev elev
vid Konstakad. i Stockholm 1836 och
studerade vid den danska konstakad.
vintern 1845—46. I Düsseldorf, dit
han for 1852, studerade han ett
halvår vid konstakad. och var sedan under
några månader 1855 elev hos
norrmannen Tidemand. År 1858
återvände han till Düsseldorf och stannade
där till följ. år. Mellantiderna
till-bragte han i Sverige. -—■ Under
akademiåren i Stockholm på 1830-talet
sysslade Z. företrädesvis med
nordiskt mytologiska motiv i götisk
anda, historiska genrebilder,
klassiska och religiösa ämnen i tidens
stil. Frånsett tre altartavlor, som han
utförde på 1840-talet i Linderås
kyrka i Småland samt i Hyllie och Fosie
kyrkor i Skåne, kom huvudparten av
hans konstnärliga verksamhet att
ägnas åt den sv. folklivsbilden. Intryck
från P. Hörberg, P. Wickenberg och
framför allt A. Lauréus blevo
bestämmande för hans val av ämneskrets
och kunna spåras långt fram i hans
produktion, t. ex. i ”Två små barn”
(1848, Malmö mus.) eller ”Lägereld
på stranden” (1851,Linköpings mus.).
I Köpenhamn kom han under
inflytande av Eckersberg och Høyen, som
styrkte hans intresse för det direkta
verklighetsstudiet, särskilt av
allmogens vardagsliv, vilket under åren
omkr. 1850 kommer till synes både i
målningar som ”Majsångare”
(Norrköpings mus.), ”Midsommardans i
Rättvik” (1852, Nat. mus.) och ännu
mera i hans ypperliga teckningar, ett
ännu föga bearbetat material till
kän-nedom om den sv. bondens vanor och
verktyg vid 1800-talets mitt. Z. rör
sig helst med rent vardagliga motiv
och scener ur arbetslivet, ss.
”Ljusterfiske” (1850, Göteborgs mus.) och
”Skomakare och gesäll” (1856,
Göteborgs mus.). I Düsseldorf tog han
intryck av den rådande skolriktningen
och gav sedan gärna sina genrebilder
en novellistisk eller sentimental
tillspetsning, t. ex. ”Tiggarflickan”
(omkr. 1859, Göteborgs mus.). I
denna målning finner man också ex. på
hans förkärlek för att anordna en
liten stillebenutställning i tavlans
förgrund av grönsaker, fat och
bunkar. Z. var en av de bästa
koloristerna bland 1800-talets sv. genremålare.
Hans verksamhet som porträttör var
varken omfattande eller betydande,
men i några bilder av sina närmaste
och av Marcus Larsson framträder
han som en finkänslig psykolog. Hans
tavlor äro i regel mycket små till for-
Kilian Zoll.
matet. På många av Marcus Larssons
dukar är det Z. som har utfört
figurstaffaget, ofta med en schvung i
föredraget och en dramatisk intensitet i
skildringen, som man saknar i hans
egna mera utpenslade målningar,
t. ex. ”Skeppsbrott vid Kullaberg”
(1854). En minnesutställning var
ordnad i Nat. mus. 1952. •—• Gift 1858
med Henrietta Horn af Rantzien. •—
Litt.: Ph. Humbla, ”K. Z. 1818—
1860” (1932). Th.N.
Zorn, Anders Leonard, målare,
grafiker, skulptör, f. 18 febr. 1860 i
Mora skn, Kopparb. län, f 22 aug. 1920
därstädes. Föräldrar: bryggmästaren
Leonard Z., f. i Reichenberg,
Tyskland, och Grudd Anna Andersdotter
från Mora. — Z. tillbragte sin
barndom hos morföräldrarna i Utmelands
by. Aled ekonomiskt stöd av vänner
till fadern sattes han 1872 i
elementarskola i Enköping. Någon större
studiebegåvning lade han inte i
dagen, men hans bevarade teckningar
från skoltiden visa avgjort
konstnärliga anlag. År 1875 började han på
allvar sin konstnärsutbildning i
Stockholm, där han vann inträde i
Konstakad: s principskola. Han hade först
tänkt bli skulptör men övergick snart
till akvarellmåleri. Under de
närmaste åren utvecklade han, främst i
eleganta porträttstudier, ett tekniskt
drivet valörmåleri. Snart fick han en
rad elever och kom bl. a. därigenom
att försumma
akademiundervisningen. Då han för övrigt inte ansåg sig
ha mer att lära av denna institution,
begärde han sitt avsked. •— År 1881
anträdde Z. sin första utlandsresa
med Spanien som huvudmål. Han
hade tidigt influerats av Egron
Lundgrens akvarellmåleri och sökte sig
därför inte till den sv.
konstnärskolonien i Paris utan fortsatte — i
sällskap med Ernst Josephson — till det
av Lundgren högt skattade Sevilla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
