Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
högeligen intressanta undersökningar, som gjorts i den förut
omnämnda grottan »Stora Förvar» (å Storön), hvars
kulturlager, mest från stenåldern, uppfyllde nästan hela den väldiga
grottan. (Fig. 11). Äfven i flere andra af de gotländska
grottorna finnas kulturlager, hvilka ännu vänta på
undersökning och därför böra skyddas. Ett exempel är den å fig. 5
synliga praktfulla »Suder Vagnshäus» å Lilla Karlsö,
ut-svarfvad af Ancylussjön. Grottor med kulturlager kunna
visserligen sägas redan vara skyddade, men det är dock möjligt,
att folk af obetänksamhet börjar spränga bort delar t. ex. af
grottornas mynningsväggar.
»Fröjel»-lokalen m. m. Här må i korthet nämnas några ord
om ett annat slag af geologiskt intressanta
»naturminnesmärken», värda att skyddas. Jag syftar på den af prof.
Sernander vid ett föregående tillfälle framhållna intressanta
fyndplatsen vid Göstafs i Fröjels s:n, visande Ancylussjöns högsta
strandvall uppkastad öfver gamla lokala insjösediment, eller
(uppifrån räknadt): gyttja med hassel} torf med tall o. s. v.,
kalkgyttja med tall, björk o. s. v. samt ett lerigt skikt med
arktiska eller glaciala växter {Salix polaris, Dryas o. s. v.) samt
mollusker — det hela hvilande på landisens bottenmorän.
Denna lagerföljd är nämligen den fullständigaste och mest
upplysande af det slaget å hela Gotland (och f. ö. i hela
Norden), och då det är fara värdt, att de obetydliga partier af
Ancylusvallen bortföras, som ännu finnas i behåll strax söder
intill den kanal, där detta fynd först gjordes (af R.
Sernander och förf. 1890), är det äfven i detta fall på tiden, att
området blir skyddadt. Enär detsamma tjänstgör som grustag,
men mestparten af gruset nu är bortförd, torde den summa,
som erfordras för dess inlösen, vara en ren bagatell.
Bland skyddvärda lokaler, visande Litorinahafvets
strandbildningar uppkastade öfver lokala sötvattensaflagringar (bleke,
kalkgyttja, torf o. s. v.) med lämningar af ek m. fi. sydliga
former, må särskildt framhållas den genom G. Lindströms
beskrifning (1886) närmare kända Stigstädeprofilen i Hafdhems
sm samt den af A. Vesterberg (1887) beskrifna profilen vid
Mölner i Klinte s:n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
