Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefva stilla på en och samma fläck, äfven om den vore
ett paradis... Nej, Conny, min sång och min frihet äro
min lycka. Jag vill ej hafva det annorlunda. Jag äl-
i
skar att vandra omkring och sjunga för folkets barn.
De förstå mig, och jag förstår dem. Vi passa för hvar
andra.
— Du är således fullkomligt nöjd och lycklig?
— Jag skulle vara det, om ej . . .
Han strök med handen öfver sitt lockiga hufvud
och tillade tvärt:
— Men det är ej värd t att tala om.
-— Jo, Paul, du skall tala ut. Säg, att du ej är
lycklig, derför att vi måste lefva skilda.
— Conny, att vi måste det, är din framtida lycka
och kan således icke innebära någon olycka för mig. Det
är ett ondt, som jag gerna underkastar mig, derför att
jag vet, att det skall bringa glädje med sig för dig.
Käre Conny, när det är fråga om dig och ditt väl,
kommer mitt eget jag ej med i räkningen. Det är något
annat, som stör min lycka och ställer sig emellan mig
och min glädje.
/ — Och det är?
Jag såg på Paul och tänkte ovilkorligen på vår far.
— Det är den der ringen, som man fann i min
på-; se och som vid mig fäst misstanken att hafva stulit.
— Paul, du blef ju frikänd, inföll jag.
— Frikänd af undseende med min ungdom och af
1 brist på bevis, svarade Paul sorgset leende.
I detta leende hade jag förklaringsgrunden till det
• drag af svårmod, hvilket stundom hvilade öfver hans
ansigte.
Efter en stunds uppehåll fortfor Paul:
___________
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
