Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åberg, Sven Ture - Åberg, släkt - 1. Åberg, Ernst - 2. Åberg, Lawrence - Åbergsson, pseud. för Rydqvist, Oscar, bd 6 s. 440 - Åbergsson, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åberg
486
Åbergsson
samt sedan 1955 ordf, i styr, för
Sveriges elektroindustrifören. — Å. har i
tal och skrift livligt deltagit i den
officiella debatten, speciellt betr,
verkstadsindustrins exportproblem.
Hans erfarenheter av förhållandena
på utlandsmarknaden ha tagits i
anspråk vid ett flertal
handelsavtals-förhandlingar, bl. a. för Spanien,
Argentina och Polen. — Gift 1935 med
Jenny Birgitta Colleen. R. Kj.
Åberg, släkt från Åhus, där den
från Tyskland inflyttade hovslagaren
vid ett skånskt reg. Per Å. var bosatt
under 1700-talets förra hälft. Hans
äldste son, godsägaren i Småland
Martin Å. (f. 1732, f 1810), blev far
till kronofogden i Vedbo härad i
Småland Per Georg Å. (f. 1767, f 1843)
och godsägaren, kronofogden Johan
Adolf Georg Å. (f. 1780, t 1856). Per
Georg Å:s äldste son var förste
expe-ditionssekr. i Pinansdep. Martin
Fred-ric Å. (f. 1795, f 1869). Bland dennes
söner märkas a) läkaren Ernst Å. (Å.
1), far till filosofen Lawrence Å. (Å.
2) och stamfar för familjerna
Heap-Å. och Cobo-Å., uppkallade efter hans
två hustrur, samt b) registratorn,
aktuarien i Väg- och
vattenbyggnads-styr. Otto Julius Å. (f. 1826, f 1903),
far till dir. för Stockholms
vattenledningsverk Erik Martin Å. (f. 1880, f
1954) och häradshövdingen i n.
Roslags domsaga Gustaf Reinhold Å. (f.
1885, f 1945). En yngre son till
kronofogden Per Georg Å. var översten
och chefen för Södra skånska
infan-terireg. Per Gustaf August Å. (f. 1799,
f 1864). — Ovannämnde kronofogden
Johan Adolf Georg Å. blev far till
kaptenen vid Jönköpings reg. Adolf
Malcolm Å. (f. 1824, f 1893), vars
barn i hans gifte med Elise Leontine
Caroline Key (f. 1827, t 1911) antogo
släktnamnet Key-Å. (bd 4 s. 223).
1. Åberg, Ernst Georg, läkare,
sjukgymnast, f. 18 aug. 1823 i
Stockholm, f 30 maj 1906 i Buenos Aires,
Argentina. Föräldrar: förste
expeditionssekreteraren Martin Fredric Å.
och Karin Beata Vingren. — Å. blev
student 1839, med. kand. 1846, med.
lic. 1850 och med. dr 1852, allt i
Uppsala, samt kirurgie magister 1853 i
Stockholm. Å., som ägde Klingsta i
Danderyd, tjänstgjorde som
underläkare vid Serafimerlasarettet 1851—
52, som läkare vid
Garnisonssjukhuset i Stockholm 1853—54 samt som
fattigläkare i Kungsholms förs. 1853
och i S:t Nicolai förs. 1854—55. Ett
bröstlidande, för vilket han måste
söka bot i ett mildare klimat, blev
anledning till att han sistn. år
emigrerade till Argentina och slog sig ned i
Buenos Aires. Efter att där ha
genomgått examina och disputerat 1856
utnämndes han s. å. till prof, i medicin
och utövade sedan en vidsträckt
lä-karpraktik i staden. Under åren 1877
—84 och 1890—99 vistades han i
Sverige eller på resor i Europa. — Å.
grundade 1884 ett sjukgymnastiskt
inst. i Buenos Aires, vilket han
innehade till 1890, varunder denna
behandlingsmetod blev mycket
uppskattad av såväl läkarna som
allmänheten. Under sin vistelse i Argentina
erhöll han en rad betydelsefulla
förtroendeuppdrag. Särskilt var han
intresserad för huvudstadens sanitära
utveckling. Han utnämndes 1874 till
led. av univ:s medicinska fakultet och
deltog i arbetet på lärosätets
reorga-nisering, bl. a. som delegerad för
medicinska fakulteten i univ:s högsta
råd och som examinator i allmän
patologi och praktisk medicin. Å.
utgav en rad vetensktpliga arbeten
särskilt om behandlingen av lungsot
oeh skolios (ryggradskrökning),
delvis publicerade på spanska. — Gift 1)
1850 med Evelina Mary Heap från
Förenta staterna, f 1852; 2) 1867 med
Dolores Florentina Cobo från
Argentina. T. M.
