Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja», svarade Thora, »tant Alm och morbror Anton
voro barn av hans första gifte.»
»Er mormor, en sträng och oböjlig kvinna efter vad jag
hört, hade tre döttrar; är det icke så?»
»Ja, man har sagt mig det, ävensom att hon efter
morfars död en längre tid levat på en egendom, lydande
under greve Falkenhjelms gods Ljungstad, och där
uppfostrat sina döttrar.»
»Även jag har inhämtat dessa upplysningar av greven
er far, ehuru först på senare åren. Något namn på sin
familj eller varest hon blivit uppfödd nämnde aldrig er
mor. En fråga torde ni vara god och besvara innan jag
fortsätter: Huru har majorskan Alm och hennes bror
kunnat besitta en så ansenlig förmögenhet, då er morfar
lämnade så obetydligt efter sig?»
»De ägde den efter sina morföräldrar, vilka efter
moderns död uppfostrade dem.»
»Och ni känner ingenting om er mors öden?»
»Intet, herr general. Man har aldrig besvarat mina
frågor i detta avseende.»
»Nåväl, då fortsätter jag: Amalia, er mor, var den
yngsta av de tre systrarna. Begåvad med en skönhet, som
gått i atv till er, hade naturen även utrustat henne med
ett varmt hjärta och en livlig fantasi, vilket gjorde att
den nästan klosterlika levnad, modern gjort till regel
för flickornas uppfostran, föreföll Amalia som ett
tryckande slaveri. Den ihärdiga arbetsamhet, vilken blivit en
lag i huset och aldrig avbröts av något annat än
andakts-övningar, föreföll Amalias livliga själ likna en tortyr.
Detta glädjetomma levnadssätt uppväckte hennes leda och
kom henne att betrakta hemmet som det odrägligaste
ställe på jorden. Hon längtade därifrån liksom den fångna
fågeln efter frihet. Så uppnådde hon nitton år, då
majorskan Alms bröllop gav anledning till en resa åt
huvudstaden, där det skulle firas. Obeskrivligt lycklig avreste
Amalia med mor och systrar från Ystad med ångfartyg till
Stockholm. Som de andra under resan folevo sjösjuka,
uppehöll sig Amalia allena på däck, emedan salongens
kvalm var henne plågsamt. Kaptenen ombord, en
gammal bekant med hennes mor, presenterade för Amalia unge
greve Falkenhjelm, son till ägaren av Ljungstad, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>