Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturskydd i staden af Wilh. Klemming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
själfsådt, kan vara likaså värdt att skydda, vare sig det står
i en stad eller ej, ja, för dess skyddande i staden finnes väl
ännu flera skäl, än då det står på något annat ställe. Att
det skänkt skugga och fägnad åt generationer före oss bör
endast öka dess värde för oss och efterkommande; och där det
icke står men lämpligen kan stå, där skola vi sätta det och
sedan skydda det.
Då jag här går att tala om naturskydd i staden, så
inrymmer jag i begreppet natur äfven den natur, som är i mer
eller mindre grad människoverk; jag inrymmer däri icke blott
växtlif, utan äfven djurlif, och jag räknar äfven människan dit
och vill utsträcka naturskyddet äfven till henne och inrymma
henne i omsorger af det slag, som vi måste ägna andra varelser,
för hvilka vi vilja eller böra vilja skaffa betingelser för en
trif-sam tillvaro. Det är ju först och sist människans trefnad och
intressen det gäller, vare sig vi nu tala om Abisko eller
Stockholm. För mig skola naturskyddssträfvanden alltid framstå i
samma mån viktigare som de komma en större mängd människor
till godo.
Mycket af hvad jag kommer att säga hör endast så till
vida till ämnet, som det afser skydd och trefnad för människan
och sådana varelser, som bidraga till hennes trefnad; men, som
jag redan sagt, människan hör ju äfven till naturen, hur mycket
hon än ställer sig och sin kultur i motsättning till denna, och
det är ju dock först och sist människan det gäller.
Det faller af sig själft, att man vid tal om
Stockholmsnaturen i främsta rummet yttrar sig om dess vattendrag. De
glittrande vattnen hafva i främsta rummet förlänat Stockholm
dess mångomtalade fägring. Mycket af dem har igenfyllts,
och det är att befara att ännu många vattenspeglar skola
försvinna. Om de icke blifva igenfyllda, så är det icke deras
estetiska värde som vi hafva att tacka därför, utan deras
ekonomiska och hygieniska betydelse. Ett bevis härför hade
vi nyligen, då det nya bangårdsförslaget demonstrerades.
Riddar-holmskanalens fyllande föreslogs utan tvekan, alldenstund den
icke hade någon som helst betydelse ur trafiksynpunkt. Ej
en tanke åt dess värde ur estetisk synpunkt, ej en aning om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
