Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade vi de två första stationerna. Yid den tredje blef
ett längre uppehåll.
Passagerarne rusade ut ur vagnarne för att svalka
sig och dricka lemonad, men vi sutto qvar. Paul ville
alldeles icke lemna sin plats.
Min uppmärksamhet fästes under tiden på en
elegant klädd herre, som långsamt promenerade utåt hela
raden af vagnar, kastande pröfvande blickar in i hvar
och en af dem, liksom hade han sökt någon. Slutligen
kom han till vår. Hans ögon stannade på mig, sedan
de halkat förbi Paul. Jag hade blott en enda gång, vid
dagsljus, sett detta ansigte; men det oaktadt kände
jag igen det.
Den elegante herrn var ej någon annan än baron
Lodstein.
Han hejdade sina steg ett ögonblick, då han fick se
mig, men fortsatte derefter sin vandring.
Jag vände mig till Paul, sägande:
— Såg du baron Lodstein, han, som talade med
gref-ven i går afton? Der går han.
— Jag misstog mig således icke, då jag tyckte, att
det var han, mumlade Paul.
Nu ringde det. Afgångstiden var inne.
Passagerarna störtade in i vagnarne, och till icke ringa
förvåning för oss, steg den elegante Lodstein in i vår.
Dörrarna smäldes igen; men just som konduktören skulle
tillsluta vår dörr, fattade Paul mig om armen och
hoppade ur, I nästa minut ilade tåget bort.
Jag begrep ingenting af allt detta, utan stirrade
efter det bortilande tåget, och derefter gapade jag med
uppspärrad mun på min bror.
— Hvarför gjorde du så? utbrast jag slutligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
