- Project Runeberg -  Positivspelarens son /
134

(1879) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Men så mycket skall jag saga, att du noga bör
akta dig för det der sällskapet. Det går mycket
besynnerliga rykten om gubben, fortfor bon med sänkt röst,
i det bon kastade en pröfvande blick omkring sig, —
ocb det är alldeles icke podager, som båller honom
fången på Engsgård, utan grannarnes afsky. Man talar om
något knep, som han begått i yngre åren, ocb det
påstås till ocb med, att han stått på tjufpallen;
åtminstone lär det vara riktigt säkert, att han är förklarad
ärelös. Det der gör, att man icke kan tåla honom bär på
orten, ocb det bar varit orsaken, b varför flickan
uppfostrats utrikes, der ingen känner till faderns dåligbeter.
Hon hade väl aldrig fått en hederlig karl till man, om
ej den der Lagerskog stått i någon slägtförbindelse till
henne, som gjort, att Engberg var glad att gifva honom
sin fagra dofter till hustru. Jag vill derför gifva Conny
ett vänskapsfullt råd, ocb det är att undvika de der
menniskorna. Lägg noga på minnet, att hederligt folk
icke umgås med bedragare och ärelösa äfventyrare.
Deras barn ocb anförvandter undflyr man äfven, så fram t
man är rädd om sitt eget rykte. Conny bör alldeles
icke taga exempel af min galne svåger, som jemt och
samt tager vanryktade personer i försvar ocb tycks
riktigt hafva förkärlek för dem.

Huru vida Juliana kände till något om mina
föräldrar eller mina tidigare öden, vet jag icke.

Under de år, prosten var kyrkoherde i Skärparby,
hade Juliana icke en enda gång besökt sin syster, utan
bott i Kalmar hos sin mor. Det var först under de tre
sista åren, som hon vistades hos prostens. Vare nu
häi-med huru • som helst, så gjorde hennes ord ett retsamt
intryck på mig. Mitt tålamod stod icke längre ut, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smspositiv/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free