Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån henne och skyndade med snabba steg mot dörren.
Jag glömde härvid blondinen, emedan den bortgångnas
växt ådrog sig hela min uppmärksamhet. De tvära, breda
axlarna och den ojämna gången påminde mig också om
någon, som jag förr känt. Härvid släppte jag grevens
arm och skyndade efter henne. I trappan upphann och
vidrörde jag hennes skuldra. Hon vände ovillkorligen
sitt huvud till hälften; men då hennes ögon genom det
nedfällda floret träffade mig, ilade hon med en otrolig
hastighet utför trapporna. Jag hade dock sett nog; det var —
Cordula.»
»Cordula!» utropade Nina, avbrytande. »Men hur i all
världen hade hon kommit till Miinchen?»
»Samma fråga gjorde även jag utan att lyckas besvara
den. Detta obegripliga sammanträffande var ägnat att i
min själ uppröra en hel här av gissningar, vilka jag
likväl icke kunde reda; men de därpå följande händelserna
skulle förvandla dem till ännu bittrare lidanden.
»Förvånad över mitt plötsliga avlägsnande, hade greven
följt mig; vi återvände därpå in i galleriet. I dörren
mötte oss det fruntimmer, Cordula haft med sig.
Hennes ögon, fulla av hat, hängde fast vid mitt ansikte, och
då jag passerade förbi, kände jag att hon stack en
papperslapp i min hand. Av nyfikenhet emottog jag den, men
såg med detsamma upp till greven, som betydligt hade
påskyndat sin gång; hans ansikte var blekt och oroligt.
»’Känner min far det där fruntimret?’ frågade !jag,
överraskad av hans utseende.
»’Nej. Tag min arm och låt oss gå vidare’, svarade
han; men det låg något i hans väsende, som kom mig
att betvivla sanningen av detta nej. Och i stället att visa
honom den lapp, hon stack i min hand, teg jag därmed.
»Väl inkommen på mitt rum läste jag följande ord,
• skrivna på tyska, med blyertspenna:
I morgon förmiddag, klockan n, önskar ett
fruntimmer att träffa er allena hemma.
»Ovillkorligt fördes jag på den tanken, att Cordula
anmodat henne överbringa mig denna begäran, emedan hon
kanske ville tala vid mig, utan att tant visste därav. Vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
