Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter en soldat, vid namn Barsk, hvilken såsom mördare
och rånare blifvit halshuggen. ,
Mor Barsk kallades allmänt svarta Stina. Hon var
stor och gro t till växten, bredaxlad som en karl och med
armar och händer af en sådan muskelbyggnad, att de
utvisade en ovanlig styrka. Hon hade svart hår, mörk
ansigtsfärg, låg och bred panna, samt ett par små,
svarta Ögon, hvilka voro genomträngande som knifvar, då
hon såg på en. Hela hennes yttre egde ett trotsigt,
slutet och dolskt utseende.
%
Man sade, att hon var kommen af tatarfolk och
kände till saker, som ingen annan hade kunskap om.
Alla barnen i byn voro rädda för svarta Stina, och
när de fingo se henne på långt håll, började de springa
det mesta de orkade.
Ibland dem, hos hvilka hon injagade den största
förskräckelsen, var kanske jag.
Min mor tycktes- äfven frukta henne, ty hon sade
ofta till mig:
— Conny, när du får se svarta Stina, så gå ur
vägen, men helsa höfligt och akta dig att reta upp henne
eller hennes Janne.
Janne var svarta Stinas son och jemnårig med Paul,
det vill säga, flere år äldre än jag. Han liknade sin mor
som det ena bäret liknar det andra. Byns barn voro
lika rädda för Janne som för svarta Stina. Han
säll-skapade också föga med andra barn än Franssons.
Mig hade Janne endast i förbigående egnat någon
uppmärksamhet, och det var ett par gånger, när mor
gått till byn och icke tagit mig med sig, då han
passade på och helt vänskapligt smorde upp mig för att,
såsom han påstod, göra mig mjuk i lederna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
