- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1911 /
26

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skabbholmen, en af Sveriges vackraste löfängar af Henrik Hesselman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

arter samt tibast {Daphne mezereum). Men det är i synnerhet
ärt- och gräsvegetationen, som är särskildt rikt och yppigt
utvecklad.

Tidigt på våren utvecklas tusentals och åter tusentals
blå-och hvitsippor, klädande marken i blått och hvitt, under
buskarna och i trädgrupperna uppskjuta små späda nunneörter
(Corydalis) med rödvioletta blommor. Där myllan är rik under
hasselbuskarna, klädes marken snart af svalörtens (Ranunculus
ficaria) gula, klart lysande blommor och här och där prunkar
tibasten (Daphne mezereum) med sina rödvioletta,
syrénlik-nande blommor i små knippen på de ännu bladlösa grenarna.
Den tidiga vårens förstlingar efterföljas snart af andra:
tusentals gullvifvor i jättelika exemplar med blommor betydligt
större än dem man finner på fastlandet åstadkomma jämte
otaliga orkidéer (Orchis sambucina och mascula) en färgprakt,
hvars make man får söka efter. Den blåvioletta majvifvan
(Primula Jarinosa), den mångfärgade lundkovallen
(Melampyrum nemorosum), ramslöken (Allium ursinum) med sina stora,
hvita, stjärnlika blommor, liljekonvaljen, häggen, öfverströdd
af blomklasar, tandroten (Dentaria bulifera) med blekvioletta
stora blommor stå snart i fullt flor, medan ännu gullvifvor och
hvitsippor blomma. Just då våren går öfver i de första
sommardagarna är löfängen på Skabbholmen som fagrast. Tusentals
blommor i de mest växlande färger teckna sig då mot en
bakgrund af Nordens friska, mjuka grönska.

Vid sommarens fulla inträde stå Geranium-arterna i sitt
flor, först kommer skogsnäfvan (G. silvaticum), på mera
myll-rika, fuktiga platser, litet längre fram blodnäfvan (G.
sangui-neumj på torrare mark. Prästkragar, blåklockor, ståtliga
tistelarter (såsom den präktiga Cirsium heterophyllum), umbellater
med vackert sönderdelade blad och elegant formade
blomställningar, Spirea-arter med rika blomknippen, klöfverarter och
många andra bilda de öppna ängspartiernas för- och
högsommarprakt. På buskarna slingrar sig den sirliga Vicia silvatica,
hvars hvita, i violett ådrade blommor höra till de täckaste,
som vår flora äger.

Under de slutna träd- och buskgrupperna, där Vårfloran
är som yppigast, har blomprakten försvunnit. Allt efter som
löfverket utvecklats, har skuggan under träden och buskarna
tilltagit. Vårväxternas lifsfunktioner, som voro som lifligast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:34:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1911/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free