Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meddelanden och notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
för jordbruket att föda flera af sina idkare. Det är ju också
ganska naturligt, att särskildt herrar landtbruksingenjörer gärna
göra sig till förespråkare för inledande af dylika företag, som
kunna beräknas bli betalande.
Men — och det finnes nog åtskilliga ’men’ i den vägen!
Det är icke nog, att man genom ett dylikt företag vinner en
så och så stor odlingsbar areal, värd pr hektar så och så
mycket. Deltagarne i en sjösänkning böra äfven beräkna,
huruvida de äfven ha ekonomiska krafter att tillgodogöra sig den
nyvunna arealen. Härför erfordras ej blott medel att bestrida
uppodlingen af de nyvunna fälten, nej, man måste äfven tänka
på att det kräfves nya byggnader, ökad arbetskraft så af
människor som djur, nya utlägg för gödselmedel och utsäde, med
andra ord: det erfordras ett betydligt större rörelsekapital än
förut var fallet, om de gjorda landvinningarna skola kunna
tillgodogöras. Ett dylikt odlingsföretag är närmast att anse
som ett inköp af jord, gränsande till den gamla gården, d. v. s.
ett betydligt ökande af driften. Det vore en god sak, om
herrar landtbruksingenjörer ville vid uppgörande af
sjösänkningsförslag skarpt betona detta för de intresserade och helst
uppgöra en på tillförlitliga siffror fotad kalkyl öfver hvilket
kapital som erfordras för att indra den nyförvärfvade marken
i driften, sedan sänknings- och dikningskostnaderna äro klara.
Som det nu är, fästes ej tillbörlig vikt härvid: ägaren till
marken tänker, att får han bara jorden, så nog skall det väl
bli någon råd med uppodlingen. Erfarenheten talar emellertid
ett annat språk. Åtskilliga dylika företag ha kommit till stånd,
där den vunna marken på grund af ägarens för små tillgångar
eller brist på företagsamhet ligger och växer igen till en föga
värd buskskog, som i intet afseende räntar de utlagda
penningarna för odlingen.
Men om ägaren ej själf kan bruka jorden, kan han väl
sälja den och stycka den till småbruk? Ja, det kan han, men
det gör han sällan. Den svenske bonden har en inrotad
motvilja mot att afhända sig något af sin jord, och det är ingalunda
ovanligt, att han hellre låter en obekväm jordbit ligga ’för
fäfot’, än han säljer den för skäligt pris. Så blir ofta fallet
äfven vid sjösänkningar. Ett annat skäl till att jord ej säljes
är ofta, att man drager sig för kostnaderna och besväret med
styckningen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
