Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östlind, Anders - Östlund, Agda - Östlund, Hilding - Östman, Birger - Östman, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östlund
551
östman
lärare i ämnet vid Uppsala univ.
1941—43. Efter att ha varit tf. prof,
i nationalekonomi med
finansvetenskap vid Stockholms högskola 1947—
51 och vid Handelshögskolan i
Stockholm vt 1950 blev han 1952 tf. prof,
och 1953 prof, i nationalekonomi och
socialpolitik vid Stockholms
högskola. Ö. har ss. expert anlitats för ett
flertal offentliga uppdrag, bl. a. var
han led. av Statens
priskontroll-nämnd 1948—52. — I sin drsavh.
”Svensk samhällsekonomi 1914—
1922” (1945) ger ö. en sällsynt bred
och väldokumenterad framställning
av den ekonomiska utvecklingen i
Sverige under första världskriget och
efterkrigsåren med särskild hänsyn
till affärsbankernas penningpolitik
samt pris- och löneutvecklingens roll
i den allm.
penningvärdeförsämringen. Hans följ, arbete ”Det privata
näringslivets dynamik” (1946) bildar
det teoretiska komplementet vars
praktiska verkningar han studerat,
medan ”Monopolprisbildningen ur
välfärdsekonomiska synpunkter”
(du-plic. 1952) behandlar möjligheten att
genom statlig prisreglering på vissa
monopolområden påverka
produk-tionsriktning och sysselsättningsgrad.
I sina smärre skrifter, ss.
”Affärsbankerna och räntan” (1942),
”Industrien och affärsbankerna” (1943)
och ”Nationalekonomi i radio” (1948),
visar sig Ö. äga en lycklig förmåga
att popularisera och med pedagogisk
skicklighet införa läsaren i den
inhemska och internationella
ekonomiska debatten, ö. har företagit flera
studie- oeh forskningsresor i Europa
och Förenta staterna. — Gift 1938
med fil. mag. Evy Viola (Vivi)
Fredriksson. G. W.
östlund, Agda Maria, politiker,
f. 3 april 1870 i Köping, f 26 juni
1942 i Stockholm. Föräldrar: filaren
Per Lundgren och Maria Ulrica
Anderson. — Ö., som redan i
föräldrahemmet lärde sig omfatta en radikal
åskådning, erhöll sin första
organisatoriska skolning inom
hemstadens godtemplarloge. Efter
genomgången folkskola utbildade hon sig
till sömmerska, vilket yrke hon
utövade till 1912. Sedan hon 1898
bosatt sig i Stockholm, började hon
aktivt deltaga i den
socialdemokratiska kvinnorörelsen. I det av
kvinnokonferenserna tillsatta
arbetsutskottet var hon led. från 1908, ordf. 1911
—14 och sekr. 1914—20. Sedan
Socialdemokratiska kvinnoförb. bildats
sistn. år, tillhörde hon styr, där 1920
—36. ö. var en av dem som 1921, då
kvinnor för första gången voro
valbara till riksdagsled., invaldes i
Andra K. Hon kvarstod här till 1940 och
var led. av första lagutskottet 1933
Agda östlund.
—40. Som sakkunnig tillhörde hon
1925 års sjukkasseutredning. — ö.
var icke blott én av den
socialdemokratiska kvinnorörelsens främsta
pionjärer utan även en ledande kraft
i agitationen för kvinnlig rösträtt.
Vid förstamaj demonstrationen 1911
framförde hon kvinnornas
rösträttskrav på Gärdet. Som riksdagsled.
inriktade hon sig främst på sociala
uppgifter, ss. moderskapsskydd, skydd
mot hustrumisshandel,
fattigvårds-frågor m. m. men visade även stort
intresse för nykterhets- och
fredssträ-vanden. — Gift 1896 med
järnarbetaren Anders östlund. S. Sw.
Östlund, Hilding Josef
Emanuel, författare, publicist, f. 18 sept.
