Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östrand, släkt - Öström, Nils - Övden, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öström
553
övden
Hyttön. Släktnamnet ö. togs av lians
söner Johan, Pehr oeh Olof ö., vilka
i slutet av 1770-talet flyttade till
Gävle oeh blevo stamfäder för
släktens tre huvudgrenar. — Johan ö. (f.
1762, f 1806), stadstjänare i Gävle,
blev far till kyrkoherden i
Skepp-tuna och Lunda, Stockholms län,
kontraktsprosten Carl Johan ö. (f. 1790,
t 1867), vars släktgren utdog 1915.
— Andra grenens stamfar, fiskaren
Pehr Ö. (f. 1764, f 1815), blev far till
kyrkoherden i Frötuna och
Råd-mansö, Stockholms län, Carl ö. (f.
1802, f 1871). En äldre son till denne,
civilingenjören Per Herman ö. (f.
1841, f 1915), blev far till
civilingenjören David Ossian ö. (f. 1883), som
1946—48 var generaldir. och chef för
Riksförsäkringsanstalten. Han är
bl. a. led. av Mellankommunala
pröv-ningsnämnden sedan 1929 (v. ordf,
sedan 1944) samt ordf, i styr, för
Statens inst. för folkhälsan sedan 1949.
En yngre son till kyrkoherden Carl
Ö., civilingenjören och innehavaren
av en elektroteknisk byrå i
Hälsingborg Johan Natanael ö. (f. 1850, f
1923), blev far till överstelöjtnanten
i Frälsningsarmén Signe Augusta
Elisabet Ö. (f. 1883). — Tredje
grenens stamfar, sjötullsvaktmästaren i
Gävle Olof ö. (f. 1777, t 1807), blev
far till bonden i Valbo skn, Gävleb.
län, Carl ö. (f. 1802, f 1867) oeh
kolaren Olof ö. (f. 1807, t 1872), från
vilka alla nu levande medl. av tredje
släktgrenen härstamma.
öström, Johan Nils Henning,
tjänsteman, socialarbetare, f. 6 jan.
1886 i Stockholm, f 9 mars 1940
därstädes. Föräldrar:
kyrkovaktmästa-ren Johan Petersson och Ulrika Sofia
Skild. — ö. avlade mogenhetsex. 1905
vid Högre realläroverket i Stockholm
och inträdde s. å. som e. o.
tjänsteman vid Stockholms stads
fattig-vårdsnämnd, där han kom att verka
under hela sin livstid. Åren 1905—18
tjänstgjorde han på hälso- och
fattig-vårdsnämndernas ombudsmannaexpe-ditioner, utnämndes 1918 till aktuarie
för pensionsärenden och 1919 till
fat-tigvårdsinspektörassistent, vilken
befattning 1920 omändrades till
biträdande fattigvårdsinspektör. Han blev
Nils öström.
1922 bitr. sekr. i den kommitté, som
hade i uppdrag att omorganisera
fat-tigvårdsväsendet i Stockholm,
förordnades 1931 till tf.
fattigvårdsinspektör och utnämndes 1933 till
Stockholms förste fattigvårdsdir. Som
sådan gjorde han en betydande insats
vid genomförandet av en ny ordning
för stadens fattigvård. — ö. var 1915
—31 kyrkonotarie i Brännkyrka förs,
och sekr. i dess skolråd samt uppehöll
1913—21 befattningen som
redogörare och protokollförare hos förs:s
fattigvårdsstyr. Från 1923 till sin
död var han ordf, i styr, för
alkoholistanstalten Björknäs och från
1925 jämväl i styr, för arbetshemmet
östbyholm. Fr. o. m. 1925 var han led.
av styr, för Sv. fattigvårds- och
barnavårdsförb. samt 1923—27 led. av
Stockholms stads nykterhetsnämnd.
— Gift 1913 med Emilia Elisabet
Torell. T. M.
övden, Oscar Arvid, skolman,
förkämpe för eldbegängelserörelsen, f.
3 aug. 1890 i Västra Torsås skn,
Kronob. län. Föräldrar:
hemmansägaren Olof Johan Gunnarsson och
Ma-thilda Persdotter. — ö. tog
studentex. 1915 samt blev fil. kand, och fil.
mag. 1919, allt i Lund. Han bedrev
studier vid Berlins univ. somrarna
1916—17 och vid Köpenhamns univ.
vt 1918; under upprepade resor i
Europa studerade han framför allt
eldbegängelserörelsen. Han var under
åren 1919—37 lärare vid olika
läroverk; sedan sistn. år är han adjunkt
i tyska och engelska vid Södertälje
högre allm. läroverk. — ö. är en av
eldbegängelserörelsens mest energiska
förkämpar i Sverige. Sedan 1927 är
han Sv. eldbegängelsefören:s
propagandachef och har i denna egenskap
bedrivit en omfattande
föredragsverk-samhet; på relativt kort tid ökade
han de lokala
eldbegängelseförening-arnas antal från ett tiotal till omkr.
100. Han är sedan 1929 led. av Sv.
eldbegängelsefören:s styr:s
förvaltningsutskott, led. av styr, för fören: s
stockholmsavd. och red. för fören: s
tidskr. Ignis. För sin nitiska
verksamhet fick han 1940 fören:s
guldmedalj. ö. har utgivit
”Eldbegängelserörelsen” (1929; i serien
Ver-dandis småskrifter), ”Eldbegängelsen
— framtidens begängelseskick” (16:e
uppl. 1948), ”Svensk urnkonst” (1931,
ny uppl. 1937), ”Eldbegängelsens
historia i Sverige 1882—1932” (1932),
”Bibliografi över sv.
eldbegängelselit-teratur” (1937) och ”Eldbegängelsens
kulturbetydelse” (1939). — Ö. har
även intresserat sig för
släktforskning. Han var 1946—47 led. av styr,
för Fören. för släktforskning och
publicerade 1946 ”Olofshyltefolket” (i
Genealogisk tidskr.). — Gift 1919 med
Elin Maria (Elma) Swärd. H. Ö.
Oscar övden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
