Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örborn, Alrik - Örjangård, Sigurd - Örn, Gustaf - Örnberg, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
örjangård
538
örnberg
karen Gustaf Fabian Carlsson och
Amanda Kristina Jonasson. — Efter
att ha genomgått Grimslövs och
Hvilans folkhögskolor avlade ö.
agro-nomex. vid Alnarps lantbruksinst.
1927 och husdjurskonsulentex. där
1930, varpå han bedrev fortsatta
studier i Tyskland 1931 och Köpenhamn
1933. Han var lärare vid Bollerups
lantbruksskola 1927—28 och Osby
lantmannaskola 1928—36,
ämneslä-rare i husdj urslära med
mjölkhushållning vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinst. 1936—51 och
samtidigt föreståndare för
vitamin-och husdjursbyrån i Statens
livsmedelskommission 1940—43. Efter att
från 1943 ha varit led. av statens
forskningskommitté för
lantmannabyggnader, Lund, och ledare för
verksamheten där utnämndes han vid
omorganisationen 1951 till föreståndare
för Statens forskningsanstalt för
lantmannabyggnader, och 1954 erhöll han
överdir:s namn. Han har gjort
studieresor inom Europa och till
Förenta staterna. Är 1954 invaldes han
i Lantbruksakad. — Ö. har aktivt
medverkat i jordbrukets
rationalise-ringssträvanden och med stor
mångsidighet ägnat sig åt skilda spörsmål,
bl. a. byggnads-, husdjurs- och
ut-fodringsfrågor. Han har deltagit i
många utredningar, bl. a. som led. av
1941 års
ladugårdsbyggnadssakkun-niga oeh ordf, i 1948 års
småbruks-utredning. I fackpressen har ö.
publicerat arbeten rörande tekn. och
ekonomiska frågor inom jordbruket, och
tills, med andra förf, har han utgivit
läroböcker om nötboskapens
utfodring, svinskötsel, mjölken och dess
tillvaratagande samti
lantmannabyggnader. Han har även framträtt i
jordbruksfrågor i radio. — Gift 1934 med
Hilma Margareta (Greta)
Fredriksson. S. L.
Örjangård, Jakob Sigurd, till
1940 Svensson, jordbrukslärare,
ungdomsledare, f. 14 sept. 1886 i
Karlstad. Föräldrar: lektorn Jakob
’Wilhelm Svensson och Karolina (Lina)
Österberg. — ö. avlade mogenhetsex.
i Karlstad 1905 och agronomex. vid
Ultuna lantbruksinst. 1909. Han blev
inspektor vid Flodakolonien i
Vemdalen i Härjedalen sistn. år och lärare
vid Forssa folkhögskola i Hälsingland
1911 samt var föreståndare (rektor)
föl- lantmannaskolan i Färgelanda i
Dalsland 1912—22 och i Bollnäs
1922—34. På hans initiativ bildades
1918 Jordbrukareungdomens förb.
(J.U.F.), där ö. var generalsekr. från
starten till 1951. I studiesyfte har
han som statsstipendiat besökt flera
europeiska länder och som
Rockefel-lerstipendiat Förenta staterna. Han
var led. av 1928 års kommitté för
Sigurd örjangård.
den lägre lantbruksundervisningens
ordnande och 1934 års kommitté
rörande ungdomsarbetslösheten samt
tillhörde Radionämnden 1943—50.
Sedan 1945 är han bosatt i Sollerön
i Dalarna. — ö:s förnämsta verk är
skapandet och utvecklandet av J.U.F.
Han har med denna organisation
givit landsbygdens ungdom ökade
utbildnings- och bildningsmöjligheter,
och i sitt omfattande
skriftställar-skap har han också främst vänt sig
till lantungdomen. De viktigaste av
dessa arbeten äro ”Unga odlare”
(1935), ”JUF-boken” (s. å.),
”Lantungdomen väljer yrke” (1944, tills,
med andra), ”Duktigt folk” (1945)
och ”Anor och minnen” (1947), byggt
på 1943 års släktgårdsinventering
genomförd av J.U.F. i samarbete med
Sveriges lantbruksförb., L.T:s förlag
och Samfundet för hembygdsvård.
