Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrån det ögonblick Nina beträdde scenen, hade hon
även utstakat planen för sitt liv och gjort till regel, att
aldrig emottaga besök eller biljetter, ämnade aktrisen;
aldrig låta bjuda bort sig i större sällskaper såsom
sångerska för att göra deras tillställningar mera lysande.
När hon tog emot grevinnans brev, var hennes svar
redan bestämt, och utan ett ög®nblicks besinning lät Nina
säga, att hon icke kunde hava den äran.
Mången smärtsam känsla genomilade Nina då hon
föreställde sig, att kanske Hugo ingivit modern den tanken
att inbjuda henne. ,
»Han betraktar mig således blott såsom en offennig
sångerska, skapad att med min stämma roa de högborne,
när dessa nedlåta sig att för mig öppna sina salonger. O,
on^ det vore så!...» tänkte Nina med bröstet svällande av
ffa fn^
Dora anmälde i detsamma greve Örnhjelm. Nina
tvekade ett ögonblick om hon skulle taga emot honom, men
innan hon hade fattat sitt beslut, stod greven redan i
dörren.
»Jag besvärar väl icke?» frågade han, sedan de utbytt
.hälsningar.
Nina räckte honom tigande moderns brev.
Efter att hava genomläst det, fäste han sina ögon på
Nina, yttrande:
»Ni misstänkte kanske mig att hava någon del häruti;
men jag försäkrar, att såväl supén som den här
invitationen äro mig fullkomligt främmande. Tilltro mig icke
en sådan brist på grannlagenhet.»
»Jag känner mig lycklig att slippa göra det.»
»Medgiv, att ert ’tv^ivel var nära att beröva mig den
lyckan få se er i dag, och att det kanske kunnat förleda er,
att stänga er dörr för mig.»
»Det kan i alla fall hända att jag nödgas be er
upphöra med så täta besök.»
»Har jag då på något ofrivilligt sätt sårat er? Eller
skulle väl ni, av blotta fruktan för tadel, kunna
tillskynda mig en dylik smärta?» Därvid fattade greven Ninas
hand.
»Vad äger väl en flicka, sedan hennes rykte fått en
fläck, om ock oförtjänt? Icke heller jag {tan begära, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
