- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
63

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fördjupande mig i beundran öfver de lekande barnens
granna kläder. Vi behöfde likväl icke vänta länge; ty
den gamle herrn visade sig snart, lian bad Paul följa
med, sägande, i det han pekade på mig:

— Låt gossen stanna här.

IVIen det var något, som Paul alldeles icke gick in
på. Den iine, gamle herrn måste foga sig efter
gatsån-garens vilja, och jag fick åtfölja min bror.

Vi blefvo förda till ett större sällskap, som slagit
sig ned framför societetshuset, alldeles utanför fönstren.
Den gamle herrn sade några ord, som jag icke förstod,
hvarefter han bad Paul sjunga.

Alla Pauls sånger voro mig väl bekanta. Jag
eg-nade dem derför ej någon uppmärksamhet, utan såg mig
omkring ibland de granna damerna, som vid slutet af
Pauls sång yttrade något, som skulle tolka deras
belåtenhet. I det samma Paul började sjunga “Necken^,
träffades mitt öra af ett ljud, som liknade klangen af
mynt. Det kom ifrån de öppna fönstren bakom mig.
Jag vände hastigt på hufvudet och blickade in i
rummet. Det var en stor oeh praktfull salong. Midt på
golfvet stod ett aflångt bord af ovanlig längd, och
omkring detta sutto, helt tätt bredvid hvar andra, en mängd
menniskor; bakom dem stod ett stort antal åskådare.
Vid midten af hordet sutto på båda sidor tvenne väl
klädda herrar. Deras stolar voro högre än de andras.
Dessa herrar hade i händerna något, som liknade
slef-var, försedda med långa skaft. Med dessa skrapade de
oupphörligt till sig de guld- oeh silfvermynt, som lågo
på det med en grön duk betäckta bordet.

Jag hade stigit upp på en af bänkarne utanför
fönstret för att bättre kunna se in i rummet. 1 det samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free