Dessutom har han bl. a. utgivit en
levnadsteckning över P. J. Rösiö
(1918) och ”Jordbruket i Dalarna
under hundra år” (1951). — Gift
1910 med Inga-Märta Florén. S. L.
örn, Gustaf Oskar,
bruksidka-re, f. 1 dec. 1863 på Lindesby,
Lindesbergs landsförs., Örebro län, f 15 nov.
1944 i Påskallavik, Kalmar län.
Föräldrar: bruksägaren Per Victor Ö.
och Maria Ericsson. — ö. genomgick
Tekn. elementarskolan i Örebro 1878
—81, var därefter under ett års tid
anställd vid Skinnskattebergs bruk
och studerade bergsvetenskap vid
Bergsskolan i Falun 1882—83. Sedan
han 1883—84 praktiserat vid Billsjö
bruk i Kopparb. län fortsatte han
sina studier vid Bergshögskolan 1884
—85, varefter han 1885—87 var
verksam vid Karmansbo bruk i Västmanl.
län. Sistn. år blev han ägare av
Adolfsfors bruk och sågverk i Köla
skn, Värml. län, som han avyttrade
1902. Under de närmaste åren
inköpte ö. ett flertal betydande
bruks
egendomar i Norge, vilka han
emellertid icke länge innehade. Bl. a. ägde
han Ranheims cellulosafabrik och
pappersbruk vid Trondheim 1903—06
samt Lundemo bruk s. om denna stad
och Follafoss bruk n. om Levanger
1906—10. ö. var under flera är själv
bosatt i Trondheim, och 1906—12
fungerade han som sv. konsul
därstädes. Åren 1905—06 ägde han även
Noreborgs bruk och Ämotfors
pappersbruk, båda i Värml. län, samt
1911—17 Tuna fabriks ab. med
träsliperi och såg i Matfors,
Väster-norrl. län (nu tillhörande Sv.
cellulosa ab., Sundsvall). Sedan ö. kort
före första världskriget återvänt till
Sverige, ägnade han sig till en
bör-j an huvudsakligen åt företagen i
Mat-fors, tills han 1915 inköpte
aktiestocken av pappersbruket och
sulfitfabriken ab. Emsfors bruk,
Påskallavik: pappersbruket tillkom 1814 och
1867 startades ett träsliperi
(troligen det första i Sverige) för
tillverkning av mekanisk massa. Detta
ansedda företag, som bl. a. tillverkar
omslags- och påspapper samt
sulfit-cellulosa, drev Ö. under hela sitt
återstående liv som ett familj ebolag, där
han själv var verkst dir. och ordf, i
styr. Under ö:s målmedvetna ledning
utvecklades bolaget till ett av landets
främsta företag inom branschen.
Särskilt intresserade sig ö. för bolagets
export, bl. a. till England och dess
kolonier, Japan, Förenta staterna och
Sydamerika. Förutom detta bolag
ägde ö. under senare år flera andra
bruksföretag i Småland och
Norrland, bl. a. 1934—42 Alsterfors
glasbruk, Målerås, Kronob. län, och från
1937 ab. Högfors träsliperi,
Häg-genås, Jämtl. län. Sistn. år
förvärvade han även Färna herrgård,
Västmanl. län. Mycket känd blev ö.
genom sitt levande intresse för
vetenskapen och konsten. För sina
frikostiga donationer till olika
vetenskaps-institutioner belönades han med Vet,
akad:s Linnémedalj. — Gift 1889
med Josefine Breien. G. M.
örnberg, släkt, härstammande
från Sköns skn i Medelpad, där
förfäderna ägde en bondgård i byn
ör-åker. Släktnamnet togs av
komministern i Burträsk, Västerb. län, Olof
Ö. (f. 1690, f 1752), far till
kyrkoherden i Nederkalix, prosten Olof ö.
(f. 1724, f 1804) och kyrkoherden i
Burträsk Axel ö. (f. 1726, f 1794).
En äldre son till prosten Olof ö. vai’
materialförvaltaren i Motala Anders
Magnus ö. (f. 1775, f 1852), från
vilken alla nu levande medl. av släkten
härstamma. Dennes äldste son,
kar-duansmakaren i Nyköping Johan Olof
Ö. (f. 1809, f 1861), en av
borgerska-pets äldste, blev far till genealogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
