Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta farm jag nu, då jag korn att tänka derpå, högst
besynnerligt, och jag anklagade Paul för att kunna
urskulda mig sjelf; men det ville icke gå rätt bra. Jag
var förargad på min glömska och på positivspelaren, som
kommit mig att tänka på flydda tider, emedan jag
der-igenom öfverraskade mig med "något, som liknade ett
ogil–lande af mitt eget uppförande.
Alldeles ur humör gick jag från fönstret; men
rösten, som sjöng der nere på gården i den kalla
vintermorgonen, ljöd så klagande,, liksom en ton ur mitt
samvete. Jag väude tillbaka, ryckte upp ventilen och
kastade ned till de små positivspelarne några silfvermynt,
hvarefter jag i största hast klädde mig och gick ut.
Då jag kom ned på gatan, sken solen klar, och
strå-lame glittrade emot den hvita snömassan.
Upplifvad af den friska luften, vandrade jag gatan
framåt och letade snart reda på moster Grön q vists lilla boning.
Jag bultade på den tillslutna porten, som efter
några ögonblick Öppnades af en ung flicka, ljuslockig och
fager, med ögon som förgät-mig-ej och kinder,
blomstrande som ros och lilja.
— Hanna! utropade jag, fullt öfvertygad, att det
ej kunde vara någon annan.
Så der milda logo ju barnets ögon emot mig.
Flickan skiftade färg och såg undrande på mig.
— Känner Hanna ej igen Pauls bror? frågade jag
och ville fatta en af hennes händer.
Hon afböjde det likväl och stammade:
o
— Ah kors, är det Con . .. herr Fredriksson ville
jag säga! Var så god och stig in, mormor skall nog
blifva glad att få se . . . herr Fredriksson.
Hon drog sig ännu mera tillbaka för att lemna mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