1894 i Södertälje. Föräldrar:
arbetaren Johan August ö. och Hulda
Vilhelmina Claudelin. — Under
fritid läste ö. på studentex. i hopp
att få bli läkare. Efter olika
anställningar blev han journalist, var
1917—18 medarb. i Reformatorn,
1918—26 i telegrambyråtjänst, 1926
—31 i Stockholms-Tidn., 1932—37 i
Sydsv. Dagbladet Snällpostens
stoek-holmsred., 1942—47 tf. sekr. i Sv.
tidningsutgivarfören. och samtidigt
sekr. i Pressens förtroendenämnd,
1947—51 medarb. i Vecko-Nytt. Han
blev 1952 chefred, för Sv.
pensionärs-tidn. År 1954 tog ö. initiativet till
Publicistklubbens 80-årsfond. — Som
journalist har ö. bl. a. bidragit till
riksdagsbeslut 1927 om utredning för
bättre lagstiftning vid
avbetalnings-köp och gav 1928 uppslaget till
malmgårdars upplåtande som bostad åt
konstnärer m. fl. År 1952 invaldes
han i Sveriges författareförenings
styrelse. — ö. debuterade 1919 med
pojk-boken ”Ferieresan”, följd av en rad
böcker i samma genre, alla under
pseud. Stefan Fremling. Under eget
namn hai- han publicerat ett antal
romaner. I ”Vi stackars fattiga satar”
(1932) ger han en realistisk skildring
ur de arbetslösas värld. Romanen
”Utanför Edens lustgård” (1933) rör
sig i snarlik miljö, dock med tonvikt
på barnpsykologi; 1936 följde ”Din
nästas hustru” (2:a uppl. s. å.) och
1939 ”1 kanten av ovädret”, ö. har
skrivit ett antal filmmanuskript samt
pjäser för radio, där han även
framträtt med kulturhistoriska kåserier.
År 1944 utgav han tills, med N.
Palmgren ”Konstskojare” (2:a uppl. s. å.).
—• Ö. bildade 1944 kommunalfören.
Roslagstull, vars ordf, han varit
sedan dess. — Gift 1922 med Gerd
Augusta Hildegard Nordström. W. F.
Östman, Hilbert Axel Birger,
tandläkare, f. 17 nov. 1893 i Sollefteå,
f 25 juli 1947 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Adolf ö. och Emma
Johanna Eriksson. — ö. avlade
studentex. 1912, tandläkarex. 1916 och
med. kand.-ex. 1929, allt i Stockholm.
Han var praktiserande tandläkare i
Stockholm från 1916. Därjämte
tjänstgjorde han vid Tandläkarinst.
som e. o. assistent vid röntgenavd.
1918—21 och som assisterande lärare
i tandkirurgi 1922—26. Han gjorde
ett flertal studieresor i Europa. Från
1936 till sin död var han i Stockholm
övertandläkare vid Eastmaninst:s
röntgen- och tandkirurgiska avd. —
Ö. tillhörde 1934—35 statens
sjuk-vårdskommitté som sakkunnig vid
utredning av frågor rörande
folktandvård. Från 1936 var han led. av
Medi-cinalstyr: s vetenskapliga råd. Av hans
enskilda uppdrag märkes, att han var
styr.-led. i Sveriges tandläkarförb.
1919—24, red. för dess tidn. 1918—20
och ordf, i förb. 1933—37. Även inom
Sv. tandläkaresällskapet utförde ö.
ett betydelsefullt arbete, bl. a. som
red. för Sv. tandläkaretidskr. 1920—
27 och som styr.-led. 1920—34. I sina
vetenskapliga skrifter har han
huvudsaki. behandlat dels frågor inom
pulpakirurgin, dels paradentos
(tänders lossnande) och dess behandling,
varjämte han har publicerat
uppsatser rörande skoltandvård,
folktandvård oeh kårsociala spörsmål. År 1935
erhöll han Sv. tandläkaresällskapets
guldmedalj. — Gift 1) 1918—41 med
tandläkaren Sigrid Mathilda
Söderlund; 2) 1941 med Märta Engström.
S.L.
östman, Carl J oh a n,
meteoro-log, ämbetsman, f. 22 april 1888 i
Ytterlännäs skn, Ångermanland.
Föräldrar: hemmansägaren Johan Ö. och
Karin Elisabet Forslund. — ö.
avlade mogenhetsex. i Härnösand 1909
och blev vid Uppsala univ. fil. kand.
1915, fil. mag. 1917, fil. lic. 1919 och
fil. dr 1923. Han blev 1920
meteoro-log vid Statens
meteorologisk-hydro-grafiska anstalt (från 1945 Sveri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