2. Åberg, Lawrence Heap,
filosof, f. 23 juli 1851 på Klingsta i
Danderyd, Stockholms län, f 1 april 1895
i Uppsala. Son till Å. 1 i hans första
gifte. — Efter mogenhetsex. 1871
in-skrevs Å. vid Uppsala univ., där han
blev fil. kand. 1873, fil. lic. och fil. dr
1877 oeh docent i praktisk filosofi
1878. — I Uppsala insöp Å. den
boströmska filosofin, som han förblev
trogen. I motsats till många andra
bo-strömianer av en strängare observans
hyste han ett levande positivt intresse
för vad som rörde sig i tiden. Han
accepterade — i motsats till en Sigurd
Ribbing —• darwinismen men sökte
visa, att Darwins och Boströms åsikter
voro förenliga. Han var intresserad av
reformer i äktenskaps frågan, och på
1880-talet deltog han livligt i
debatten kring Ibsens ”Et dukkehjem” och
andra sociala problemdramer. Han
var i princip för statskyrkans
avskaffande men ansåg, att statskyrkan tills
vidare var en nyttig motvikt mot
frikyrkligt bigotteri. — Å:s mest
ambitiösa filosofiska verk är ”Filosofisk
sedelära” (1893—94), där han i fyra
bd framlade sin version av den
boströmska moraluppfattningen. Å. var
flitigt verksam som
populärvetenskaplig förf.; han utgav från 1880
serien ”1 tidens frågor” oeh skrev
mestparten av de filosofiska artiklarna i
Nordisk familjeboks l:a och 2:a uppl.
— Ända sedan barndomen led Å. av
klen hälsa och dåliga nerver.
Småningom blev han ”dyster och
besynnerlig”, och han tog sitt liv i ett
anfall av sinnesförvirring. — Gift 1887
med Augusta Ågren. A. W.
Åbergsson, pseud. för Rydqvist,
Oscar, bd 6 s. 440.
Åbergsson, Gustaf Fredrik,
skådespelare, teaterledare, f. 27 mars
1775 i Stockholm, f 20 juli 1852 i
Furusund, Blidö skn, Stockholms län.
Föräldrar: kongl.
ekonomihovmästaren Jonas Åberg och Fredrika Maria
Svan. — Å. intogs i operans elevskola
17S6. Han debuterade på K. teatern
1788 men utan framgång. Under tio
Gustaf Fredrik Åbergsson.
år var han engagerad vid Stenborgs
trupp, och 1898 debuterade han på
nytt på K. teatern som Yngve i
Leopolds ”Oden”. Å. blev ordningsman
vid K. teatern 1807 och var styresman
för den lyriska scenen 1S12—20 och
1823—27 samt för den dramatiska
scenen 1828—34. I samband med att
han blev styresman erhöll han 1812
hovsekr:s titel, och när han avgick
1834, erhöll han titeln överdir. År
1820 startade Å. en egen teater i
Göteborg, vilken han drev till 1823. Som
skådespelare drog han sig tillbaka
1828 och var därefter 1828—31
instruktör för K. teaterns aktörselever.
— Å. hade i början av sin
skådespe-larbana föga framgång; under den
första tiden i Stenborgs trupp skall
han ha varit ”en ganska klen
skådespelare efter egen utsago, men högst
usel efter andras”. Först efter sin
andra debut på K. teatern blev han
ett namn att räkna med. Han
utnyttjades till en början mest i
älskarrol-ler, som framför allt fordrade ett
vackert utseende och ett behagfullt sätt.
Senare kom han att spela krävande
roller inom såväl komedi som tragedi.
Särskilt sedan han 1823 återvänt från
Göteborg rönte han stor
uppskattning. ”Ingen kunde som han
framställa père noble-rollerna med
auktoritet och värme” (Gösta M. Bergman
i ”Regi och spelstil under Gustaf
La-gerbjelkes tid vid Kungl. teatern”).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
