Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Åkerhielm, Lars - 6. Åkerhielm, Annie - 7. Åkerhielm, Erik - 8. Åkerhielm, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerhielm
500
Åkerhielm
Lars Åkerhielm.
politiska nyheter och reserverade sig
även mot den synnerligen moderata
rösträttspropositionen 1896. Ännu vid
avgörandet 1907 riktade han bittert
klander mot den då ingångna
röst-rättskompromissen. Åts utträde ur
ministären torde ha föranletts av
hans extremt nationella ståndpunkt
i unionsfrågan, som icke helt
korresponderade med statsministerns mera
opportunistiska politik. Under krisen
1905 krävde Å. till en början
unionens upprätthållande med vapenmakt,
om så erfordrades, men ss. ordf, i
särskilda utskottet nödgades han till sist
mot egna meningsfränder försvara
den träffade uppgörelsen om unionens
upplösning. — Å. var 1900—11 ordf,
i ab. Separators styr, och 1910—17 i
Skandinaviska kreditab. Han blev
serafimerriddare 1897 och jur.
heders-dr i Uppsala 1907. — Gift 1873 med
Hulda Charlotta Nyström. — Litt.:
Hugo Hamilton: Dagböcker 1911—16.
Utgivna av G. Gerdner (1955). S. Sw.
6. Åkerhielm, Anna (Annie)
Vilhelmina Elisabeth, friherrinna,
författarinna, f. 18 nov. 1869 i
Malmö. Föräldrar: rådmannen Nils
Herman Quiding (bd 6 s. 190) och Anna
Catharine Åkerblom. — Å. fick som
barn all sin undervisning i hemmet.
Hon hade ärvt sina starka
intellektuella intressen från fadern, författaren
till ”Slutliqvid med Sveriges lag” (av
Nils Nilsson, arbetskarl), vilken
utkom i början på 1870-talet och väckte
stort uppseende genom sin radikalism.
Själv började Å. redan som mycket
ung skriva romaner, men hon
publicerade ingenting förrän 1899, då hon
debuterade med ”Hvidehus”. Hon
vann genast stor popularitet och
fortsatte med en rad noveller och
romaner: ”En droppe ur havet” (1900),
”Ett främmande namn” (1901), ”Fru
Fanny” (1904), ”Fru Fannys son”
(1905). Genom sitt giftermål 1906
kom hon i förbindelse med
dagspressen och blev snart en av de mest
uppmärksammade medarbetarna först i
Sydsvenska Dagbladet (1906), sedan
i Gävleposten (1906—12) och Nya
Dagligt Allehanda (1913—36).
Hennes artiklar i dagens litterära,
politiska och allmänt kulturella frågor
utmärkas av en ledig stil, ett
uppriktigt patos och stor frimodighet. Hon
har inte ärvt faderns radikalism utan
företräder en konservativ uppfattning
och ser sin uppgift i att försöka
stärka människornas pliktkänsla för
att skapa en motvikt mot all slapphet
och alla upplösande tendenser i tiden.
Denna ”konservativa utopism” ger
karaktär också åt flera av hennes
bästa böcker, framför allt den
märkliga historiska romanen ”Tiberius,
denna världens herre” (1929). Andra
av hennes episka verk äro ”Riktiga
människor” (1909), framtidsromanen
”Anno Domini” (1921),
underhållningsromanen ”Alla tanters flicka”
(1924) och ”De blå rosorna” (1940)
samt ”Katinka gör karriär” (1945).
Hon har även framträtt som
dramatiker och lyriker. Verseposet ”Brö-
Annie Åkerhielm.
derna” (1901) blev prisbelönt av Sv.
akad. — Gift 1906 med redaktören
friherre Dan Vincent Åkerhielm.
W. F.
7. Åkerhielm, Erik Hjalmar,
friherre, arméoffieer, författare, f. 16
maj 1871 i Karlsborg, Skarab. län.
Föräldrar: majoren friherre Samuel
Hjalmar Viktor Knut Å. och Augusta
Josefina Sneckenström. Sonsons
sonsons son till Å. 2. — Å. blev 1893
underlöjtnant vid Södra skånska
infan-terireg., varifrån han 1894 erhöll
transport till Svea artillerireg. och
1895 till Smålands artillerireg., där
han blev major på reservstat 1917.
Han tog avsked 1926. ■—• Å. har ut-
Erik Åkerhielm.
givit en rad historiska romaner ss.
”Herbert Ulf till österöö” (1905),
”Jungfru Gertrud” (1917) och
”Margaretha Cosfeldt” (1923) samt
”Dal-junkaren” (1942), men hans
viktigaste arbeten äro ”Småländska
fideikommiss. Herrgårdsskildringar
och sägner” (1904) samt ”Svenska
gods och gårdar” (1—2, 1923—24; 1
tills, med G. H. W.
Planting-Gyllen-båga). Dessutom har han skrivit om
Småland, Blekinge och Öland i Sv.
tu-ristfören: s resehandböcker och utgivit
en resehandbok ”Vätterlandskapen”
(1914, övers, till tyska s. å.). — Gift
1898 med Hulda Rosa Hilma Adéle
Tigerhielm. T. M.
8. Åkerhielm, Samuel Lars,
friherre, arméofficer, f. 23 okt. 1887 i
Stockholm. Son till Å. 5. — Å. blev
underlöjtnant vid Svea artillerireg.
1908. Han genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1910—11 och
Krigshögskolan 1913—15 samt
utnämndes till kapten vid
Generalstaben 1920, där han 1929 blev major.
Han var lärare i generalstabstjänst
vid Krigshögskolan 1923—27 och
1928—31 samt blev 1931 major och
chef för Norrbottens artillerikår, i
vilken befattning han befordrades till
överstelöjtnant 1934 och till överste
i armén 1936. Följ, år erhöll Å.
chefskapet för Krigshögskolan samt blev
1939 tf. chef och 1940 chef för Svea
artillerireg. År 1941 utnämndes han
till ställföreträdande
arméfördel-ningschef vid Andra
arméfördelningen men tillträdde icke denna
befattning, enär han i början av d. å. —
under det andra världskrigsåret —
beordrats till Försvarsstaben. Där
fungerade han från mars s. å. som
ställföreträdande chef, medan general
Thörnell fortfarande var förordnad
som överbefälhavare. Ä. blev
generalmajor 1942 och utnämndes i
samband med den omorganisation av För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
