Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Goda tant! Huru kan jag bliva så missförstådd och
mina ord få en dylik uttydning, då det icke ett ögonblick
fallit mig in, att misskänna tants förstånd, takt eller
ömhet för Thora? Det var icke heller därom jag talade, utan
endast om Axels redlighet, vilken jag betvivlar; ävensom
jag finner hans sätt besynnerligt, och häruppå ville jag
fästa tants uppmärksamhet.»
Lugnt och saktmodigt talade Nina.
»Kära Nina! Låt mig ensam sköta den saken och var
utan oro. Thoras väl ligger mig för ömt om hjärtat, att
jag obetänksamt skulle blottställa det», svarade fru Alm
och reste sig upp. »God natt, mitt barn», tillade hon och
avlägsnade sig.
»Må Gud styra allt till det bästa!» suckade Nina
andäktigt.
»Gud», svarade henne en gäckande röst bakom
fönster-gardinen, »Gud blandar sig visst icke i våra små
ömkligheter», och Cordula kom fram. »Ser du icke ödets finger i
allt detta? Både tant och pappa arbeta med händer och
fötter för att få sin ögonsten i den där tyskens händer.
Nå lycka till! Men jag undrar vad vår Herre har med
den saken att göra. Styrde han händelsernas Igång, då såg
det helt annorlunda ut. Nu framkalla människornas
dårskap och blindhet endast löje.»
»Ditt tal, Cordula, andas bitterhet, varför hängiva dig
åt dylika kärfslor, som skola förpesta ditt hjärta?» sade
Nina och gick fram till henne.
»Därför, att jag ser livet i dess sanna dager; därför
att jag känner huru usla dessa människor äro, som
befolka världen, och slutligen därför, att min egen tillvaro
är en nattsvart hemlighet. Tror du gärna på Gud och det
som är gott; jag kan det icke. Kanske kommer den dag,
då även du får se verkligheten i all sin nakenhet, kom då
också och tala om din förtröstan till världens styresman»,
yttrade Cordula och gick sin väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
