Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödberg, Fridolf - 1. Ödeen, Stig - 2. Ödeen, Kjell - Ödell, Anders - Ödman, se även Ödmann - 1. Ödman, Svante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ödeen
525
ödman
Fridolf ödberg.
talets sv. historia och av
Västergötlands person- och kulturhistoria.
Bland av honom utgivna skrifter
förtjäna framhållas ”Om magister Sven
Jacobi, den förste protestantiske
biskopen i Skara stift” (1896),
”Tidsbilder ur 1500-talets svenska
häf-der” (s. å.), ”Om prinsessan Cecilia
Wasa, markgrevinnan af
Baden-Rode-machern” (s. å.) samt ”Om
stämp-lingarna mot konung Johan III åren
1572—1575” (1897). Dessutom
offentliggjorde han i Västergötlands
fornminnesfören:s tidskr. ett stort
antal uppsatser angående
Västergötlands äldre historia samt utgav
"Skara stifts kyrkliga jordebok af
1540” (1899—1902). ö. erhöll Illis
quorum 1914. — Gift 1883 med Nina
Sofia Dahlgren. —- Litt.: biografi i
Västergötlands fornminnesfören: s
tidskr. 1918. T. M.
1. Ödeen, Stig Arvid Edvard,
byggnadsingenjör, ämbetsman, f. 23
okt. 1900 i Hälsingborg. Föräldrar:
köpmannen Edvard Ö. och Maria
Katarina Holmbeck. ■— Efter studentex.
i Hälsingborg 1919 och avgångsex.
från Tekn. högskolan 1924 hade ö.
anställningar hos olika
ingenjörsfirmor, bl. a. som konstruktör hos prof.
H. Kreüger, Stockholm, 1930—32.
Sistn. år övergick han till egen
konsulterande verksamhet inom
byggnadsfacket, speciellt avseende
industribyggnader. Ären 1934—42 var han
bitr, lärare i arkitektur vid Tekn.
högskolan. Under beredskapsåren
kallad. till sakkunnig i
Försvarsväsen-dets verkstadsnämnd, anställdes han
där som överingenjör 1941 och blev
1943 verkst. led. Då i samband med
omorganisationen av försvarets
centrala förvaltning två nya ämbetsverk
inrättades 1943, nämligen
Krigsmate-rielverket och Försvarets fabriksstyr.,
förordnades ö. till generaldir. och chef
för det förra, till vilket hela
krigs-materielanskaffningen centraliserades; vid starten fungerade han
därjämte som chef även för fabriksstyr.
Han avgick 1949 och erhöll
förordnandepension. Åren 1950—52 var han
jourhavande styr.-led. i det av staten
ägda ab. Statsgruvor. Som sakkunnig
har han anlitats för ett stort antal
utredningar och varit ordf, i bl. a.
bil-traktorutredningen 1945,
tyskgruve-kommittén 1948, utredningen om
skyddande av Smålands Tabergs
naturvärden 1953 och statens
bespa-ringsutredning 1954. — Gift 1927 med
Karin af Malmborg. S. Sw.
2. ödeen, K j e 11 Erik Torsten,
arkitekt, f. 8 juli 1904 på Visingsö.
Bror till ö. 1. — ö. avlade studentex.
i Hälsingborg 1924 och studerade
efter avgångsex. från Tekn.
högskolan 1930 arkitektur vid
Konsthögskolan till 1934 samt företog
studieresor i Europa. Han har därefter
bedrivit privat arkitekturverksamhet,
under åren 1938—53 tills, med
Gunnar Wejke (s. 244). I
prineippla-nerna för H. S. B:s lekstugor 1936
samt folkskolorna i Säffle 1939—40
och Lund 1946 har ö. och Wejke
sökt tillgodose den moderna
pedagogikens krav på lättrörlighet och på
skilda ämnesrum för olika
arbetsuppgifter. Småskolan är förlagd till en
envåningsbyggnad med klassrummen i
Kjell ödeen.
direkt anslutning till lekgården. Vissa
ämnesrum äro avsedda att utnyttjas
av vuxna för fritidssysslor och bilda
en särskild avd., skild från
klassrumslängan. År 1945 avslutades första
etappen i Gymnastiska centralinst:s
nybyggnad i Stockholm.
Anläggningen är väl inpassad i terrängen och
kännetecknas trots kristidens
materialsvårigheter av ett fint
detaljarbete. Ett kombinerat affärs- och
bostadshus i Stockholm (kv. Islandet
1937) har betecknats som ett
osedvanligt skickligt löst s. k. tjockhus. Är
1943 ritade Ö. tills, med Wejke en ny
plantyp för barnrika familjer i
Enskede. Lägenheternas största rum är
ett bostadskök med arbetsplatsen
förlagd till en alkov. Byggnaderna äro
bland de första exemplen på den
återgång till gårdsbildningar som
kännetecknar 40-talets
stadsplanediskus-sion. År 1945 bebyggdes Guldheden i
Göteborg med dels T-formade höghus,
dels 3-vånings lameller. Där försökte
Ö. och Wejke skapa ett
bostadsområde, avskilt från genomgående trafik
och självförsörjande med kollektiva
anordningar såsom lekskola,
hem-hjälpscentral, restaurang och för hela
området gemensam värmecentral och
tvättinrättning. Flertalet av de
kollektiva anordningarna har samlats
kring ett torg med parkanläggning
vid infarten till området. Bland
övriga byggnader av ö. må nämnas
äm-betsbyggnaderna vid Västerbroplan i
Stockholm 1951. — Gift 1937 med
Majken Backander. M. L—11
ödell, Anders Svensson,
diplomat, f. troligen under senare delen av
1580-talet, f 3 sept. 1630 i Lybeck.
Sannolikt son till skräddaren och
rådmannen i Vadstena Sven Knutsson.
— ö. nämnes första gången 1610 som
varande i statlig tjänst. Han
medföljde s. å. en ambassad till Holland
och Frankrike och företog senare
långvariga resor i Frankrike och
England för att sålunda meritera sig för
diplomattjänst. Vid sin hemkomst
1617 blev han tolk i kansliet och
utnämndes 1621 till sv.
tullkommissarie i Helsingör och följ, år till agent
i Danmark. På denna post kom han i
kontakt med den segslitna
Finnmarks-uppgörelsen mellan Sverige och
Danmark. Hans samarbete med de danska
myndigheterna synes dock ej ha varit
det bästa, ö. förflyttades 1625 till den
betydelsefulla platsen som agent i
Hamburg, ett huvudcentrum för den
internationella diplomatien och
nyhetsförmedlingen i Europa, och
utnämndes 1630 till resident i samma
stad. Där förde han 1629—30
betydelsefulla underhandlingar med
hansastäderna och de fördrivna
meck-lenburgska hertigarna som
förberedelse för Gustav II Adolfs
landstigning i Tyskland. Han adlades 1630
med namnet ö. och synes ha varit högt
skattad av konungen och Axel
Oxenstierna, som stödde hans frieri till
Agneta Kijl, med vilken han gifte sig
omkr. 1620. — Ö. har kallats
”Sveriges förste diplomat”. T. M.
ödman, se även Ödmann.
1. Ödman, Svante, läkare,
psykiater, f. 5 okt. 1836 i By skn (nuv.
Säffle), f 17 febr. 1927 i Djursholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
