Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés »Willrunor» i Göteborgstrakten af Thorild Wulff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
dessa trakter kring Kallebäck, men hvarken sett eller
någonsin hört talas om dessa märkliga runinskrifter i sannskyldigt
jätteformat, som icke ens den runkunnige Linné mäktade tolka.
När jag nämnde om denna sak för min vän, numera aflidne
arkeologen Sven Söderberg i Lund och det visade sig, att han,
som eljest kände hvarenda runsten i Sverige, dock aldrig hört
denna af Linné omnämnda runinskrift omtalas, förelåg här
tydligen ett bortglömdt fynd, som borde ånyo om möjligt
uppspåras.
Då mina flesta besök i Göteborg under flera år inträffade
vintertid vid snötäckt mark, dröjde det ända till år 1908,
förrän jag i samband med Svenska Botaniska Föreningens
vårexkursion till Bohuslän blef i tillfälle på allvar söka återfinna
denna storstilade runinskrift. Med »Wästgötaresan» i hand
begaf jag mig ut till Kallebäck, en för allmänheten välkänd
vattenkälla, hvarifrån Göteborg fordom, och i inskränkt mån
f. ö. än i dag, hämtat sitt dricksvatten. Det gällde då i första
hand att med ledning af Linnés beskrifning finna
»Kongs-grafven». Ortsbefolkningen hade inte reda på någon
stensättning, som kunde vara en forngraf. Men till slut anträffade
jag i ett torp en gammal gumma, som visste besked. Hon
visade mig läget för grafven, hvilken störtat samman för flera
år sedan, och hon visste t. o. m. förtälja, att det var själfve
Kung Rings graf!
Jag var sålunda fullt orienterad och mycket riktigt, strax
nordost om grafstället utbredde sig en liten mosse i en kittel
-dal i sträckning SO—NV, rundt om begränsad af rundslipade
gneissberg samt i SO af morängrusbackar. Mossens bredd är
ungefär 500 m., dess längd c:a 2,000 m. Den var vid mitt
besök så vattenrik, att den på stora sträckor icke var gångbar.
Dess vegetation utgjordes af ljung, klockljung, pors och
Narthecium samt enstaka björkbuskar och martallar.
Det gällde således att enligt Linnés beskrifning söka efter
runinskrifterna i bergen öster om denna mosse. Bäst
kringgår man mossen genom att först följa landsvägen upp för
backen 5 min. förbi Kallebäcks källa, tills man kommer upp
på landsvägens krön. Man har då mossen strax till vänster
(norr) om vägen. Bäst är att i enl. med kartskissen gå på en
stig längs mossens sydöstra och nordöstra kanter. I vinkeln
ligger ett förfallet grått trähus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
