Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zorn, Anders - Zotterman, Yngve - Zuhr, Hugo - Zweigbergk, von, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zotterman
479
Zweigbergk
av en gången epoks borgerliga
konstideal. Den koloristiska snillrikheten,
den säkra smaken och den skarpa
blicken för porträttbeställarnas
livsatti-tyder kunna emellertid ej frånkännas
hans bästa verk. Därigenom blir han
en av centralgestalterna i en
utpräglat expansiv period av sv. konst. —
Z. samlade efter hand en betydande
förmögenhet, som han förvaltade med
stor generositet. Han donerade bl. a.
medel till en folkhögskola och
lantmannaskola samt ett barnhem i Mora
(1907 resp. 1919), till ett stipendium
för Sverige-Amerika stiftelsen (1919)
och till en professur i nordisk och
jämförande konsthistoria vid Stockholms
högskola (1920). Genom donationen
av fastigheten österlånggatan 51 i
Stockholm med restaurangen Den
Gyldene Freden till Sv. akad. har
denna givits möjligheter att utdela det
s. k. Bellmanspriset. Kvarlåtenskapen
testamenterades till sv. staten. Den
utgjordes dels av 1,2 mill. kr. att
förvaltas av Uppsala univ., dels av Z:s
betydande samling av egna verk och
annan konst, bl. a. folkkonst från
Dalarna, vilken inrymmes i Zorngården
och Zornmuseet (invigt 1939), dels av
Zorns gammelgård och
Gopsmorstu-gan. —- Z. är repr. i ett stort antal
in- och utländska museer, bl. a. med
ett självporträtt från 1889 i
Uffizier-na i Florens. •— Gift 1885 med Emma
Amalia Lamm (f. 1860, f 1942), vilken
som representativ värdinna under Z:s
livstid och senare som förvaltare av
hans kvarlåtenskap kom att spela en
betydande kulturell roll. Hon erhöll
Illis quorum 1911 (12:e storleken
1940). — Litt.: K. Asplund, ”Z:s
graverade verk” (1—2, 1920—21); T.
Hedberg, ”A. Z.” (1—2, 1923—24);
A. Engström, ”Z.” (1928); Gerda
Boethius, ”Z.” (1949). Sv.L.
Zotterman, Gulle Yngve,
fysiolog, f. 20 sept. 1898 i Vadstena.
Föräldrar: dövstumläraren direktören
Lars Henrik Z. och Carolina
Johanna Ljungqvist. •— Z. blev student i
Stockholm 1916, med. kand. 1919,
med. lic. 1925, med. dr 1933, allt i
Stockholm, samt docent i fysiologi vid
Karol. inst. 1933 och laborator där i
ämnet 1940. Han fick prof:s namn
1945 och blev prof, vid
Veterinärhögskolan i fysiologi och farmakologi
1946 samt — efter professurens
delning — i fysiologi 1949. Marinläkare
sedan 1922, är han sedan 1947 förste
marinläkare i Marinläkarkårens
reserv. Han blev led. av Ing. vet. akad.
1949 oeh Vet. akad. 1953. — Z., som
studerat i Cambridge och London, har
utgett ett 90-tal skrifter över olika
fysiologiska ämnen, såsom
sinnesner-vernas funktion —- bl. a. om
smaksinnet —, om blodtryckets och andning-
Yngve Zotterman.
ens regulation samt om
kroppsarbetets fysiologi. ■— Gift 1923 med Brita
Johansson. P. H. T.
Zuhr, Hugo Gunnar, målare, f. 25
mars 1895 i Tammela, Tavastehus
län, Finland. Föräldrar: Axel Z.
och Ida Rehnström. •— Z. studerade
1914—17 på C. Wilhelmsons
målarskola i Stockholm och därefter en
kortare tid i Köpenhamn. Han var
1920—33 bosatt i Paris, där han bl. a.
1925 besökte kubisterna A. Lhotes
och F. Légers målarskolor. Z. blev
1934 medl. av den nybildade
konst-närsgruppen Färg och form. År 1939
bosatte han sig i Sverige. Z. är sedan
1950 prof, vid Konstakad. Han har
företagit ett stort antal resor i
Europa och Afrika. Z. debuterade i Lund
1917 och hade i Stockholm 1931 sin
första separatutställning; senare har
han utställt där 1936, 1938, 1944,
1946, 1949 och 1951 samt i Göteborg
1934 och 1945. Han innehade Ester
Lindahlstipendiet 1931 och 1932. —
Z. är nästan enbart landskapsmålare.
Han har utfört landskap främst från
Spanien, Frankrike, Grekland och
Norrland, som vittna om stark
resonans för klassisk fransk
landskaps-tradition från Claude Lorrain och
Poussin till Corot och Cézanne, men
han har förmedlat detta med en
tids-medveten skolning, manifesterad bl. a.
i hans intresse för kubismen och den
konstruktiva konsten. Redan i de
tidiga spanska och franska landskapen,
främst från Katalonien och Provence,
märker man hans förkärlek för den
av människan orörda, ödsliga naturen
och för de stora vidderna. Koloriten
är i dessa tidiga ting mollstämd och
går bl. a. i mörkgrönt och brungrått.
Med vistelserna i Grekland större
delen av åren 1934—38 ljusnar paletten
men behåller sin diskretion (grått,
violett, blått etc.). Det flimrigt
antydande och luftigt immateriella vid
uppteckningen av landskapen
accentueras från denna tid mer och mer.
Även de grekiska landskapen äro
berövade sina turistmässiga attribut,
och de klassiska monumenten lysa i
stort sett med sin frånvaro. Under
de senare åren har Z. skaffat sig en
ny konstnärlig domän, Norrland,
speciellt trakten kring Åsmon i
Ådalen, Ångermanland, där han skaffat
sig en ateljé. Z. har även målat
stilleben, modellstudier samt enstaka
porträtt (Astrid Noach). Han har en
stor produktion av teckningar,
utmärkta av den karakteristiska
flimrande konturlinjen, samt har utfört
färglitografier. — Z: s styrka har
alltid varit de subtila
färgschatteringarna. Klassiciteten i hans konst,
karakteristisk för 1920-talet, det
decennium under vilket hans egenart
präglades, har efter hand parats med en
stark emotionell ton. Knut Jaensson
har karakteriserat Z:s egenart som
en syntes av nordisk melankoli och
fransk kulturkänsla. ■— Z. blev led.
av Konstakad. 1940. Han är repr.
bl. a. i Nat. mus., Göteborgs
konstmus. och Statens Museum for Kunst,
Köpenhamn. År 1954 erhöll han Prins
Hugo Zuhr.
Eugen-medaljen. —• Gift 1) 1923—37
med konstnärinnan Elin Margareta
(Marga) Didring; 2) 1941 med
konstnärinnan Ingrid Rydbeck (f. 1905),
vilken åren 1932—52 var red. för
tidskr. Konstrevy. — Litt.: Knut
Jaensson, ”Z:s måleri sett i perspektiv” (i
Konstrevy 1946); H. Linnqvist, ”H.
Z.” (1955). R. S.
Zweigbergk, von, släkt,
härstammande från Böhmen, där den omkr.
1500 skall ha blivit adlad. Släktens
äldste kände medl. var kejserliga
hovstallmästaren Georg Ludvig von
Z. (f. omkr. 1570), som ägde det nära
Prag belägna stamgodset Horcha.
Hans son Georg von Z. (f. omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
